- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
65-66

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trust

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sverige. Från tullskyddsepoken fr. o. m. 1870-talet i
Förenta staterna och i Tyskland datera sig de äldsta
trustbildningarna i dessa länder, liksom från tiden
för verkningarna af 1890-talets protektionistiska
system i Sverige, där sockerindustrien och
sprittillverkningen blefvo tidigast kartellerade
och slutligen förtrustade. Ett faktiskt monopol
eger ett jätteföretag ofta genom själfva sin
produktionskapacitet och kapitalstyrka, genom hvilka
det förmår öfverväldiga mindre konkurrenter. I
sådant syfte tillgripas stundom prisnedsättningar,
inför hvilka medkonkurrenter tvingas att upphöra med
sin verksamhet eller ingå i trusten. I samma syfte
används stundom ett slags bojkott (se Boycott), i det
att jätteföretagets leverantörer och kunder förbindas
till att afbryta handel med konkurrenterna. Det är
heller icke ovanligt, att intresserade banker medverka
i en dylik förtrustningspolitik genom att vägra kredit
åt de misshagliga konkurrenterna. Ett slutligen vunnet
herravälde på marknaden, hvilket inom olika branscher
anses betingadt af förmåga att leverera minst 60 à 80
proc. af totalbehofvet, medger en privatekonomiskt
fördelaktigare prissättning såväl på afyttrade
produkter som på upphandlade materialier, för hvilka
monopolisten stundom blir ende afnämaren, såsom
t. ex. sockertrusten i Sverige för sockerbetor. En
trustbildning bland företag, som tillverka
slutprodukter eller halffabrikat, framtvingar
därför ofta kartellering inom råvaruindustrien och
omvändt. För att hålla höga pris frestas en trust
stundom att hålla produktionen och utbudet tillbaka
(restraint of trade), hvilket gifvetvis kan bli
nationalekonomiskt skadligt. En icke mindre allvarlig
fara innebär ett kapitalstarkt monopolföretags förmåga
att undertrycka nya uppslag till konkurrens, äfven
om de getts af lefvande uppfinningar af nya metoder
och maskiner. Nationalekonomiska fördelar af bättre
driftledning och mera ekonomisk driftorganisation,
bl. a. äfven besparing i distributionskostnader
(korsfrakter, reklam), samt större motståndskraft
mot konjunkturväxlingar och utländsk konkurrens ha
emellertid förestafvat en långt gående näringspolitisk
tolerans mot kartell- och trustväsendet i vissa
länder, bl. a. i Tyskland. I andra ha nyss antydda
farhågor tagit sig uttryck i lagstiftnings- och
förvaltningsåtgärder till skydd för det fria
näringslifvet, allmänheten och staten.

Historiskt leder trustväsendet sitt ursprung från
Förenta staterna. Förmögenhetsförvaltning för
fromma stiftelser o. d. har efter engelsk rätt af
gammalt plägat uppdragas åt fullmäktige (board of
trustees
). Förvaltningsbolag af olika slag kommo
till stånd i England från 1800-talets början och från
dess midt i Förenta staterna, där de under benämning
af trustbolag (trust companies) organiserades i
stort antal för att bedrifva försäkrings-, bankir-
och bankrörelse, med bl. a. försäljning af aktier
och obligationer (emissionsrörelse). Dylika bolag
utvecklade sig i allmänhet till banker (se d. o.). I
andra blef syftet rent industripolitiskt. Fullmäktige
i sådana bolag fingo på sig öfverlåten aktionärernas
rösträtt för att öfvervaka affärsledningen (voting
trusts
). Öfverlåtelsen genomdrefs ofta "medelst
lämpliga åtgärder", af den för ändamålet verksamme
inpiskaren (promoter). Med de skilda staternas olika
aktielagstiftning och
på talrika lokalbanker splittrade bankväsen
erbjöd detta fullmäktig- l. "trust"-system en
ändamålsenlig metod att förena storföretag i flera
eller färre stater under gemensam ledning genom
att samma fullmäktige betroddes med rösträtten
för aktionärerna i alla företagen, hvilka i
utbyte erhöllo delegarbevis i samföretaget (trust
certificates
), värdepapper, som i allmänhet blefvo
ganska begärliga på fondmarknaden. Förfaringssättet
användes af John D. Rockefeller (se d. o.) vid
skapandet af den första amerikanska trusten i modern
mening, Standard oil, en förening af företag inom
petroleumindustrien. Hufvudbolaget hade tillkommit
genom vissa sammanslagningar redan 1867 och efter
en hänsynslös transportledspolitik infört ett
fullmäktigskap 1879, utvidgadt 1882. "Fotogenkungens"
exempel vann efterföljd i den amerikanska
sockertrusten m. fl. Förbud mot trustorganisationer
i denna form genom domstolsutslag eller särskilda
staters lagstiftningsåtgärder kunde med lätthet
kringgås, i det att samma personer förskaffade sig en
faktisk röstöfvervikt inom alla bolagen och utnyttjade
den till att upprätthålla enhetligheten i ledningen. I
sista hand kunde det sammanhållande bandet inskränkas
till muntliga aftal (gentlemen’s agreements). De
tidigaste statliga åtgärderna mot trusterna
kringgingos sålunda med lätthet. Detsamma blef under
åratal fallet med den första unionella antitrustlagen,
Sherman act 1890, som förbjöd sammanslutningar till
att begränsa produktionen (restraint of trade) och
höja prisen. – Detta förbud mot sammanslutningar ledde
i själfva verket närmast till den mera genomförda
trustorganisation, som ofta betraktas som typisk
för en trust i egentligaste mening, i det att de
samverkande företagen ombilda des till ett enda
jätteföretag genom sammanslagning i ett nytt bolag
(fusion) eller därigenom, att ett af bolagen inköpte
dö öfriga (amalgamering). Trustbolagets kapital
plär vid fusioner komma att öfverstiga samtliga de
öfvertagna företagens värden efter dittills gällande
kurser på aktierna, dels emedan säljarna begära
ett högt pris, där försäljningen utgör villkor
för förtrustningens genomförbarhet, dels emedan
vinstmöjligheterna efter upphörd konkurrens omedelbart
kapitaliseras och dels emedan aktiestocken till mindre
eller större del beräknas afyttrad till allmänheten
efter kortare eller längre tid. Ur sistnämnda synpunkt
ger en möjligast stark "urvattning" af trustkapitalet
stora vinstchanser vid ombildningarna. – Den största
trustbildningen i världen är den ur köp och fusioner
framgångna amerikanska ståltrusten af år 1903, i
hvilken "stålkungen" A. Carnegies (se d. o.) verk
uppgingo och därmed öfvergingo till det konsortium,
som leddes af J. P. Morgan (se d. o.). Med ett
kapital på 1 1/2 milliard dollars kom ståltrusten att
behärska 250 stål- och järnverk, representerande 75
proc. af produktionen, jämte tillydande masugnar,
järnvägar, ångbåtslinjer m. m., allt likvisst
blott en del af Morgankonsortiets intressesfär. –
Den allmänna opinionens och statsmakternas växande
oro inför så väldiga och påtagliga koncentrationer
af finansmakten har under de senaste årtiondena
medfört allmännare öfvergång till en smidigare form
för trustbildningar, hvilken tillika lämnar friare
tillfällen för aktiehandeln: ett s. k.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free