Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trägas l. Vedgas - Träglasyr - Trägravyr, Träradering (Djuptryck i trä) - Trägårdh, Ivar Oscar Herman - Träharmonika - Trähyfvelmaskin - Trähäst - Träjon - Träkarl - Trä-kassia - Träkitt - Träkol - Träkonservering - Träkumla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Träglasyr-Träkumla
158
kylning och tillföras tjäran i st. f. gasen. I
praktiken utfördes öfverhettningen till en början så,
att trägasen leddes från de till omkr. 500° upphettade
järnretorterna genom en rörledning, som uppvärmts till
mörk rödvärme, men sedan därigenom, att retorterna
beskickades endast till omkr. 1/s af sin volym
och upphettades till rödvärme. Trägasanläggningar
byggdes på 1850- och 1860-talen i ett större antal
städer i Tysklands, Schweiz’ och Österrike-Ungerns
skogrikare områden, l regel användes tall och gran
som råvara, men äfven andra träslag, t. ex. bok. Veden
torkades under l dygn med afgående eldningsgaser och
beskickades i retorterna med en vattenhalt af omkr. 10
proc. På l ton ved erhöllos omkr. 330 kbm. gas, 200
kg. träkol, 20 kg. tjära och 5 å 7,5 kg. ättik-syrad
kalk. Dessa trägasverk blefvo småningom ersatta med
kolgasverk. - För industriella behof ha trägasverk
i senare tid konstruerats af bl. a. fransmannen R i
c h é. I dessa destilleras träet i stående retorter
af gjutjärn. Destillationsprodukterna af gå nedtill,
och under vägen genom det glödande träkolslagret
dekomponeras tjärångorna till permanenta gaser,
större del af kolsyran öfvergår i koloxid, och
vattenångan ger upphof till koloxid och vätgas. Af
l ton torrdestilleradt trä erhålles vid normal
gång omkr. 700 kbm. gas med ett kalprimetriskt
värme värde af omkr. 3,000 kalorier pr kbm. Richés
trägasverk äro fortfarande i användning. - Under
Världskriget har trägas tillverkats vid samtliga
kommunala gasverk i Sverige på grund af omöjligheten
att erhålla stenkol i tillräcklig mängd. Vid en del
mindre gasverk har tillverkats uteslutande trägas,
vid andra trägas i blandning med stenkolsgas,
torfgas eller alunskiffergas. Vid Stockholms gasverk
utgjorde trägasen 1918 37 proc. af den tillverkade
gasen. Tillverkningen af trägas har skett i de för
kolgasframställning afsedda verken utan förändringar
eller med obetydliga sådana. Där så varit möjligt,
har en viss mängd kol, åtminstone 10 proc., gasats
samtidigt med träet, för att man därigenom skulle
hålla chamottretorterna täta genom grafit-afsättning,
äfvensom genom ammoniak från stenkolet neutralisera
träets ättiksyra. Man har äfven sökt anordna så,
att trägasen haft att passera glödande träkol vid sin
gång genom retorten, för att nedbringa kolsyrehalten
och öka gasmängden. Detta har utan svårighet
låtit sig utföra vid såväl lutande som horisontala
retorter. Gasutbytet har varierat mellan 300 och
600 kbm. pr ton ved alltefter olika gasningssätt
och skötsel, och det kalorimetriska värmevärdet
hos trägasen har varit omkr. 3,000 kalorier.
G- H- H.
Träglasyr, i sprit upplöst harts, används
till bestrykning af diverse träföremål.
Fmn-
Trägrav^r, Träradering (Djuptryck i trä), ett
förfaringssätt, där bilden inristas på en träskifva
efter samma princip som hos kopparsticket. Färgen
ingnides i den fördjupade linjen, och
tryckningen sker vanligen i koppar-tryckspress.
A. S-n.
Trägårdh, Ivar Oscar Herman, zoolog, f. 16 sept. 1878
i Spånga socken, Uppland, student 1897, filos, doktor
1904 och docent i entomologi 1905, allt vid Uppsala
universitet, assistent vid Centralanstaltens för
jordbruksförsök entomo-
logiska afdelning 1910 samt föreståndare för Statens
skogsförsöksanstalts skogsentomologiska afdelning
1915. Zoologiska forskningsresor har T. företagit
som deltagare i L. Jägerskiölds expedition till
Egypten och Sudan 1901 samt som innehafvare af
Vegastipendiet till Natal och Sululandet 1904-05;
han studerade 1908 praktisk entomologi hos Sil-vestri
i Portici. T. har författat ett mycket stort antal
arbeten öfver insekters och kvalsters systematik,
ekologi och morfologi äfvensom lämnat viktiga bidrag
till den praktiska entomologien. Bland hans skrifter
må nämnas: Monographie der arktischen Acariden (1897),
Termiten aus dem Sudan (1904), Acariden aus Ägypten
und dem Sudan (1905), Description of Termitomimus, a
new genus of termitophilous physogastric aleocharini,
with notes ön its anatomy (1907), Beiträge zur
kenntnis der dipterenlarven (I, 1903, II, 1913),
Acariden aus dem Sarekgebirge (1910), Contribu-tions
towards the metamorphosis and biology of Orchestes
populi, fagi and quercus (s. å.), Undersökningar
öfver rönnbärsmalen (Argyrestnia conjugella) åren
1910 och 1911 (1913), Bidrag till kännedomen om
granens och tallens fiender bland småfjärilarne
(1915). Af populärt innehåll är hans bok om Sveriges
skogsinsekter (1914). L-e.
Träharmonika (Xylofon), mus. Se Harmoni k a.
Trähyfvelmaskin, mek. Se Hyfvelmaskin, sp. 1476,
med fig.
Trähäst. Se T ram ärr. - Om den trojanska trähästen
se Trojanska kriget, sp 812.
Träjon, bot., namn på Aspidium filix mas.
Träkarl (ej "trekarl"), spelt., kallas i vist-och
preferens-spel, då de spelas på tre man hand
(träkarlsvist, träkarlspreferens), de kort, som
getts till den fjärde, obesatta platsen. "Träkarlen"
heter på eng. the dummy, på fr. le mört och på ty. der
blinde eller der strohmann ("whist mit dem strohmann
spielen" etc.).
Trä-ka’ssia, bot. Se Kanel, sp. 764.
Träkitt, tekn. Se K i 11, sp. 167.
Träkol. Se K öl ni n g, sp. 578
Träkonservering. Se Impregnering 2 och Trä,
sp. 124-125.
Träkumla, socken i Gottlands län, Södra häradet. 1,525
har. 264 inv. (1918). Annex till Stenkumla, Visby
stift, Medelkontraktet. Försam-
Fig. 1. Träkumla ödekyrka som ruin.
lingens gamla, 1280 invigda kyrka, som
1867 öfvergaf s samt blef ödekyrka och ruin
(fig. 1),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
