Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trädgårdsstad (eng. garden city, fr. cité-jardin) - Trädgårdsstil. Se Trädgårdskonst - Trädgårdssyra, bot., namn på odlade former af Rumex acetosa - Trädgårdssyren, bot. Se Syren - Trädgårdssångaren, zool. Se Trädgårdssångarsläktet - Trädgårdssångarsläktet, Curruca, zool. - Trädgårdssällskap. Se Trädgårdsföreningar - Trädgårdstidningar - Trädgårdstulpan, bot. Se Tulpan - Trädgårdsvallmon, Vanliga, bot. Se Papaver, sp. 1478, med fig. - Trädgårdsvifva, bot., namn på odlade former af Primula elatior - Trädgårdsvintergröna, bot. Se Vinca - Trädgårdsärter, bot. Se Ärter - Trädhassel, bot. Se Hassel, sp. 55 - Trädhöns, zool. Se Oreortyx - Trädkryparen, zool. Se Trädkryparsläktet - Trädkryparsläktet, Certhia, zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid återuppbyggandet af de under kriget
förstörda städerna. I Sverige finnas åtskilliga
industrisamhällen (Åtvidaberg, Furulund, Huskvarna,
Jonsered m. fl.), som i stort sedt kunna anses göra
skäl för beteckningen trädgårdsstäder, om de också
ej fullt öfverensstämma med Howards idealstad. Som
exempel på en svensk trädgårdsförstad kan nämnas
Enskede. Intresset för anordnandet af trädgårdsstäder
är f. n. lifligt, sedan G. Stjernström
m. fl. drifvit en verksam propaganda för saken.
C. G. D.
Trädgårdsstil. Se Trädgårdskonst. Trädgärdssyra,
bot., namn på odlade former af Rumex acetosa.
Trädgårdssyren, bot. Se Syren. Trädgårdssångaren,
zool. Se Trädgårds-sångarsläktet.
Trädgårdssångarsläktet, Cunuca, zool., är ett
undersläkte, tillhörande sångarsläktet (Sylvia),
fam. sångare (se d. o.), ordn. tättingar inom
fåglarnas klass. Hithörande arter skilja sig från
de öfriga Sy/wa-arterna därigenom, att kroppsfärgen
är öfvervägande grå och stjärten i spetsen tvär,
enfärgad eller med till en del hvita sidopennor;
näbben är strax framom näsborrarna mera hös: än
bred, ofvan försedd med tydlig köl. De äro lifliga,
oroliga fåglar, som vistas i skogar och trädgårdar,
och alla sjunga mer eller mindre väl. Samtliga
äro flyttfåglar. Om våren och sommaren förtära de
insekter och dessas larver, om hösten bär. Till den
svenska faunan höra följande arter: s var t-hufvade
sångaren 1. svart-h ä 11 a n (C. atri-capilla, se
fig.): hufvudet ofvan svart hos hannen, rödbrunt
hos honan, skarpt afsatt från ryggfärgen, som är
gråbrun med olivgrön anstrykning, hos honan mera
brunaktig; längd 16 cm. Den träffas i Sverige ända
upp till Lappland; den är en bland de sångare,
som sist lämna oss om hösten. - Trädgårdssångaren
(C. horten-sis s. salicaria): ryggfärgen grå med
olivgrön anstrykning, ett ljust streck öfver ögat;
längd 15 cm. Den finnes öfver hela Sverige och
lefver dold bland löfven i trädgårdar och ^ndar. -
Hök-färgade 1. bröstvattrade sångaren (C. nisoria}:
hannen ofvan mörkt grå, under hvit-aktig med mer
eller mindre stark vattring af mörkgrått; honan
ofvan med brun anstrykning, endast sidorna vattrade;
det är den största af de svenska arterna, 18 cm. Dess
förekomst hos oss är begränsad till Skåne, Blekinge,
sydöstra Småland, Öland och Gottland. Af alla
sina släktingar är denna den förnämsta sångaren. -
Törnsångaren 1. grå sångaren (C. sylvia s. cinerea):
hufvudet ofvan grått, öfriga ryggfärgen gråbrun;
till skillnad från trädgårdssångaren ha armpennorna
breda rostbruna bräm, längd 15 cm. Den är i Sveriges
mellersta delar den allmännaste af sitt släkte,
finnes norrut åtminstone i Ångermanland och Jämtland.
