- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
155-156

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trädormar, zool. Se Dryophis - Trädormbunkfamiljen, bot. Se Cyatheaceæ - Trädpiplärkan, zool. Se Piplärksläktet - Trädskatesläktet, Dendrocitta, zool. - Trädskola, trädg. Se Plantskola - Trädskägg, detsamma som tillandsiatågan. Se Beklädnadsväxter, sp. 1238 - Trädutskott, anat., förgrening från ganglieceller (se d. o.) - Trädödare, zool. Se Träfjärilar - Träfartyg. Se Skeppsbyggeri. Om sådana i jämförelse med järnfartyg se d. o. - Träffen (ty. treffen, eg. "träffning", strid), krigsv. - Träffning (ty. treffen), krigsv. - Träffprocent, artill. Se Träffsannolikhet - Träffsannolikhet, artill. - Träffsäkerhet, artill. - Träffyta, artill. Se Spridning, sp. 799 - Träfjärilar, Cossidæ, zool. - Träfritt papper. Se Papper, sp. 1501 - Träfrätare, Merulius lacrimans, bot. Se Hussvamp - Träfärgning - Träförskansningar. Se Fältbefästning, sp. 224 - Träförädlingsindustri - Trägas l. Vedgas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155

Trädormar-Trägas

156

Trädormar, zool Se Dryophis.

Trädormbunkfamiljen, bot. Se Cyatheacese.

Trädpiplärkan, zool. Se Piplärksläktet.

Trädskatesläktet, Dendrocitta, zool., tillhör
fam. Corvidas och ordn. Passerijormes inom
fåglarnas klass. Det skiljer sig från familjens
öfriga medlemmar genom de två starkt förlängda
mellersta stjärtpennorna samt genom långa vingar
och krökt näbb med hakformig spets. Fjädrarna
äro praktfullt färgade. Den mest bekanta bland de
Indiens fauna tillhörande arterna är kotri, D. TU] a.
L-e.

Trädskola, trädg. Se Plantskola.

Trädskägg, detsamma som tillandsiatå-gan. Se
Beklädnadsväxter, sp. 1238.

Trädutskott, anat., förgrening från ganglieceller
(se d. o.).

Trädödare, zool. Se T r ä f j ä r i l a r.

Träfartyg. Se Skeppsbygger i. Om sådana i jämförelse
med järnfartyg se d. o.

Träffen (ty. treffen, eg. "träffning", strid),
krigsv., kallas föreningen af flera truppafdelnin-gar,
hvilka till strid uppställas bredvid hvarandra (l:a
träffen, 2:a träffen o. s. v.). Då arméerna under
senast förgångna århundraden ordnades på långa tunna
linjer ("träffen"), hade dessa stor betydelse, och
träffena]’marscher, träffengenombrytningar o. d. voro
glansrörelser i Fredrik II:s arméer. Numera förekommer
en bestämd träffenindelning hufvudsakligast vid
de stora kavalleriaf-delningarna, brigader och
fördelningar, hvarför man med afseende på grunden
för dessa afdel-ningars uppställning till strid
kan tala om två-eller tre-träffenstaktik. Vid
infanteriet särskiljer man numera svårligen
hela träffen; hvarje afdelning ordnar sig
på djupet medelst ett system af reserver.
C. O. N.

Träff ning (ty. treffen), krigsv., en strid, utkämpad
af en mindre truppstyrka (om än af alla vapen på
hvardera sidan), hvarigenom striden icke får samma
omfattning som ett "slag" (se d. o.).

Träff procent, artill. Se Träffsannolikhet.

Träffsannolikhet, artill., kallas sannolikheten
att med ett skjutvapen träffa ett mål af gifven
storlek. Träffsannolikheten betecknas genom
förhållandet mellan sannolika antalet träffar och
antalet afskjutna skott. Träffsannolikheten kan
ej öfverstiga l, hvilket värde uppnås, då alla
skotten ge träff. Uttryckes träffsannolikheten i
procent af antalet skott, benämnes den sannolik
träffprocent. Ordet träffprocent används ock
för att beteckna det vid en skjutning faktiskt
erhållna procenttalet träffar. Träffsannolikheten
beror af målets storlek i förhållande till 50
proc. spridningen samt af medelkulbanans läge
inom målet på så sätt, att den växer, i den mån
nyssnämnda förhållande ökas och medelkulbanan blir
förlagd närmare målets midt. Jfr Spridning, sp. 800.
G. af Wdt.

