Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trujillo l. Truxillo - Truk - Trullanska synoder - Trulson, Anders - Trulsson, Johan Edvard Teodor - Trumankare - Trumbasch - Trumbull, 1. Jonathan - Trumbull, 2. John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Truk-Trumbul!
54
I T., forntidens Turgalium, är F. Pizarro född och
begrafd. - 2. Hamnstad i centralamerikanska republiken
Honduras, vid en vik af Hondurasbuk-ten. Den anlades
1524, var på 1500-talet folkrik och blomstrande genom
handel, men gick tillbaka genom flibustiärernas
röfverier och eröfrades af holländarna 1643 samt
förstördes. Dess forna fort och kaserner äro nu
ruiner, och dess utseende förfallet. Omkr. 4,000 inv.,
hvaraf hälften kariber. Från T. exporteras bananer,
kokosnötter, mahogny, hudar och gummi. - 3. (C h i m
u) Hufvudstad i dep. Libertad i Peru, nära kusten, och
vid järnvägen Salaverry-Ascope. Omkr. 6,500 inv. Det
är säte för en biskop samt har prästseminarium,
universitet och två statsläroverk, hvaraf ett för
flickor. Handeln är obetydlig och går öfver hamnarna
Huanchaco i n. v. och Salaverry i s. ö. Tillverkningen
af cigarrer och cigarretter är betydande. T. anlades
1535 af Pizarro och fick namn efter hans födelsestad
(se T. 1). Dess läge mellan Tumbez och Lima gaf det
förr stor politisk och kommersiell betydelse. Det
led föga under befrielsekriget, men besattes
och plundrades af chilenerna 1882. N. och ö. om
T. ligger ruinstaden Gran Chimu (se Chimu). -
4. Stat i Venezuela, begränsad af Maracaibo-sjön i
v., Maracaiboviken i n., staterna Falcon, Lära och
Portuguesa i ö. samt Zamora och Mérida i s. 7,400
kvkm. 185,624 inv. (1918), 25 på l kvkm. Landet
f ylles af Öst-Kordillererna, och i s. ö. bildar
Cordillera de Mérida gränsen. T. hette före 1899
Los Andes. - 5. Hufvudstad i staten T., Venezuela,
818 m. ö. h., i Cordillera de Mérida, s. ö. om
Maracaibosjön. Omkr. 3,0-0 inv. Den anlades 1559 och
var, innan den 1668 förstördes af flibustiärema,
en af de vackraste och rikaste städerna i denna
del af spanska Amerika. Från denna stad utfärdade
Bolivar 15 juni 1813 sin proklamation till strid
mot spanjorerna. Äfven undertecknade han där 26
nov. 1820 med den spanske generalen Morillo en
vapenhvila. l-5. E. A-t.
Truk: ö. Se K a r o l i n e r n a, sp. 1125.
Trullänska synoder benämnas de två stora kyrkomöten,
som höllos i Konstantinopel 680 (det 6:e ekumeniska)
och 692 (äfven kalladt Q u i n i-sextum, se
d. o.). Namnet härleder sig från den kupolformigt
hvälfda sal (trullos) i det kejserliga palatset,
hvarest sessionerna höllos.
Trulson, Anders, målare, f. 14 juli 1874 i Tosterup,
Skåne, d. 23 aug. 1911 i Civita d’Anti-no i
Italien, son till en herrgårdskusk, studerade
till en början vid tekniska skolan i Köpenhamn,
1892 -94 vid konstakademien där och 1894-98 vid
akademien i Stockholm. Han blef sedermera elev
af Kr. Zahrtmann i Köpenhamn, gjorde resor till
utlandet, utförde i olja, i kolteckning och etsning
en mängd motiv och stämningar från Visby. Bruges
och norra Italien, där han flera gånger vistades,
men vid hembygden var han likväl rotfast genom sitt
lynne och sina förutsättningar, och Skåne fick i
honom en ursprunglig, omedelbar skildrare af natur
och människor. Förutom motiv från Lund, Arild och
skånska landsbygden (Aftonsol, Sädesfält, Björken,
Sommarsol, Näten torkas] målade han blomsterstycken
och stilleben, studerade äfven figur i interiör (l
tankar] och naken modell och var flitigt verksam som
porträttmålare. En
Trulscm. Själf porträtt, etsning.
rad själfporträtt visar hans måleriska sökande genom
påverkan af Kembrandt - han utförde flera kopior
efter dennes målningar (Grafläggningen. Kökspigan
m. fl.) - och af Zahrtmann. Bland hans porträtt
märkas dylika af konstnärens moder, andra af
ciselören S. Bengtsson, professor E, W rang el (båda
i Konstmuseet, Lund), professor S. Ribbing (Göteborgs
nation Lund), bankdirektör T. Lund-quist, räntmästaren
R. Eklundh (stadsfullmäktige, Lund), Ernst Nord-ling
o. a. konstnärsporträtt. Hans alstring visar en
trygg, rastlös, målmedveten sträfvan till konstnärlig
själfständighet och fullödighet, till lugn bredd,
stor hållning och fyllig färg. Efter T:s död under en
studiefärd till Italien anordnades minnesutställningar
i Stockholm och Lund. Han är representerad i museer
i Skåne, i Göteborgs museum (två modellstudier) och i
Nationalmuseum (ett själfporträtt, måladt 1902). Ett
minnesalbum med text af E. Wrangel utgafs 1912.
G-g N.
Trulsson, Johan Edvard Teodor, skulptör, f. 9 maj
1881 i Malmö, studerade i Köpenhamn för St. Sinding
och Brandstrup 1908-11. Sistnämnda år gjorde han sin
första skiss till staty af köpmannen Frans Suell;
statyn utfördes 1912 och aftäcktes 17 juli 1915
i Malmö, där T. fortfarande är bosatt. Af hans
öfriga alster äro att nämna Fiskargosse (1909),
På vakt (1913), Solbad (1914) och Eva (1916).
G-g N.
Trumankare, elektrot. Se Ankare 3 och Elektriska
maskiner, sp. 261.
Trumbasch, vapen. Se Njam-njam, sp. 1085.
Trumbull [tra’inbol], nordamerikansk släkt från
Connecticut. 1. Jonathan T., politiker, f. 12
okt. 1710 i Lebanon, d. där 17 aug. 1785, innehade i
kolonien Connecticut efter hvart-annat flera viktiga
ämbeten och var bl. a. dess öfverdomare 1766 -69,
vice guvernör 1767-69 och guvernör 1769-84. Han slöt
sig med ifver till oafhän-gighetsrörelsen och var i
intim vänskap förbunden med George Washington. Allmänt
spridd, men ej säkert bestyrkt är anekdoten, att
Washington i tvi-
stiga fall plägade yttra: "Låt oss höra broder
Jonathan säger", och att därifrån uppkommit den
skämtsamma benämningen "Broder Jonathan" (Brother
Jonathan] på Förenta staternas befolkning. - 2. John
T., satiriker, f. 24 april 1750 i Watertown, d. 10
maj 1831 i
hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
