Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trollhätte kanal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utförande af en farled mellan Kattegatt och
Vänern samt vidare till Vättern och därifrån till
Norrköping. En del arbeten vid Brinkebergskulle
blef utförd, men företaget afstannade snart på
grund af penningbrist samt kunde återupptagas först
1747. År 1749 träffades aftal med konstmästaren
G. A. Wiman och styckjunkaren L. Moel om utförande
af kanalled från Vänern till Göteborg enligt
Polhems planer. Arbetena togo nu fart. Karls graf
upprensades, och vid Brinkebergskulle anlades damm
och sluss ("Tessins sluss"), fullbordade 1752. Öfver
Kafleströmmen vid Trollhättan byggdes en damm, och
en storartad dammanläggning vid Flottbergsströmmen
påbörjades. Farleden afsågs för pråmar och fartyg med
fällbara master. Trollhättefallen skulle passeras
genom tre schaktslussar, kallade Ekeblads, Polhems
(fig. 1) och Elvii slussar, hvilka alla utsprängdes
och ännu finnas kvar som minnesmärken öfver de för
sin tid storartade arbetena. Genom en olyckshändelse
1755 raserades dammen vid Flottbergsströmmen, och
arbetena nedlades ånyo. Två af Polhems lärjungar,
D. af Thunberg (se denne) och S. Sohlberg, lyckades
emellertid få kanalföretaget fullföljdt efter af
Thunberg omarbetade planer. Två nya slussar ("Gustafs
slussar", färdiga 1777) byggdes vid Brinkebergskulle
och en vid Åkersström ("Gustaf Adolfs sluss", 1779),
men med leden förbi Trollhättan fick anstå i brist
på medel. På förslag af godsegaren P. P. Bagge
bildades 1793 Trollhätte canal och slussverksbolag,
hvilket till ledare af arbetena utsåg bergsmekanikern
E. Nordwall (adlad Nordewall, se denne), som på
basis af Thunbergs förslag fullbordade en kanal
förbi Trollhättan – den s. k. Bergkanalen – till
Åkerssjö, jämte från denna utgående farled försedd
med 8 st. slussar ned till Göta älf vid Åkersdal. 14
aug. 1800 invigdes denna led, kallad 1800-års
kanalled, och därmed var den direkta förbindelsen
Vänern–Kattegatt uppnådd. Slussarna hade dock små
mått, med knappt 2 m. djup på trösklarna. Sedan
Göta kanal (se d. o.) 1832 fullbordats med större
mått på slussarna, framkommo kraf på nya, större
slussar äfven för Trollhätte kanal. Det 1836 till
Nya Trollhätte kanal- och slussverksbolag ombildade
bolaget igångsatte enligt af N. Ericson (se denne)
upprättade planer och under dennes ledning (1838–44)
byggandet af en ny kanalled förbi Trollhättan
invid den gamla och försedd med 11 slussar med 35,63
m. längd, 7,43 m. bredd och 2,97 m. tröskeldjup. Äfven
Karls graf vidgades och försågs med två nya slussar
vid Brinkebergskulle och Bommen. En ny farled vid
Lilla Edet (Ström) hade redan 1832 färdigställts. Den
Ericsonska farleden, kallad 1844 års led, kunde
passeras af fartyg med 2,82 m. djupgående.
Sedan på enskild väg framförts förslag dels till en
ny kanal Vänern–Uddevalla, dels till en ombyggnad af
Trollhätte kanal samt sedan intresserade sammanskjutit
en del penningar för att åstadkomma undersökningar,
anvisade K. M:t 1896 erforderliga resterande medel
härför. Undersökningen verkställdes af P. L. Laurell
på uppdrag af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
omfattade leder om 4, 5 och 6 m. djup dels mellan
Vänersborg och Göteborg, dels mellan Vänersborg
och Uddevalla. Laurell aflämnade sitt
förslag 1899 (tillägg 1900), hvarpå Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen afgaf sitt und. betänkande
däröfver 1902. Däri tillstyrkes utförande af en 6
m. djup Trollhätte kanal, enligt ett af Laurells
alternativ, som afsåg bl. a. att anlägga farled med
slussar längs östra älfstranden vid Trollhättan,
ungefär i Polhems gamla linje, samt uppföra en
damm vid Flottbergsströmmen. Ytterligare förslag
rörande lämpligaste sträckningen af kanalen förbi
Trollhättan framlades senare af J. G. Richert (se
denne), i samband med på K. M:ts uppdrag verkställd
utredning om utnyttjande af vattenkraften vid
Trollhättan. Direktionen öfver Nya Trollhätte
kanalbolag afgaf 1903 öfver Laurells förslag
und. yttrande med hänvisning till och instämmande
i ett i ärendet af bolagets verkställande direktör
F. V. Hansen (se denne) afgifvet betänkande, hvari
bl. a. häfdades, att kanalen förbi Trollhättan borde
förläggas enligt närmare angifven plan, i hufvudsak i
öfverensstämmelse med den sedermera vid ombyggnader
följda, samt att kanaldjupet ej borde väljas större
än 4 m. Sedan staten 1904 inköpt kanalbolagets
egendom och denna ställts under förvaltning af
styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk
(se d. o.) med Hansen som verkställande direktör,
fick denna styrelse i uppdrag att yttra sig i
kanalfrågan. Utredningen handhades under Hansens
ledning af dåv. kaptenen G. Malm och omfattade
fullständiga alternativ för en Trollhätte kanal med
3, 4, 5, 6 och 7 m. djupgående. Styrelsens utlåtande
afgafs 1908, och däri förordades på grund af den
omfattande tekniska och ekonomiska utredningen en
led för 4 m. djupgående, men med slussar och vissa
andra arbeten, som sedermera endast med stor kostnad
kunna utföras för större djup, från början anpassade
för 5 m:s-fartyg. Ungefär samtidigt framlades en på
uppdrag af vissa intresserade kommuner och enskilda
personer af A.-b. Vattenbyggnadsbyrån verkställd
utredning om en kanal Uddevalla–Vänern. En af K. M:t
särskildt härför tillsatt sakkunnig kommission
erhöll 12 jan. 1909 i uppdrag att yttra sig om de
olika föreliggande kanalförslagen och i samband
därmed äfven om behofvet af en s. k. Svea kanal (se
d. o.) och afgaf redan 27 febr. 1909 sitt enhälliga
betänkande, hvari bestämdt förordades en ombyggnad
af Trollhätte kanal, hvarjämte uttalades, att af
hänsyn till landets försvar större farledsdjup,
än de kommersiella intressena kräfde, ej borde väljas.
Med bifall till k. proposition beviljade 1909
års riksdag 22,8 mill. kr. för den nya farledens
byggande i hufvudsak enligt Trollhättestyrelsens
förslag. Arbetets utförande anförtroddes åt
Vattenfallsstyrelsen, som 1909 öfvertagit
förvaltningen af bl. a. statens egendom vid
Trollhättan. Närmast styrelsens chef Hansen,
leddes arbetena af Malm, först i egenskap af
arbetschef, sedan som öfveringenjör vid styrelsens
byggnadsbyrå. 25 okt. 1916 öppnades den nya farleden
för trafik med 4 m. djupgående fartyg. Totala
kostnaden för det stora företagets genomförande
kunna ännu (1919) ej bestämdt uppges på grund af
vissa oafgjorda ersättningsfrågor, men beräknas till
omkr. 23,3 mill., kr.
Den nya leden passerar förbi Vänersborg genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