Svarthättan (Cumtci atrica-pilla), hanne.
- Ärtsångaren (C. curruca): liknar mest
törnsångarem, men igenkännas därpå, att benen äro
mycket mörkare och att det rödbruna på vingtäc-karnas
och vingfjädrarnas kanter saknas; längd 14 cm.
Dess utbredning i Sverige sträcker sig till in
i Lappland. - Om öfriga S yl ma-arter se K ä r
r-sångarsläktet och Löfsångarsläktet.
- Fångst och dödande af dessa fåglar
liksom af alla egentliga sångare (se
d. o.) äro förbjudna l mars-15 sept.
L-e.
Trädgårdssällskap. Se Trädgårdsföreningar.
Trädgårdstidningar. Den första trädgårdstidning,
som utgafs i Sverige, torde ha varit Flora, Skånska
trädgårdsföreningens tidning, som anonymt utgafs
af K. A. Agardh 1835-36 och medföljde 1836 "Skånska
Cor-respondenten", men upphörde före årets slut. Af
senare dylika publikationer må nämnas T i d-ning
för trädgårdsskötsel och allmän växtkultur (utg. af
N. Lilja 1840- 44), Tidskrift för trädgårdsskötsel
(utg. i Göteborg 1854-56 af N. U. Blomberg),
Illustrerad trädgårdstidning (redigerad af densamme,
utkom 1857-62 med ett häfte i månaden; innehöll
för sin tid rätt goda uppsatser med färglagda
afbildningar), Tidning för trädgårdsodlare (se d. o.),
Svenska trädgårdsföreningens tidskrift (se Tidskrift,
sp. 5), Skånska trädgårdsföreningens tidskrift
(redigerad af L. J. Wahlstedt 1877-80, Hj. Nilsson
1881-87, K. Christensen och F. Ulriksen 1888-89,
R. Christensen 1890-97, F. Ulriksen, delvis med
medredaktörer 1897-1914, och af G. Hyltén-Caval-lius
från 1915), fortsatt under namn af Täppan (12 hftn
årligen, redigerad fr. o. m. 1918 af G. Löfving),
vidare Viola, notis- och annonsblad för trädgården
(utg. sedan 1895 af K. Bovin, i början med 2 n:r i
månaden, numera veckotidskrift, genom sina notiser en
värdefull källa till kännedomen om händelserna inom
trädgårds-världen) , Sveriges pomologiska förenings
årsskrift, Trädgården (se d. o.) och Trädgårdsbladet
(utg. af T. Stal-heim i Uddevalla fr. o. m. 1910).
C. G. D.
Trädgårdstulpän, bot. Se Tulpan.
Trädg&rdsvallmon, Vanliga, bot. SePapa-ver, sp. 1478,
med fig.
Trädgårdsvifva, bot., namn på odlade former af
Primula elatior.
Trädgårdsvintergröna, bot. Se V i n c a.
Trädaårdslrter, 60*. Se Ärter.
Trädhassel, bot. Se Hassel, sp. 55.
Trädhöns, zool. Se O r e o r t y x.
Trädkryparen, zool. Se Trädkryparsläktet.
Trädkryparsläktet, Certhia, zool., hör till
fam. Certhiidce, ordn. Passeriformes och fåglarnas
klass. Familjen och släktet skiljas från närstående
former genom sin smala, spetsiga, nedåt böjda näbb och
genom stjärtpennorna, hvilka äro spetsiga och styfva,
de två mellersta längst, de öfriga på h vardera sidan
gradvis af t a gande i längd, samt därigenom, att
tarsen baktill är täckt af ett par längsgående skenor,
framtill af tvärplåtar. Trädkryparen, C. familiaris
(se fig.),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
