- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
131-132

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Träde, Träda (fsv. træþi), landtbr. - Trädestillation, tekn. Se Kolning och Tjärbränning - Trädgård, ett inhägnadt område, afsedt för prydnads- eller gagnväxter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

131

Trädestillation-Trädgård

132

blott mindre eller alls

ingen del af H. J. Dft.

likaså åkern.

Trädestillation, tekn. Se K o l n i n g och T j
ä r-bränning.

Trädgård, ett inhägnadt område, afsedt för prydnads-
eller gagn växter, odlade med större omsorg än den,
som kan ifrågakomma inom landt-bruket. Gränsen mellan
trädgårdsodling och landt-bruk kan stundom vara svår
att uppdraga. De egentliga trädgårdsväxterna ställa
större fordringar på naturbetingelser och vård än
landtbruksväx-terna. Trädgårdsskötseln bedrifves
därför med största fördel inom de varmare delarna
af Sverige, framför allt i närheten af kusterna
och på mark med ringa höjd öfver hafvet. Enklare
trädgårdsskötsel idkas dock med viss framgång på
lämpliga platser t. o. m. i Lappland. Vattenbe-hofvet
är hos flertalet trädgårdsväxter jämförelsevis
stort, och man torde kunna beräkna, att Sveriges
normala nederbörd understiger det genomsnittliga
behof vet inom trädgårdarna med 200-300 mm. Ett
visst vindskydd är ofta önskligt, och i trakter,
utsatta för skarpa västliga och nordliga vindar,
i saknad af naturligt skydd, måste sådant med konst
åstadkommas. - De mest anspråkslösa trädgårdsväxterna
kunna odlas äfven i mager och mull-fattig jord, men
framgångsrik trädgårdsskötsel förutsätter ett tämligen
djupt och mullrikt matjords-lager på ej alltför torr
och genomsläppande botten. Tillgången på kalk är
af mycket stor betydelse för trädgårdsodlingen, och
trakter med silur- och kritformation äro i allmänhet
mera än andra lämpade för trädgårdsodling i större
skala. För en trädgård är lämpligast, att marken
har svag lutning mot s., s. ö. eller s. v. eller
ock att marken är tämligen plan, om blott området ej
omges af kullar, som förorsaka s. k. frostläge, samt
att markens lutningsförhållanden icke omöjliggöra
en tillräckligt grundlig dränering. På mark, som
sluttar åt annat väderstreck än de ofvan angifna,
kan dock odling bedrifvas med mindre värmekräf-vande
trädgårdsväxter. För anläggning af en trädgård bör i
förväg en noggrann plan uppgöras, angifvande så väl
plats för de olika odlingarna som inhägnad, dränering,
vägar m. m. Före anläggningen måste jorden vanligen
bearbetas till större djup, hvilket kan ske antingen
genom gräf-ning eller plöjning (se Djupgräfning och
Djupplöjning). Om förbättring af jorden se M e l i o
r a t i o n. Befintligt ogräs bekämpas genom trädning
eller lämpliga förkulturer. Grundvatten afledes genom
dränering, ytvatten från högre liggande mark bortledes
genom öppna diken. Trädgården inhägnas medelst staket,
murar, plank eller häckar för att utestänga människor
och större djur, delvis äfven för att åstadkomma
vindskydd, det sistnämnda helst genom en läplantering
(se d. o.) Inom trädgården böra vägar anläggas,
dels hufvud vägar för framforsling af gödsel, grus
m. m. och för bortförande af trädgårdsprodukter med
häst, dels mindre gångvägar. De förra böra läggas
af gröfre material för att bli nog hållbara; till
de senare kan användas endast ett tämligen tunt
gruslager.

De olika hufvudslagen af trädgårdar äro: ekonomi-
1. nyttighetsträdgårdar, prydnadsträdgårdar och
trädgårdar, afsedda för undervisnings-

ändamål eller vetenskapliga undersökningar. Bland
ekonomiträdgårdar märkas köks- och fruktträdgårdar,
trädskolor samt sådana blomsterträdgårdar, som
anlagts för handelsändamål. Köksträdgården, som bör
vara väl afskild från prydnadsträdgården och helst
äfven från fruktträdgården, indelas i rektangulära
land (kvarter). På den mest skyddade och varmaste
plats i köksträdgården anlägges bänkgård med varma
och kalla bänkar (se D r i f b ä n k). En särskild
del upptas af fleråriga köksväxter, såsom sparris,
kronärtskockor och rabarber, resten indelas helst i
tre skift, för att ett rationellt växelbruk skall
kunna genomföras. För hvarje år gödslas ett af
dessa skift med naturlig gödsel, och där odlas de
växter, som fordra mycket kväfve, t. ex. kålväxter,
spenat, sallat, selleri och tomater. Det skift,
som ena året gödslats, kommer att nästa år användas
för rotfrukter (morötter, palsternackor, rödbetor,
lök m. fl.) och tredje året besås med balj-växter
(ärter och bönor). Gifvetvis kan konstgödsel
användas för hvart och ett af dessa skift. Från
indelningen i treskiftesbruk måste ofta göras
undantag, exempelvis om en del af trädgården
innehåller jord, som ej är lämplig för annat än
vissa speciella kulturer, eller om å andra sidan
endast en mindre del af jorden är fullt lämplig
för särskildt tidig odling af vissa mera eftersökta
grönsaker. Som ett mellanting mellan köksträdgård och
landt-bruk får man betrakta de vidsträckta odlingar
af grönsaker, som på senare år kommit till stånd
i närheten af större städer och framför allt på
skånska slättbygden. Som exempel på allra minsta
slag af köksträdgårdar må nämnas koloniträdgårdar
(se d. o.) och s. k. planteringsland, d. v. s. ett
mindre jordstycke, upplåtet till odling af grönsaker
för ett hushålls behof. Odling af köksväxter
kan naturligtvis ske äfven i fruktträdgården,
åtminstone de första åren efter trädens plantering,
då köksväxterna användas som underkulturer. -
Fruktträdgård. Då fruktträden redan efter ett
eller annat tiotal af år nått en sådan storlek,
att andra kulturer knappast trifvas under dem, bör
man ej gärna plantera fruktträd öfver hela området,
ens i en helt liten trädgård, utan afskilja en del
af trädgården till fruktträdgård. Körande odling
af fruktträd se F r u k t-odling. - En trädgård,
afsedd för uppdragning af olika träd och buskar,
kallas trädskola 1. plantskola (se d. o.). Äfven
blomsterodling kan bedrifvas i ekonomiträdgårdar,
nämligen i vissa handelsträdgårdar. Afser odlingen
försäljning af plantor för friland, kunna här antingen
uppdragas småplantor af enåriga blomsterväxter,
hvilken odling så godt som uteslutande sker i bänkar,
eller ock uppdragas för försäljning plantor af
fleråriga blomsterväxter (perenna växter) antingen
genom att frön sås och sticklingar sättas i bänkar
eller att exemplar delas; det senare sker mest
på kalljord. Vill man däremot odla blommor till
afskärning och försäljning, innehåller trädgården
hufvudsakligen dels bänkar och växthus för uppdragning
af enåriga blomster-växter, dels trädgårdsland för
utplantering af sådana, dels kalljordskulturer af
fleråriga blomster-växter. Rörande odling af blommor
i växthus se Blomsterodling. - Prydnadsträdgår-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free