Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Truro - Trust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
63
Trust
64
Great western järn vägen. 11,562 inv. (1901). T. blef
1876 säte för en anglikansk biskop och har en
1880-1903 uppförd katedral, en af Englands förnämsta
moderna kyrkor, museum för antikviteter och fåglar
från Cornwall samt ett stort, af biskop Phillpotts
1856 upprättadt teologiskt bibliotek. Smältning
af tenn från i T:s närhet belägna gruf-vor samt
tillverkning af lergods, kläder och stöflar äro
viktiga industrigrenar, och handeln med tenn är
liflig. T. blef 1304 en af de fem "stannary-städerna"
(af stafnnum, tenn), dit tennbleck från grefskapet
måste föras för stämpling i "coinage hall", och sände
1295-1885 två representanter till parlamentet. Det
är en af Englands äldsta städer och hette i
medeltiden Treueru, Treurok och Trueret. - 2. Stad
i kanadiska prov. Nova Scotia, vid Salmon river,
nära Cobequidviken, knutpunkt för de kanadiska
Intercolonial- och Midlandjärnvägarna. 5,993
inv. (1901). T. är medelpunkt för ett stort
industri-, jordbruks- och fiskeriområde.
l o. 2. E. A-t.
Trust [eng. uttal tra’st], eng. (förtroende; i
öfverförd bet.: egendom, som förvaltas af a board
of trustees, ett förtroendemannaråd), bolag, som
eger, eventuellt blott innehar aktiemajoriteten i
alla eller flertalet större företag inom sin bransch
och därigenom behärskar marknaden, så att det förmår
göra sig oberoende af konkurrens (se d. o., sp. 777)
och reglera prisen (se Monopol); i vidsträcktare
bemärkelse ofta äfven om bolagsgrupp, som på ett eller
annat sätt sammanhålles under gemensam ledning eller
eljest samverkar i nyssnämnda syfte (se Kartell). Det
karakteristiska för en trustbildning är den genomförda
företagsenheten, medan i en kartell de samverkande
företagen bibehålla sin själfständighet. Emedan härvid
likvisst fråga är om en skillnad till graden mera än
till arten, öfvergå de båda koncentrationsformerna
i hvarandra. Hvad som formellt är organiseradt
som en löslig kartell, kan i realiteten vara en
effektiv trustbildning. Verkliga förhållandet
undandrar sig stundom offentligheten, liksom andra
affärshemligheter. Monopolmakten är emellertid
det viktiga kännetecknet på trustens realitet, och
med skäl har man vant sig att kalla dess utöfvare
"trustkungar".
Orsakerna till trustbildningarna under de senaste
årtiondena äro att finna i hvarjehanda tekniska,
juridiska, ekonomiska och politiska förhållanden,
som befordrat uppkomsten af jätteföretag. Den moderna
tekniken inom storindustri och kommunikationsväsen
är gifvetvis en första förutsättning och en andra
aktiebolagsväsendets utbredning och skapandet af en
tillräckligt liflig aktiehandel. Trustbildningar
förekomma numera också i alla länder med ett
utveckladt börsväsen. De uppstå företrädesvis inom
sådana affärsgrenar, där driftkostnaderna sjunka
vid ökad massproduktion och driften därför blir
mera lönande i samma mån, som den utöfvas i större
skala (se Produktion, sp. 325). Lagen för
efterfrågan och tillgång, som under fri konkurrens
i regel medför prisfall vid hastigt och starkt ökadt
utbud, men vid starkt prisfall omvändt en minskning
i tillverkningen och utbudet, tills priset åter når
tillräcklig höjd för att göra produktionen lönande,
förlorar denna reglerande verkan på marknaden, i fall
ökad masstillverkning medger
lägre tillverkningskostnad pr styck. Ett prisfall
medför nämligen då icke minskadt utbud, utan förleder
tvärtom konkurrerande storföretag att ytterligare öka
produktionen för att nedbringa produktionskostnaderna
pr styck under det nya marknadspriset. Detta
tryckes därigenom ytterligare. Nyuppfunna metoder
och maskiner måste förvärfvas till att ersätta
äldre, och företagarna tvingas därvid att hastigt
slopa anläggningar, som representera betydande
kapital, till stor förlust för egarna, för hvilka
konkurrensen lätt blir ruinerande. En prisreglering
på överenskommelsens väg erbjuder under sådana
omständigheter en naturlig utväg ur svårigheterna och
kommer gärna också till stånd (se Kartell). Denna
förklaring af systemskiftet från fri konkurrens
till kartell- och trustväsen inom viktiga områden
af det nutida näringslifvet kastar emellertid ljus
öfver endast en faktor i utvecklingen. I många fall
har den varit afgörande, bl. a. kanske som regel i
Sverige, där kartellöfverenskommelser inledt de senare
trustbildningarna. I kristider gör den sig starkast
gällande, och just då förete sammanslutningarna en
växande talrikhet, såsom i Tyskland efter krisen
1901 och i Sverige efter krisen 1907, liksom af
delvis helt andra skäl under starka uppsvingstider,
såsom i Sverige 1915–17. I kristider framträder
behofvet att hålla prisen uppe och yppa sig många
möjligheter att på gynnsamma villkor öfverta företag,
som kämpa med svårigheter. Vid högkonjunktur
kunna prishöjningarna lättare genomföras under
samförstånd, och samförståndet kan då finnas billigt
betalt med relativt höga kostnader för förvärf af
konkurrentföretag. – Emellertid har konkurrensens
urartning knappast varit det ursprungliga motivet till
trustbildningarna. Uppslaget har fastmera getts af
finansmän med insikt om de lysande vinstmöjligheter,
som en genomförd stordriftsorganisation öppnade,
genom att ge monopol på marknaden. Finanskapitalets
organisatoriska ingripanden i planmässigt
fullföljdt monopoliseringssyfte ha i olika länder
förmedlats af för ändamålet bildade finansinstitut
(emissionsinstitut) eller af banker. Genom dessas
verksamhet har handeln med aktier och obligationer
samt vinsten på skapandet och afyttrandet af
sådana "effekter" blifvit ett ledande motiv
vid de industriella finansoperationerna i
"effektkapitalismens tid". Viktiga hjälpmedel vid
förtrustning ha transportmedlen ofta visat sig vara,
särskildt järnvägarna (se Pools). Förberedts ha
trustbildningarna i viss mån genom mera tillfälliga
försök att i spekulationssyfte taga herravälde på
marknaden öfver hela utbudet af en viss vara (se
Corner). För varor, som icke tillåta långväga
transport, är marknaden begränsad, och de inbjuda
därför till monopoliseringsförsök. Så är fallet
med flera tyngre råvaror, t. ex. malmer. Än mera
lämpade för sådana försök äro s. k. naturliga monopol,
t. ex. petroleumkällor, kalifyndigheter. Afstängning
af utländsk konkurrens genom tullar underlättar
monopolisering af den inhemska marknaden. "Alla
trusters moder är tullagstiftningen" är ett efter
amerikansk auktoritet ofta citeradt slagord, hvilket
gifvetvis ger ett öfverdrifvet uttryck för en alltför
ensidig uppfattning, äfven om dess sanning illustreras
af trustbildningarna i Förenta staterna, Tyskland och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
