Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trofé - Trofisk - Trofoblast - Trofocyter - Trofofyll - Trofonios - Trofospongier - Trogen - Troger, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Trofisk-Troger
794
Trofé, buren i tnuiuiltåg. (Efter relief å
Konstantins triumfbåge i Rom.)
ställning af vapen, dels ett af vapen cch
andra krigsredskap sammansatt ornament.
Af svensk krigsmakt vunna troféer: fanor, stan-dar,
flaggor, musikinstrument m. m. samt artilleri-pjäser
(i äldre handlingar kallade "stycken"), hemfördes
vanligen från krigsskådeplatsen till hufvudstaden,
där de stundom mottogos med stora hedersbetygelser,
hvarefter "styckena" förenades med det befintliga
förrådet af artilleri-pjäser. Fanorna och ståndaren
anbragtes delvis i kyrkor, men samlades senare
i rust-kammaren på Stockholms slott. Där råkade
de dock ut för van vård. För att bevara minnena
af vunna segrar blefvo fanorna och ståndaren på
Karl XI:s befallning (gifven 19 nov. 1677) under
ledning och sannolikt på initiativ af Erik Dahlbergh
afbildade af målaren 0. Hoffman (se denne). Äfven
artilleripjäserna blefvo delvis afbildade, af
löjtnant P. Thelott. 1691 flyttades troféerna till
Delagardieska palatset (se d. o.) på nuv. Karl XII:s
torg, 1784 till Fredrikshof (se d. o.), 1803 till
en f. d. orangeribyggnad i Kungsträdgården (Karl
XILs torg) och 1817 till Riddarholmskyrkan. Efter
kyrkans brand 1835 förvarades de i rikssalen till
30 nov. 1839, då de högtidligt återfördes till
kyrkan. Genom fukt och temperaturväxlingar blefvo
fanor och standar där delvis förmultnade, och i
följd af det trånga utrymmet, solbränna, dufvor
och ovarsam behandling vid kyrkans dekorering vid
begrafningar illa medfarna. Äran af deras sena
räddning tillkommer konung Oskar II. På hans
enskilda bekostnad påbörjades under ledning af
Lifrustkammarens föreståndare C. A. Oss-bahr dukarnas
konservering. Konung Oskar tog äfven initiativet
till deras bortflyttning från den olämpliga kyrkan. I
september 1906 öfverfördes de till Nordiska museet,
som sedan hyst dem kostnadsfritt. Museets utrymme
medger dock icke att utställa dem. Under tiden
ha de fördelats efter resp. länder och regementen
samt med anslag af statsmedel afmålats af artisten
Jonas Jonsson (f. 1875, d. 1915), hvars skickliga
pensel är värd det största erkännande. De bilda en
samling, som sannolikt i sitt slag är den största i
världen, hvilket förhållande utom de vunna troféernas
talrikhet beror äfven därpå, att ingen fiende sedan
århundraden tillbaka satt sin fot inom Stockholm och
varit i tillfälle att skingra dem. Däremot ha våra
landsmän själfva skingrat största delen af de vunna
artilleripjäserna, i det att under frihetstiden sådana
i mängd försåldes. Nu återstår endast ett ringa antal
i Artillerimuseum, vid flottan och på Gripsholm. Se
T. J. Petrelli, "Svenska statens trofésamling,
dess öden och äfventyr" (i "Svensk tidskr." 1917)
och i art. Petrelli omnämnd litt. Trofisk [trä-; af
grek. trofé, näring], som meddelar eller befordrar
näring.
Trofobla7st (af grek. trofé, näring, och blastofs,
blad), anat. SePlacenta 2.
Trofocyter (af grek. trofé, näring, och kyftis, cell),
djuranat. Se Trofospongier.
Trofofy’11 (af grek. trofé, näring, och fyfllon,
blad) bot., näringsberedande blad. Se S p o r o-fyll.
Trofönios (grek. Tgoyxovios), en grottgudom-lighet,
som uppehöll sig i en underjordisk håla nära
Lebadeia (Livadia) i Beotien; där gaf han orakel i
drömmen. Pausanias berättar i sin resebeskrif-ning,
huru därvid tillgick. I hålan förekommo så förfärliga
skräckbilder, att man om mycket allvarliga personer
sade, att de varit i T:s grotta. Jfr f. ö. A g a m
e d e s. J-^-
Trofospongier (af grek. trofé, näring, och spongos,
svamp), djuranat. Djuriska organceller (se C e 11,
sp. 1380-81) med specialiserad funktion
Mikrofotografi af en nervcell, hvari trofospongierna
framställts genom en särskild histologisk metod,
a kärna i
, trofospongier.
ställts genom en srs soogs
nervcellen, ö kärnor i trofocyter,
och däremot svarande specialiserad, men samtidigt
äfven ensidig, strukturell differentiering, åtföljas
af särskilda drabantceller, trofocyter, som ha till
ändamål att förmedla organcellernas näringsupptagande
ur intill liggande blodkärl. Trofo-cyterna utskjuta
förgrenade utskott, som intränga i förstnämnda celler
och i dem bilda ett nätverk, trofospongier. Genom
dessa förmedlas transporten af substanser ur
trofocyterna in i organcellerna. Bäst kända och
utredda äro trofocyterna och trofospongierna i
nervceller (se fig.) och muskelceller. Ett vackert
och påtagligt exempel bilda äfven könscellernas
näringsceller i testiklar och ovarier. Trofospongierna
äro en upptäckt al professor Emil Holmgren. I
anledning af denna ha utkommit arbeten på 8 språk,
hvaraf en förteckning i festskriften till Holmgren
på hans 50-årsdag 14 maj 1916 upptar 10 sidor.
Trogen [trägen], köping i schweiziska halfkan-tonen
Appenzell-Ausser-Rhoden, vid foten af Gäbris,
904 m. ö. h., 2,496 inv. (1900). Såsom hufvudort i
Ausser-Rhoden har T. kantonsrådhus och kantonsskola
samt är omväxlande med Hundwil folkförsamlingens
mötesplats. I T. finns en utmärkt luft-kuranstalt för
svaga barn. Tillverkning af bomullstyger och muslin
äro hufvudnäringar.
Troger [tråger], Paul, österrikisk målare, f. 1698
i Tyrolen, d. 1762 i Wien, fick sin utbildning i
Yenezia och Bologna, var sedan verksam i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
