- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
857-858

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trollkvadrater - Trollkäring - Troll-lykta - Trollope, Anthony - Trollopp, Francis - Trollpacka - Trollpräst - Trollskott - Trollsländor - Trollsmör - Trollspö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

857

Trollkäring-Trollspö

858

mängd författare, bl. a. Bachet de Meziriac, La
Hire, Frenicle och Euler. Lösningen skedde till
en början medelst särskilda konstgrepp;
först under 1800-talet sattes teorien för de
magiska kvadraterna i närmare förbindelse med
talteorien och kombinationsläran. Bland de
nyaste arbetena häröfver må nämnas Frolow,
"Les carrés magiques" (1886), och Scheffler,
"Die magischen figuren" (1882), hvarest problemet
blifvit generaliseradt till att omfatta äfven magiska
månghörningar och kuber.
Trollkäring. Se Häxa, sp. 193.
Troll-lykta. Se Laterna magica.
Trollope[trå’löp], Anthony, engelsk romanförfattare,
f. 1815 i London, d. där 1882 i paralysi, son till
den på sin tid ganska kända reseskildrerskan och
romanförfattarinnan Frances T. (f. 1780, d.1868), vardt efter en lat och ingalunda lofvande ungdom anställd i postverket och bestred
1834-68 en reseinspektörs sysslor, hvarunder
han skaffade sig tillfälle att rikligt tillgodose
sin jaktpassion. För postala angelägenheter
sändes han äfven till Västindien, Nord-Amerika
och Australien. - T.utgaf 1847 sin första roman, men åstadkom endast
misslyckade alster till 1855, då hans berättelse
The warden vann bifall. I oaflåtlig följd och med
mekanisk regelbundenhet i arbetssättet - han egnade
tre timmar om dagen åt sitt författarskap och åstadkom
250 ord i kvarten - skref han därefter ett fyrtiotal
romaner, som inbragte honom stor förmögenhet. Bland
dessa må nämnas Barchester towers (1857), The last
chronicle of Barset (1867; den mognaste), Ralph
the heir (1871; "Ralph", 1874), The golden lion of
Granpere (1872) och An old man’s love (1884). T :s
företräden äro lätt, men vulgär stil, naturtrogen
samtalston och lefvande karaktärsteckning, men
han är trivial och höjer sig aldrig till poetisk
uppfattning i sina alltjämt återkommande skildringar
af de högre ståndens hvardagslif. T. är lärjunge
till Thackeray, men naivare, hänsynslösare, mera
naturalistisk. Hans reseskildringar från främmande
världsdelar sakna värde. I sin postumt (1883)
utgifna själfbiografi yppar han oförbehållsamt
äfven de mindre älskvärda sidorna i sin karaktär och
verksamhet. - T:s äldre broder Thomas Adolphus T.,
f. 1810, d. 1892, bosatt uti Italien sedan 1841,
gjorde sig känd som författare af reseskildringar,
romaner och History of the commonwealth of
Florence (4 bd, 1865), Homes and haunts of
italian poets (1881) m. fl. historiska arbeten.
(R-n B.)

Trollopp, Francis, pseudonym. Se F é v a l 1.
Trollpacka. Se Häxa, sp. 193.
Trollpräst (schaman). Se Schamanism, sp. 938.
Trollskott. Se Troll.

Trollsländor, zool., benämning på vissa familjer

af underordn. Odonata (se d. o.) bland
rätvingesländorna, nämligen Libellulidae,
Gomphidae och Aeschnidae. Trollsländorna skilja sig från de övriga odonatfamiljerna, flicksländor och jungfru-sländor (se d. o.), genom sitt stora
halfklot-formiga hufvud, hvaraf de stora kullriga
fasettögonen upptaga nästan hvar sin hälft, genom
vingarnas bredare bas, olikformad hos de främre och de
bakre, samt slutligen därigenom, att vingarna äfven
under hvilan intaga samma åt sidorna rakt utsträckta
läge som under flykten. Benen utgöras, som hos andra
odonater, af till gång odugliga krokar, afsedda
till att vid hvilan haka sig fast vid underlaget
samt vid jakten fasthålla rofvet. Trollsländorna äro
utomordentligt snabba och uthålliga flygare, som i
synnerhet i närheten af på växtlighet rika sjöar, kärr
och andra stillastående vatten äfvensom sakta rinnande
vattendrag ständigt jaga omkring efter byte, som
fångas såväl i flykten som stillasittande. Larverna,
som lefva i vatten med gyttjebotten och rik
växtlighet, äro glupska rofdjur, som öfverväldiga
och förtära äfven fiskyngel förutom hvarjehanda andra
slags vattendjur. Sitt byte fånga de med det för alla
odonatlarver gemensamma fångstredskapet (se Odonata),
"masken". De andas med i ändtarmen belägna tarmgälar
(se Trakéer 2), för hvilka vattnet genom tarmens
pumpande rörelser ombytes. Därjämte begagna de sig
vid fara af ändtarmen som ställflyttningsorgan,
i det de genom att häftigt och gång på gång drifva
ut vattnet ur densamma hastigt fortskaffa sig ett
stycke. - Familjen Aeschnidae med släktena Aeschna
och Cordulegaster omfattar de största arterna,
till antalet 8 inom vårt land. Fam. Gomphidae
med släktet Gomphus har 3 svenska arter af
medelstorlek. Fam. Libellulidae slutligen omfattar
19 svenska arter, både större och mindre, fördelade på
släktena Libellula (se fig.), Orthetrum,
Leucanhinia, Sympetrum och Cordulia. Ett par
arter af släktet Libellula, nämligen depressa
och quadrimaculata, äro särskildt bekanta för att
stundom företaga vandringar i tallösa skaror. -
Från Calopteryx har oriktigt hänvisats till
Trollsländor. Se i stället Jungfrusländor.
G. A-z.

Trollsmör, bot. Se Fuligo och M y c e t o z o a.

Trollspö, T r o l l s t a f, T r o l l s t ä n g e l,
ett trollkarlar och trollkvinnor samt äfven åtskilliga
öfvernaturliga väsen tillagdt redskap, hvilket man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:23 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free