Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trycksinnet, fysiol. o. psyk. - Tryckslang. Se Brandväsende, sp. 1490 - Tryckstafvelse, språkv. Se Stafvelse - Tryckstil. Se Stil - Trycksvärta, svart färg, som användes vid boktryck m. m. Se Tryckfärg - Trycktaffel, äldre namn på hvad som senare kallades biljard (se d. o., sp. 379) - Trycktelgraf. Se Telegraf, sp. 731 - Tryckt som manuskript. Se Manuskript - Tryckvattenmaskiner - Tryckvattensamlare, tekn. Se Kraftsamlare - Tryckyta, boktr. - Tryckår - Tryde, socken i Kristianstads län - Tryffel (ty. trüffel, fr. truffe, it. tartufo), bot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
101
Tryckslang-Tryffel
102
tryck på huden eller vissa inre delar af
kroppen. Någon väsentlig skillnad finnes icke mellan
beröring och tryck; beröringen är endast ett svagare
tryck. Liksom vissa punkter på huden äro känsliga
för värme, andra för köld och åter andra för smärta,
så finnas ock särskilda tryckpunkter, under hvilka
inan därför har anledning antaga, att tryck-nervernas
särskilda ändorgan äro förlagda och mottagliga för
retning genom tilltagande eller af-tagande af det
på dem utöfvade trycket. Tryck-punkter finnas i
medeltal 25 på l k vem., men de ligga olika tätt
på olika hudställen, t. ex. synnerligen glest på
öfverarmen, men ytterst tätt på fingerspetsarna
I motsvarighet härtill ha vi på olika kroppsdelar
olika känslighet för tryck. Ej blott under den yttre
huden finnas tryckorgan, utan äfven i vissa inre
kroppsdelar kunna tryck-förnimmelser erfaras. Mot
’ett länge fortvarande, likformigt tryck adaptera
vi oss, så att trycket icke märkes. Så erfara vi
merendels, när vi ej röra oss, alls icke det tryck,
som kläderna utöfva på vår hud. Jfr Känsel och Sinne.
S-e.
Tryckslang. Se Brandväsende, sp. 1490.
Tryckstafvelse, språkv. Se Stafvelse.
Tryckstil. Se Stil.
Trycksvärta, svart färg, som används vid boktryck
m. m. Se Tryckfärg.
Trycktaffel, äldre namn på hvad som senare kallades
biljard (se d. o., sp. 379).
Trycktelegraf. Se Telegraf, sp. 731.
Tryckt som manuskript. Se Manuskript.
Tryckvattenmaskiner kallas sådana maskiner, i
hvilka en kraft eller rörelse öfverföres med hjälp
af vatten under tryck, t. ex. hydrauliska pressen
(se d. o.), hydrauliska domkrafter (se Domkraft)
och hydrauliska hissar (se Hiss, sp. 760).
Fmn.
Tryckvattensamlare, tekn. Se Kraftsamlare.
Tryckyta, boktr., den yta å en trycksida, inom
hvilken text normalt får förekomma; marginalrubriker
o. d. kunna däremot anbringas utanför den egentliga
tryckytan. – Ang. tryckyta vid propellrar se
Propeller.
Fmn.
Tryckår, det år, då en skrift är tryckt, skall
enligt Tryckfrihetsförordningen (se d. o., sp. 83)
vid äfventyr af åtal af boktryckare utsättas på hvarje
alster, som lämnar hans officin.
Tryde, socken i Kristianstads län, Ingelstads
härad. 3,599 har. 3,326 inv. (1918). Häraf komma 95
har, 1,274 inv., på det inom socknen belägna Tomelilla
municipalsamhälle. T. bildar med Spjutstorp ett till
egaren af Kåseholm patronellt pastorat i Lunds stift,
Ingelstads kontrakt.
Try;ffel (ty. trilffel, fr. truffe,
it. tartufo), bot., namn på underjordiska svampar
(hypogéer), hörande till fam. Terfeziacece och
Tuberacece. My-celiet är trådlikt, och det är troligt,
att det för en del arter lefver symbiotiskt eller
parasitiskt på rötter af ek m. fl. Det sporbildande
organet ("fruktkroppen") utvecklas under jordytan
och är tämligen stort, knölformigt, köttigt och
slutet; dess inre består af en ascusförande väfnad,
genomdragen af sterila ådror. Endast om fruktkroppen
ruttnar eller fortares af djur, bli sporerna fria. Den
mest värderade tryffelarten är den genom sin fina
lukt och smak läckra svarta tryffeln
1. Périgordtryffeln, Tuber melanosporum (fig. 1),
som växer i Frankrike och Nord-Italien, i synnerhet
i Périgord, Dauphiné och Piemont,
Fig. 1. Svart tryffel (Tuber melanosporum}.
T. v. fruktkropp (ett stycke däraf bortskuret, så
att inre byggnaden synes), t. h. sporsäck.
samt uppsökes med tillhjälp af hundar eller svin,
hvilka vädra rätt på den underjordiska svampen. Dess
yta är svart och vårtig, dess inre vid mognaden
svartviolett med rostfärgade ådror. Denna tryffel
är den finaste kryddan till kötträtter och en viktig
handelsartikel, som förr varit officinell, såsom ett
aphrodisiacum, under namnet tubera esculenta. Den
exporteras från Frankrike, där årsskörden har ett
värde af flera mill. frcs, och kommer i handeln skuren
i skifvor och torkad eller konserverad på glas. Andra
värderade Tw&er-arter äro T. Magnatum i Frankrike och
Nord-Italien och T. cestivum i södra och mellersta
Europa. I Sverige äro endast ett par små Tuber-arter
funna. I Medelhafsländerna växer en hvit tryffel,
Terfezia Leonis Tul., som är en stor läckerhet. Till
fam. Terfeziacem hör vårt lands viktigaste tryffel,
hvit tryffel 1. Stjärn-hofstryffel, Choeromyces
venosus (Choiromy-
Fig. 2. Hvit tryffel (ofvantill sådan genomskuren).
ces meandriformis, Tuber album; fig. 2), som
förekommer i Östergötland och Södermanland, vissa
år under hösten ganska rikligt, särskildt kring
sjön Båfven, i och under jordytan på naken eller
gräs-beväxt lerjord. Den är till färgen hvitaktig,
oregelbundet rundad, inuti marmorerad af buktade
linjer, och kan bli stor som ett barnhufvud. Svampen
har mogen en stark, egendomlig lukt och uppsökes
med begärlighet af får och getter. Som matkrydda är
den högt skattad flerstädes i Europa, särskildt i
Ober-Schlesien, där den kallas Kaiserpilz; den*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
