Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tronföljd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 Tropikfägelsläktet-Tropisk på jordklotet och hvilka löpa parallellt med ekvatorn på ett vinkelafstånd söder eller norr om densamma, som är lika med ekliptikans lutning, eller ungefär 23° V2- Under årets lopp når solen sitt högsta eller sitt lägsta läge öfver ekvatorn och vänder sålunda i sin skenbara rörelse, då den i sin bana vid sommar- och vintersolståndet tangerar tropikerna (däraf namnet). Den norra vändkretsen kallas äfven Kräftans, den södra Stenbockens efter de djurkretstecken, som befinna sig på de ställen af himmelen (solstitialpunkterna), där ekliptikan tangerar hvardera tropiken (jfr Polcirkel). - För jordorter n. om norra vänd-kretsen kommer solen under årets lopp aldrig i eller norr om zenit. För orter på själfva vändkretsen når solen zenit vid sommarsolståndet. För orter mellan ekvatorn och norra vändkretsen sker detta redan på \aren, och solen går vid sommarsolståndet n. om zenit. Liknande förhållanden gälla för södra halfklotet. Den del af jorden, som ligger mellan tropikerna, kallas den tropiska 1. heta zonen; mellan hvardera tropiken och närmaste polcirkel faller en tempererad zon. De länder och haf, som ligga inom den heta zonen, kallas tropiska, klimatet där tropiskt. Äfven talar man om en tropisk växtvärld, d. v. s. de i de heta länderna inhemska växterna, och om tropiska sjukdomar o. s. v. (se Tropisk 3). K-B. (B-d.) Tropikfågelsläktet, Pharethon, zool., hör till fam. tropikfåglarna (Phaethontidce) inom ordn. Ciconiiformes och fåglarnas klass. Kroppen är undersätsig och af obetydlig storlek, näbben sammantryckt från sidorna, ofvan svagt böjd, spetsig, ungefär af huivudets längd och med sågade käkkanter, vingarna långa, de båda mellersta stjärtpennorna mycket förlängda och nästan utan fan, benen svaga, med kort tärs, samt bak- och innertån förenade blott medelst en smal hinna. De till detta släkte hörande arterna flyga med synnerlig snabbhet och lätthet, störtdyka efter fiskar och bläckfiskar; de häcka på marken, helst på ensligt liggande öar. Tropikfåglarna höra till världshafvet vackraste varelser samt väcka beundran genom såväl sin vackra fjäderdräkt som sin behagliga och skickliga flykt. Ofta följa de långt från land hela dagar efter fartyg, hvarvid de, ehuru sällan, sätta sig på rårna. Honan lägger endast ett ägg, hvilket rufvas af båda makarna, Hvitstjartade tropikfågeln (Phaethon cethercus). som därvid ej visa någon skygghet för människor. Ungen är tätt beklädd med fint dun. De förlängda stjärtfjädrarna skattas som prydnader högt af invånarna på åtskilliga af Stilla hafvets öar. Tropik-fåglarna äro hemma på alla mellan tropikerna be- lägna haf och träffas endast sällan i de tempererade bältena; enstaka exemplar ha dock stormdrif-vits till Europas kuster. - Hvitstjärtade tro-pikfågeln, Ph. cethereus (se fig.), af Linné kallad "solens son", är hvit, med rosenröd anstrykning samt svartstreckade rygg-, skulder- och öfver-gumpsfjädrar. Handpennornas ytterfan är svart. Genom ögat går ett svart streck. Stjärtfjädrarna äro hvita, näbben röd och fötterna gula, med svarta tår. Längden utgör l m. (utan de förlängda stjärtpennorna 40 cm.). - Rödstjärtade tropikfågeln, Ph. phoenicurus, är hvit, med rosenröd anstrykning. Omkring ögat stå några svarta fläckar, öfvergumpen och de små vingtäckarna äro svarta, de långa stjärtpennorna svarta vid roten, f. ö. röda. Näbben är röd och fötterna svarta. Längden är 90 cm. C. R.S.* Tropikfäglarna, Pharethontidce, zool., en fågelfamilj, omfattande blott ett släkte, tropik-fågelsläktet (se d. o.). Tropin, kem. /arm. Se Homatropin. Tropisk [tråp-; grek. tropikofs, af trofpos, vändning]. 1. Bildlig, figurlig, öfverförd, oegentlig (se T rop). - 2. Astron. En himlakropps omlopp och omloppstid kallas tropiska, då de hänföras till vårdagjämningspunkten. Den tropiska omloppstiden blir på grund af vårdagjämningspunktens retro-grada rörelse (precession) något kortare än den sideriska, som hänför sig till fixstjärnorna. Jfr Astronomisk månad och Astronomiskt år. - 3. Som ligger under eller mellan vändkretsarna; tillhörande det heta jordbältet, t. ex. tropiska länder och haf, tropiska växter, tropiskt klimat (se Tropik). - Tropiska sjukdomar kallas sjukdomsformer, som antingen uteslutande eller i jämförelsevis stor frekvens förekomma (äro endemiska) inom tropikerna eller där utmärkas för synnerligen elakartadt förlopp. Till större delen höra de till infektionssjukdomarnas grupp. Det tropiska klimatet med sin höga grad af värme och fuktighet är synnerligen gynnsamt för utveckling af mikroorganismer i allmänhet, således äfven för dem, som äro patogena (sjuk-domsalstrande). Flera af de viktigaste tropiska sjukdomarna, såsom malaria och gula febern, öfver-föras uteslutande genom insekter, som upptaga smittämnet från sjuka och genom sina styng föra det vidare till friska. Dylika blodsugande insekter finna i tropikerna särskildt gynnsamma utvecklings-betingelser beträffande temperatur m. m. - (Åtgärderna till bekämpande af de tropiska sjukdomarna rikta sig därför i stor utsträckning på att utrota insekterna, uttorka deras i närheten af människoboningar belägna äggläggningsplatser i vatten-polär med stillastående vatten. Genom insektnät söker man hindra dem komma in i bostäderna och särskildt att komma i beröring med människor. Sjukhus för hithörande sjukdomar förläggas till öppna platser för att undgå insekterna, som sky de starkare vindarna å dessa o. s. v.) För uppkomsten af tropiska sjukdomar tillkommer slutligen, att lifvet i dessa trakter ställer stora fordringar på organismen. Det gäller att uthärda strapatser, hetta, brist på lämpliga födoämnen o. s. v., och därigenom minskas motståndskraften mot skadliga inflytanden. Att döma af hittills gjorda rön, utgöra nämligen vissa i organismen under äm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
