Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trubetskoj, 10. Pavel (Paolo) - Trubia - Trublering - Trucage, Truquage - Truchet, Abel - Truchmener - Truchsess - Truchsess von Waldburg - Truckee - Trucksystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
49
Trubia-Trucksystem
50
general Cadorna och Alexander III:s ryttarstod i
Petersburg, den sistnämnde genomförd med monumental
styrka och fasthet. Bland hans småporträtt är en byst
af A. Zorn. Nationalmuseum eger ett i kol tecknadt
porträtt af J. K. Janzon (pseudonymen Späda),
l-7. (A-d J.) 80. 9. A-d J. 10. O-g N.
Trubia, kanongjuteri och gevärsfaktori i Spanien. Se
G r a do 2.
Trubléring, Troublering (af fr. troubler, röra om),
tekn., ständig omröring af en vätska, i hvilken
kristallisation försiggår, för att hindra utbildning
af stora kristaller. Trubléring används i olika
industrier, t. ex. tillverkning af ljus och alun.
Trucage [trykäj], äfven stafvadt T r u q u a g e,
fr. (af truc, luffens), förfalskning af antikviteter
och konstverk, åstadkommen genom att man förlänar
åt hufvudsakligen ny gjorda föremål en sådan
illusoriskt gammal yta, att äfven kännare kunna
duperas och ta dem för äkta. Tillvägagångssätten äro
mångahanda och fintliga nog. Ny brons behandlas med
skedvatten för att få patina (se jErugo nobilis),
noggranna kopior af forntida armringar, spännen,
speglar m. m. nedsänkas i någon syra och få ligga
nedgräfda i jorden en tid. Jordfynd från stenåldern,
såsom flintredskap, skelettdelar o. a. paleolitiska
föremål, eftergöras eller hembjudas med falsk uppgift
om fyndorten. Fornegyptiska falska antikviteter
tillverkas i stor skala, likaså alla slags
orientaliska. Färska marmorstatyer har man nedgräft
i jorden och sedan utgett dem för antika. Gemmer och
terrakottabil-der eftergjordes tidigt. För att få
varm gulaktig färgton på nytt elfenben doppas det
i tobaks- eller lakritssaft eller kokande vatten,
rökes öfver elden från fuktadt hö och får då äfven
den önskade spric-kiga ytan. För att imitera de af
insekter borrade hålen och gångarna i gamla möbler
afskjuter man mot det färska träet några skott
finaste hagel (dunst). Half vägs mera redligt är
sättet att göra "antika" möbler af gammalt virke
från nedrifna byggnadsverk eller från längesedan
sjunkna fartyg, som upptagits från sjöbottnen,
eller från gamla söndertagna möbler. Färska kopior
af gamla mästares taflor nedröker man, "gräddar" dem
i ugn eller solsteker dem på hustak för att ge dem
sprickigt utseende och guldton samt utarbetar sprickor
och repor med en spetsig nål och anbringar falsk
signatur. Förfalskade "artistprof" af kopparstick
och etsningar (se A f t r y c k 1) framställer man
på flerehanda sätt genom att ändra plåtranden, och
ledigt förfalskas handteckningar genom kopiering
eller falsk signering. Förfalskningsmetoder för
gamla bokband, handskrifter, autografer, keramik,
emaljer, textilier, cremonesare (violiner),
mynt, medaljer, tenn- och silfvertallri-kar,
smiden o. a. tillämpas också ofta. Tillverkning af
"medeltida" och orientaliska vapen bedrifs med stor
skicklighet. Halfförfalskningar kallas sådana föremål,
som äro sammansatta af uteslutande gamla, men från
skilda håll hopplockade delar. Tillverk-ningsgrenar
af trucage ha t. o. m. lokaliserats till vissa
städer. I Madrid eftergöres damaskenerstål, i
Konstantinopel gamla österländska vapen, i Florens
