Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trust - Trustee - Trustis dominica - Trutar - Trutat, Félix - Trutklippan, Nedre och Öfre - Trutnow - Trutta - Truxalinæ - Truxillo - Truyère - Try - Trübau - Trübner, 1. Karl - Trübner, 2. Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kontrollbolag, t. ex. A.-b. Investor, hvilket liksom
A.-b. Emissionsinstitutet på det närmaste är förbundet
med Stockholms enskilda bank, vice häradshöfding
M. Wallenberg, representerande en finansgrupp,
som gjort betydande insatser till den svenska
industriens utveckling och faktiskt behärskar ett
flertal af landets industrikoncerner med vidsträckta
förbindelser i utlandet. Koncentrationen inom den
svenska industrien eger stöd långt utöfver räckvidden
af dess officiella former i intresserepresentationer,
såsom Sveriges industriförbund (se d. o.), Svenska
exportföreningen (se d. o.), Arbetsgivareföreningen
(se d. o.) och Svenska bankföreningen (se d. o.).
Efter motion vid riksdagarna 1910 och 1911 om
utredning rörande kartellers och trusters antal,
beskaffenhet och arbetssätt m. m. samt om förslag
till åtgärder för att vinna kontinuerlig öfversikt
af kartell- och trustväsendets utveckling och
verksamhet i Sverige (trustinspektion) tillkallade
finansministern i slutet af 1911 sakkunniga för
utredning rörande Sveriges sockerhandtering och
sockerbeskattning m. m. (den s. k. trustkommittén),
hvilkas förslag lagts till grund för förhandlingar
rörande "sockertrusten" vid riksdagen 1913
samt för åtgärder rörande fondbörsen och
fondkommissionshandeln m. m. A.-b. Svenska
tobaksmonopolet af 1914–15 medförde ett
förstatligande af den nyss förut förtrustade svenska
tobaksindustrien. Förslag ha vid senare riksdagar
framkommit till liknande åtgärder mot vissa andra
trustföretag.
Trustproblemet är sålunda f. n. aktuellt i Sverige,
liksom i ett flertal andra länder, där truster
kommit till stånd inom viktiga näringsgrenar. Med
allt erkännande af trustbildningarnas ekonomiska
fördelar och förtjänster om produktionens organisation
och utveckling, hvilka dock i allmänhet följa med
utvecklingen till rationell stordrift, utan att vara
betingade utaf innehafvet af monopol på marknaden,
innebär hvarje privatmonopol efter all erfarenhet
de allvarligaste faror för näringslifvets sunda
utveckling, allmänhetens intressen och statens
finanspolitik. Enär å andra sidan statsdrift af
flera skäl visat sig mindre lämplig i fråga om
rena affärsföretag, har i allmänhet skyddet mot
ett skadligt trustvälde setts i publicitet och
kontroll, eventuellt statens medintressentskap
och medinflytande, samt understöd åt initiativ
till ny konkurrens och bestraffning af illojala
konkurrensmetoder.
Litt.: A. Ljunggren, "Ekonomiska sammanslutningar af
monopolistisk natur i Sverige" (1912), R. Liefmann,
"Karteller och truster" (1913), G. R. Carter, "The
tendency towards industrial combination" (s. å.),
O. W. Knauth, "The policy of the United states
towards industrial monopoly" (1914), J. B. Clark
och J. M. Clark, "The control of trusts" (s. å.),
och A. Ræstad, "Truster og karteller" (1916; med
litt.-förteckn ).
E. F. K. S-n.
Trustee [trasti7], eng. (af trust, förtroende),
fullmäktig, administratör, uppsyningsman, intendent
(vid museer o. s. v.).
Tru’stis domFnica. Se Gasindi.
Trutar, zool. Se Måssläktet.
Trutat [tryta’], Felix, fransk målare, f. 1824 i
Dijon, d. där 1848, var fullkomligt okänd, då hans
på världsutställningen 1900 utställda 5 nummer väckte
både förvåning och uppseende. De
uppenbara en betydande och själfständig begåfning
såväl i karaktärsanalysen som i koloristisk känsla och
måleriskt behandlingssätt. Backant (en liggande naken
ung kvinna) förvärfvades af Louvre; bland de öfriga
målningarna voro ett porträtt af konstnärens fader -
en gammal soldat - och ett dubbelporträtt af målaren
och hans moder. G-g N.
Trutklippan, Nedre och öfre, fyrar, uppförda
1889 på ön Västra Trutklippan i Bottniska viken,
omkr. 7 km. n. om Gamlakarleby, Finland. Höjd öfver
vattenytan 14,3 och 9,2 m.; lysvidd 12,? resp. 11,2
eng. mil; fast hvitt sken (1,500 Hefner-Ijus).
O. B-ri.
Trutnow, stad. Se Trautenau.
Trutta, zool. Se Laxsläktet.
Truxalinae, zool. Se Gräshoppor, sp. 480.
Truxillo [trochi’ljå]. Se T r u j i 11 o.
Truyére [tryjär], en 160 km. lång biflod
fr. h. till Löt, från västsluttningen af Montagnes
de la Margeride, en del af Franska centralplatån,
genomflyter dep. Lozére, Cantal och Aveyron, där den
vid Entraygues mynnar ut i Löt.
Try, bot. Se Lo ni c era, sp. 1087.
Truvbau. 1. Se B öhmisch - T r ii b au. -
2. (Mährisch-T., tjech. Tfebovd moravskd) Stad
i västra Mähren, s. ö. om den föregående, nära
Böhmens gräns. Omkr. 8,000 inv., mest tyskar. Siden-,
bomulls- och linneindustri. Staden tillhör, sedan
1623, furstarna af Liechtenstein.
Triibner. 1. Karl T., bokförläggare, f. 1846
i Heidelberg, d. 1907 i Strassburg, lärde sig
bokhandel hos Brockhaus i Leipzig och sin farbroder,
Nikolaus T. (f. 1817, d. 1884, utöfvade stor
förläggar-verksamhet i London), började 1872 en
själfständig bokförlagsverksamhet i Strassburg, där
han snart satte i gång några af den vetenskapliga
världens förnämsta bokföretag. Till dem höra de
berömda språkvetenskapliga "Grundrisse", Brugmanns
och Streitbergs "Indogermanische forschungen" och en
mängd filologiska arbeten, samt den 1891 ff. utgifna
"Minerva. Jahrbuch der gelehrten welt". Han
förvärfvade för Tyskland Manessiska handskriften
(se d. o.) och utnämndes till tack härför till filos,
hedersdoktor.
2. Wilhelm T., den föregåendes broder, målare, f. 3
febr. 1851 i Heidelberg, d. 21 dec. 1917 i Karlsruhe,
började sina konststudier i Karls-ruhe och fortsatte
dem i München, där Leibl rådde honom att lämna
akademien. Han utvecklade en rastlös verksamhet,
målade porträtt och landskap, likväl utan att mötas
af någon uppmuntran, vistades vintern 1872 i Rom,
1873 i Bruxelles, 1875-96 i München och därefter
i Frankfurt till 1903, då han blef professor vid
akademien i Karlsruhe. T., som i sin ungdom visat
påverkan af gamla holländska målare, blef Leibls
närmaste efterföljare, betecknar dennes riktnings
fortsättning i målerisk utveckling: moderna figurer
i in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
