Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trolleholm - Trollehornet - Trolle-Ljungby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvarnar samt kraftledning för hela godsets
elektrifiering och 682 arrendehus. Det nuv., af
parker och bokskogar omgifna samt af kanaler omflutna
ståtliga slottet (se fig.), uppfördt på 1760-talet
efter ritningar af Hårleman på platsen för det gamla,
1538 byggda och 1678 af danskarna brända, blef efter
att 1806-86 ha stått nästan öde 1886-88 repareradt
och omdanadt. Det utgör en komplex af tre trevånings-,
af fyra med koniska hufvar och därunder skyttegluggar
försedda hörntorn flankerade flygelbyggnader af
rödt orappadt tegel, som på tre sidor omsluta en
kvadratisk borggård med ett rundt, hufprydt trapptorn
i nordöstra hörnet. Gafvelrösten, sirade med tinnar
och rundbågiga nischfördjupningar, uthuggna bågar,
gafvelutsprång m. m. göra byggnaden omväxlande. På
slottet finnas dyrbara konstsamlingar, arkiv af
stort historiskt intresse och ett af omkr. 40,000
bd bestående bibliotek, öfver hvilket periodisk
redogörelse ges i "Ex bibliotheca Trolleholmiae" (se
Exlibris, pl. II). - T., urspr, kalladt Kattisnabbe
l. Kattsnave, kom på 1500-talet i danska riksrådet
Tage Ottesen Thotts (d 1562) ego, som där uppförde
borgen Eriksholm. 1680 inköpt af danska
riksrådet Nils Trolles änka, Hille Rosenkrantz,
blef det 1726 och 1727 af dennas sonsöner såldt till
kusinen, öfverstelöjtnant F. Trolle (d. 1770), som
1755 lät göra det till fideikommiss och ändra dess
namn till T. Genom hans dotter Vivikas (d. 1806)
giftermål med riksrådet grefve G. Bonde (d. 1764)
kom T. till denna släkt, hvars innehafvare af
T. enligt testamentariska bestämmelser bär namnet
Trolle-Bonde. Deras sonson excellensen G. Trolle-Bonde
(f. 1773, d. 1855) indelade 1808-37 godset i
(105) farmer, hvilka bebyggdes och försågos med
trädgårdar. De förut hofveriskyldige bönderna skulle
som arrendatorer enligt fastställda föreskrifter
bruka sina farmer. Stora ladugårds- och ekonomi-
samt skol- och fattighus byggdes. Efter hans död
innehades T. af brorsonen öfverstekammarjunkaren
grefve G. Trolle-Bonde (f. 1806, d. 1884) och därefter
af dennes andre son grefve K. J. Trolle-Bonde
(d. 1912; se Bonde 14), sedan den äldre brodern
G. F. Bonde genom gifte med en ofrälse enligt
fideikom-missbrefvets bestämmelse förverkat arfsrätten
till T., hvilket äfven genom process mellan
bröderna fastslogs. T. innehas nu af den förres
son kammarherren grefve G. K. Trolle-Bonde. Se
K. J. Trolle-Bonde, "Trolleholm" (1892).
E. A-t.
Trollehornet. Se Våxtorpshornet.
Trolle-Ljungby. 1. (Förut kalladt Västra Ljungby)
Socken i Kristianstads län, Villands härad. 5,188
har. 1,564 inv. (1917). T. bildar med Gualöf ett till
innehafvaren af Trolle-Ljungby patronelit pastorat
i Lunds stift, Viliands kontrakt.
2. Fideikommissegendom i nämnda socken, omfattar
med underlydande i Gualöfs, Näsums, Ifvetofta,
Kiaby, Fjälkinge, Nymö och Ahus socknar 49 211/480
mtl. Tax.-v. 5,064,700 kr. (1918). Arealen är 15,000
har, hvaraf omkr. 4,000 skog, delad
på 180 arrendegårdar och 208 småbruk. Bland de
förra märkas Bengtsro, Vanneberga, Sjögård,
Håkanryd och Mossagården, Slottet ligger på
slätten 10 km. från Blekingsgränsen, 5 km. från
hafvet och 2,5 km. från Bäckaskogs och Gualöfs
stationer å Kristianstad-Sölvesborgs järnväg; det
omges af en konstgjord park och vattengrafvar och
är ett tvåvåningshus, omfattande hufvudbyggnad (med
plåttak) och två flyglar (med tegeltak) i oputsadt
tegel. Hufvudbyggnaden uppfördes 1629 på grundmurarna
af en 1525 af Sören Norby nedbränd
borg; västra flygeln uppfördes 1633; den östra, kallad
"Munkelängan", 1787, prydd med rösten med svängda
konturer och tinnar. Hufvudbyggnaden är på nordsidan
försedd med en enkel takhuf, sydsidan är smyckad med
en karnap med svängd gafvelkontur och tre kulprydda
postament; från sydsidan leder en träbro till den
på andra sidan slottsgrafven belägna kyrkan. Från
borggårdens norra sida, som intages af en tegelmur
med två mångkantiga, platt afslutade tornlika hus i
ändpunkterna, leder en 1806 uppförd hvälfd stenbro
till den framför liggande ladugården. I hörnet af
östra flygeln och hufvudbyggnaden (se fig.) ligger ett
åttkantigt trapptorn, slutande i en med kupolartad
lanternin krönt spira, tornet har ovala fönster och
en i röd sandsten utförd portal, med en massiv ekdörr
med märken efter snapphanekulor. På slottet finnas en
stor samling familjeporträtt, ett rikhaltigt bibliotek
och det bekanta brinkmanska arkivet (se Brinkman)
samt de ryktbara Ljungby horn och pipa (se
denna art.). 1677-79 hade Karl XI sitt vinterkvarter
på T. - Gården, som fordom hette Ljungby, var under
medeltiden troligen en befäst sätesgård. Den egdes
under 1300-1400-talen af släkten Bille, sedermera af
släkterna Brostrup, Ulfstand och Gyllenstierna samt
öfvergick 1662 genom köp till den bekante diplomaten
P. J. Coyet. Dennes son frih. V. J. Coyet (d. 1709)
stiftade af Ljungby, Årup och Ryssås ett på manslinjen
efter förstfödslorätt ärftligt baroni. Sedan hans
ätt utslocknat på manssidan, ärfdes Ljungby af
Ulrika Lovisa Maria Sparre (d. 1848), gift med
riksdrotset grefve K. A. Trolle-Wachtmeister till
Trolleberg. Under hennes tid öfverflyttades 1830
fideikommissrätten från Trolleberg till Ljungby,
som sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