medeltida rustningar, i Paris, Milano, München
och Niirnberg vapen, i Dresden elfen-benssniderier,
i London Sévres-porslin, i Rotterdam
Ostindiska kompaniets porslin, i Wien medeltida
prydnadsföremål af bergkristall och guld, i Berlin
romerskt lergods, i Paris en mångfald antika föremål,
i Köpenhamn möbler och silfver. I en del italienska,
iranska och belgiska städer syssla särskilda
målarateljéer med att tillverka falska verk af
renässansmästare såväl som af moderna målare. -
Väl att märka må förfalskning icke förblandas med
vare sig restaurering eller ren kopiering (lojal
imitation) af konstföremål. Efterbildningen blir
förfalskning, när den är gjord i hopp om oskälig
vinning och i bestämd afsikt att förvilla köpare. Det
bland samlare och museimän starkt kända behofvet att
värja sig möt förfalskarnas knep har uppammat inom
skilda specialiteter s. k. experter 1. yrkes-kännare
med ofta ofantligt utvecklad skarpblick för att
skilja det oäkta från det äkta. Å andra sidan har
vår tids pånyttfödda konstindustri skördat stor
vinning af f. d. förfalskande konsthandtverkares
rön och förfarenhet i det tekniska. - Litt.:
Eudel, "Le truquage" (1884, ny uppl. 1903;
ty öfv., "Die fälscher-kiinste", 1885), och
G. Lamm, "Om förfalskning af konstsaker" (1892).
E. F-t.
Truchet [tryjä], Abel, fransk målare, f. 1857
i Versailles, studerade för Lefebvre och
T. Robert-Fleury, gjorde sig känd som spirituell
skildrare af parisiskt artistlif: Esteternas soaré
(1898, staden Paris’ samling), Artistbal (1903),
Valsen m. fl. T., som äfven målat moderna motiv
af känslig stämning (t. ex. "Elles", en krets unga
flickor samspråkande i skymningen i en modern salong),
var en af "höstsalongens" grundläggare (se Salongen).
G-g N.
Truchmener, folk. Se T ur km en er.
Truchsess, ty., namn på en hög ämbetsman inom det
gamla Tyska riket. Om ordets härledning ha olika
meningar uttalats. Jfr Kluge, "Etymo-logisches
wörterbuch der deutschen sprache"; om den
sannolikaste tolkningen se Schröder, "Lehrbuch
der deutschen rechtsgeschichte", s. 145. I Sverige
inlånades titeln under formen d rot s (se d. o.).
S. T-g.
Truchsess von Waldburg [fann va;ltborg], gref-lig
släkt. Se Waldburg.
Truckee [traki7], stad på nordvästra sidan af
Tahoesjön i nordamerikanska staten Kalifornien,
vid floden T. och Central-pacificbanan. 1,774
m. ö. h. Omkr. 1,000 inv. ö. därom ligger det 2,139
m. höga T.-passet i Sierra Nevada. E. A-t.
Trucksystem, af eng. to truck [tra’k], byta,
ett närmast från England hämtadt uttryck för det
system, som i allmänna drag innebär, att arbetaren
ej betalas i kontanta pengar (resp. checker), utan
h. o. h. eller delvis i naturaförmåner, antingen i
produkter, vid hvilkas framställande han medverkat
– oafsedt huruvida han har behof däraf eller ej –
eller också – hvilket är vanligast – i varor eller
anvisningar på varor, som ingå i hans allmänna
behof, men för hvilka arbetsgifvaren eller hans
medintressent betingat ett mer eller mindre oskäligt
högt pris. Ibland innebär systemet, att arbetaren tar
emot lönen i kontanta pengar, men med ett uttryckligt
eller underförstådt förbehåll, att han skall göra
sina inköp i en handelsbod eller en restaurang,
som drifves af arbetsgifvaren eller af en honom
närastående person. En lindrigare form af trucksystem
är den ordning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