Träffsäkerhet, artill., ett skjutvapens
större eller mindre förmåga att träffa ett
mål af gifven storlek. Jfr S p r i d n i n g.
G. af Wdt.

Träffyta, artill. Se Spridning, sp. 799.

Träfjärilar, Cossidce, zool., en familj af stora
eller medelstora nattfjärilar med klumpig byggnad,
ragghårig kropp och förkrympt sugtunga. Larverna
lefva inuti växande löfträdsstammar, som

däraf skadas i sin tillväxt eller t. o. m. dödas,
hvarjämte virket af de breda larvgångarna kan
göras värdelöst. Familjen, hvars systematiska
ställning är oviss, omfattar 2 svenska släkten
med hvar sin art. Vanligast och störst af dessa är
allmänna trädödaren (Cossus cossus, se Fjärilar,
fig. å sp. 509-510), med en spännvidd af ända
till 88 mm., till färgen öfvervägande grå med
svarta tvärlinjer på vingarna samt gul-kantad
halskrage. Larven, som är plattad och hårlös,
är ofvan rödbrun, undertill gulaktig. Den lefver
i synnerhet i stammar af björk, asp och poppel,
där dess närvaro förråder sig genom ur gångarna
ut-kastadt gnagspån. Larvens starka och obehagliga
lukt, som mycket ihållande häftar vid fingrarna, kan
också förnimmas på något afstånd från den angripna
trädstammen. Larvens utvecklingstid är 3 år, under
hvilken tid han ofta ses kringkrypande på marken
för att uppsöka nya trädstammar. Före förpuppningen
tillverkar den en kokong af sam-manfästa träspånor.
G. A-z.

Träfritt papper. Se Papper, sp. 1501.

Träfrätare, Merulius lacrimans, bot. Se Hussvamp.

Träfärgning. Metoden att genomdränka hvitt,
ofärgadt trä med olika färgvätskor för imitering af
mörka, sydländska träslag infördes i tekniken af
österrikaren P f is t er och har äfven, ehuru med
ringa framgång, exploaterats i Sverige. Träet, björk
eller al, bör vara färskt samt, så vidt möjligt,
befriadt från cellsafter. Det genom-dränkes under
kraftigt hydrauliskt tryck med färgvätskan, vanligen
anilinfärger, samt skares i s. k. fanersvarf till
tunna skifver. Genom lämplig färg och ytbehandling
(polering m. m.) kommer sådant trä att likna
ädlare träslag, såsom mahogny, valnöt m. fl.,
samt lämpar sig sålunda för möbeltillverkning,
rumsdekorering o. d. Barrträ kan ej användas på
grund af kådhalten. En stor olägenhet uppkommer
genom de i träet befintliga kvistknölarna.
G. S-n.

Träf örskansningar. Se Fältbefästning, sp. 224.

Träförädlingsindustri, gemensam benämning
för de olika industrier, som använda trä som
hufvud-saklig råvara. Hit höra sålunda i första
rummet sågverks-, trämasse-, snickeri- och
möbelindustrierna. Äfven tillverkning af papp
och papper m. m. af trämassa är att hänföra till
träförädlingsindustri i vidsträckt bemärkelse. Jfr
M ö-bel, Papper, Snickeri, Sågverk och Trämassa.
Fmn.

Trägas 1. Ved ga s erhålles genom torr-destillation
af trä. Redan 1799 konstruerade fransmannen Le Bon
ett trägasverk, den s. k. termolampan. Det lämnade en
trägas med mycket dålig ljusstyrka, hvarför det icke
fick någon större spridning. Den dåliga ljusstyrkan
berodde på, att konstruktören icke hade beaktat, att
gasningstem-peraturen och lysgasbildningstemperaturen
icke sammanfalla med hvarandra vid trägasning. Dessa
förhållanden klarlades af tysken Pettenkofer, som
1849 påvisade nödvändigheten af att öfver-hetta den
vid gasningstemperaturen bildade trägasen för att få
en gas med god lyskraft. Utan sådan öfverhettning
kondensera nämligen de kolväten, som ge gasen dess
ljusstyrka, vid gasens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free