Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tromsdalstind - Troms fylke (Tromsö amt) - Tromsö - Tromsö amt - Tromsö glimmerskiffergrupp - Tromsö stift - Tromsöy sund - Tromtö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI
Tromsdalstind, en 1,239 m. hög, vackert formad
bergspets på fastlandet s. ö. om Tromsö, Troms fylke,
Norge. K. G. G.
Troms fylke (före 1919 kalladt Tromsö amt;
se kartan till art. Norge), norskt fylke, till
storleken det 4:e i ordningen, 26,985,86 kvkm., 82,193
inv. (1917), hvaraf 71,993 på landet och 10,200 i
städerna. Naturen är rikt växlande. Ända till 1787
hörde fylket under Nordland och lades nämnda år under
Finmarken, men afskildes 1866 därifrån som eget
amt. Fylket utgöres dels af en mängd mindre och 28
större öar, däribland Hindöy och Senja, Söndre och
Nordre Kvalöy, dels ett fastlandsområde, som gränsar
till Sverige och Finland och är djupt inskuret af
fjordar, från s. räknadt Gravfjorden, Gratangen,
Lavangen, Salangen, Malangen, Balsfjord, Ulsfjord,
Lyngsfjord, Reisenfjord, Kvænangen, som omges af
storartade fjällandskap. Fjordarna fortsättas inåt
landet af låga, breda, vattenrika, skogklädda dalar,
som stå i bekväm förbindelse med hvarandra genom
låga pass; bland dem må nämnas Maalsälfsdalen och
de tillslutande Bardudalen, Dividalen, Skibotndalen
och Reisendalen. Fylkets och Nord-Norges högsta
fjälltopp är Jæggevarre (1,916 m.) på Lyngshalfön. -
Befolkningen, som är mycket tunnsådd (3,2 på l kvkm.),
består delvis af bofasta eller nomadiserande lappar
(6,276) och finnar (1,605). I nordligaste delen
af fylket finnas många kopparfyndigheter, i den
sydligaste ansenliga malmlager. Industrien är ringa,
men fisket (torsk och sill) betydligt. Inom fylket
finnes ingen järnväg. K. G. G.
Tromsö, norsk stad i Troms fylke, säte för biskopen
i Haalogalands bispedömme, vackert beläget på
östsidan af den låga, täcka, 22 kvkm. stora ön T. vid
Tromsösundet utanför inloppet till Balsfjorden. 9,200
inv. (1917). I T. finnas domkyrka, katolsk kyrka,
högre lärdomsskola och lärarseminarium samt ett litet,
men intressant museum (inrättadt 1874; öfvervägande
arktiskt). T. idkar något skeppsrederi och har
bl. a. en ansenlig flotta af mindre fångstfartyg. I
midten af 1800-talet fick T. starkt uppsving genom
det rika fisket. Detta är hufvudnäringen, särskildt
fångsten i polartrakterna och vid Island. Redan
under 1200-talet fanns där en kyrka, och omkring
denna uppväxte handelsbodar och fiskarhus. Genom k. förordn. 20
juni 1794 blef T. stad. - Till T:s skydd hade
sedan gammalt på nordsidan funnits ett för
8 kanoner afsedt batteri, som 1811
iståndsattes och bestyckades, men 1812 dock ej
kunde hindra en i engelsk fregatt att efter
en kort strid inne i hamnen bemäktiga
sig en örlogsskonert och en slup.
K. G. G. L. W:son M.
Tromsö amt, till l jan. 1919 namn
på det norska förvaltningsområde (län), som
nu officiellt heter Troms fylke (se d. o.).
Tromsö glimmerskiffergrupp. Se Balsfjordsgruppen.
Tromsö stift, från l jan.1919 kalladt Haalogalands
bispedömme, Norge, omfattar Nordland, Troms
och Finnmark fylker, 113,168,57kvkm., 303,573
inv. (1917). Stiftsstad Tromsö. Stiftet
(bispedömmet) består af 15 prosterier, 67 pastorat
och 6 stadsförsamlingar. Det bildades 1803 genom
utbrytning ur Trondhjems stift. K. G. G.
Tromsöy sund, härad och pastorat omkring Tromsö stad,
Troms fylke (Tromsö amt), Norge. 1,449,80 kvkm.,
5,179 inv. (1916). Befolkningen norrmän, finnar
och lappar. Vackra fjäll (Tromsdalstind 1,239 m.).
Järnmalmsfyndigheter. K. G. G.
Tromtö, egendom i Förkärla socken i Blekinge,
omfattar 3 1/4 mtl. Tax.-v. 245,500 kr. (1918).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
