- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
165-166

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trälleborg (Trelleborg) - Trälleborg—Rydsgårds järnväg (T. R. J.) - Trälleborg—Sassnitz-linjen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

statens järnvägar. Sjötrafiken inom T:s
tullkammardistrikt 1916 framgår af följande tablå:
Svenska fartyg
ång- segel-
Ankomna 861 st. 1,103,501 ton 41 st. 2,348 ton
Afgångna 849 » 1,094,899 » 35 » 1,974 »
Främmande fartyg
ång- segel-
Ankomna 524 st. 630,489 ton 31 st. 1,326 ton
Afgångna 523 » 637,429 » 33 » 2,379 »


Skepps- och pråmfarten i hamnen af fartyg om mer än
10 nettoton utgjorde s. å. 3,892 st. om 3,706,971
ton, i hvilka siffror de svenska och preussiska
statsbanornas ångfärjor å linjen T.–Sassnitz
samt för samma ändamål förhyrda ångfartyg ingå
med 2,454 resor om 3,297,060 ton. Varutrafiken i
hamnen är mycket liflig. De 1916 lossade varorna voro
förnämligast: stenkol (84,818 ton), metaller (52,503
ton), gödselmedel (13,615 ton), maskiner, redskap
och verktyg (10,880 ton) samt spannmål, mjöl, kli,
gryn, bröd o. s. v. (6,828 ton) och de s. å. lastade:
ladugårdsalster (34,017 ton), gödselmedel (23,628
ton), fisk m. m. (23,189 ton), socker, sirap, tobak
och specerier (18,754 ton), trämassa, papp och papper
(12,891 ton), spannmål etc. (8,486 ton), lefvande
djur (9,804 st.), hudar, hår, ben och arbeten däraf
(5,933 ton) samt tändstickor (4,085 ton). De 1916
uppburna Hamnafgifterna för fartyg och varor samt
grundpenningarna utgjorde 319,161 kr. 20 öre, hvaraf
för varor i utrikes fart 282,706 kr. 61 öre och häraf
263,159 kr. 08 öre för varor, som forslats medelst
ångfärjorna. Med afseende på hamnafgifternas
storlek intog T. femte platsen i Sverige
1916. Tulluppbörden utgjorde 1918 904,928 kr., fyr-
och båkafgifterna 7,209 kr. och lastpengarna 2,428
kr. T. har sjömanshus, vid hvilket 1916 i ton- och
hyresafgifter uppburos 3,526 kr., samt är lotsplats
i södra lotsdistriktet. I lotsafgifter erlades
s. å. 37,001 kr. T. har sexklassig samskola och fem
folkskolor, epidemisjukhus och länslasarett. Där
finnas afd.-kontor af Skandinaviska kredit-a.-b.,
Skånska handelsbanken, Industribanken och Svenska
landtmännens bank samt tre sparbanker (T. stads,
Skytts härads och Klörupssparbanken). Två tidningar,
"T:s allehanda" och "T:s-tidningen", utges, hvardera
tre gånger i veckan. Genom statsbanan Malmö–T. (den
i och för trafiken med Sassnitz 1898 färdigbyggda
s. k. "kontinentalbanan"), T.–Rydsgårds och
Lund–T:s järnvägar står T. i förbindelse med svenska
järnvägsnätet. Regelbunden ångbåtsförbindelse finns
med Stockholm, Göteborg och mellanliggande platser
samt med Hamburg. Sedan 1898 har T. telegrafkabel med
4 ledningar till Mukran s. v. om Sassnitz på Rügen;
det har äfven station för trådlös telegrafi. T. bildar
jämte Maglarp ett pastorat i Lunds stift, Skytts
kontrakt. För val till riksdagens Andra kammare
hör T. till Malmöhus läns södra valkrets, som 1917
valde 4 riksdagsmän. – De äldsta säkra uppgifterna
om T. äro från 1100-talets senare hälft, då 1167
ett gråbrödrakloster anlades. Under medeltiden hade
Trælaborg l. Trælleborg dessutom ett slott samt två
handtverkargillen, var ett par gånger bortförlänadt,
bl. a. till ärkebiskopen i Lund, och stod en tid
under hanseaternas välde. Plundradt under
Nordiska sjuårskriget och 1617 svårt härjadt af
eld; miste T 1619 sina stadsprivilegier, för att
Malmö skulle gynnas, och var sedan blott en bondby,
tills det 1844 blef köping, med omkr. 1,800 inv.,
och 1 juli 1867 stapelstad. Under Karl XII:s krig
med Danmark anlades 1716 ett retranchemang vid T.,
och 1717 byggdes där en stark skans till hamnens
skydd, hvilka befästningar dock sedan fingo
förfalla. 1 maj 1897 öppnades med understöd af
statsmedel postångfartygsförbindelse mellan T. och
Sassnitz och 6 juli 1909 under stora högtidligheter
ångfärjetrafiken. På T:s kyrkogård begrofvos 1918
ett 70-tal frigifna ryska och tysk-österrikiska
krigsfångar från Världskriget, som aflidit under
resan genom Sverige. Litt.: K. Enghoff, "T. i forn
tid och ny tid" (1917). K. E-ff. U. G. och
L. W:son M.

Trälleborg–Rydsgårds järnväg (sign. T. R. J.),
normalspårig (1,435 m.), 33,8 km. lång järnväg
inom Malmöhus län, som eges och trafikeras af
Trälleborg–Rydsgårds järnvägs-a.-b. och sträcker sig
från Trälleborgs Nedre station åt ö. öfver Klagstorp,
där förbindelse eger rum med Börringe–Östratorps
järnväg, till Skifarp och därifrån åt n. till
Rydsgårds station vid Malmö–Ystads järnvägar. För
trafik öppnades sträckan Trälleborg N.–Södra Åby
17 okt. 1890, Södra Åby–Klagstorp 16 dec. 1890 och
Klagstorp–Rydsgård 20 april 1895. Vid 1917 års slut
utgjorde bokförda byggnads- och förrådskostnaden
1,770,009 kr , hvaraf för rullande materiel 302,847
kr., aktiekapitalet 782,500 kr. och förnyelsefonden
428,603 kr. Styrelsen har sitt säte i Malmö, som äfven
är järnvägens postadress. A. d’A.

Trälleborg–Sassnitz-linjen, en ångfartygs- och
ångfärjeförbindelse mellan staden Trälleborg i Skåne
och hamnen Sassnitz på Rügen. Redan våren 1824
upprätthölls direkt posttrafik mellan Sverige och
Tyskland, i det att svenska ångfartyget "Konstitution"
och preussiska "Adler" uppehöllo reguljär trafik
mellan Ystad och Stralsund. Under seglationstiden
1865 underhöllos å linjen Malmö–Stralsund dagliga
turer. Under vintermånaderna inskränktes turerna
till två i veckan fram och åter. Restiden
Stockholm–Berlin var sommartid 36 1/2 timmar
och vintertid 55 timmar. 1866 blef Ystad åter
utgångsstationen, men redan 1868 förlades denna
återigen till Malmö. Af ekonomiska skäl inskränktes
1869 turernas antal till två à tre i veckan fram och
åter under sommarmånaderna, hvaremot ingen förbindelse
uppehölls under vintermånaderna. Fr. o. m. 1882 blefvo
turerna emellertid dagliga, dock allt fortfarande
endast sommartiden. Vintertid fanns ingen annan
direkt svensk förbindelse med Tyskland än den sedan
1863 året om uppehållna förbindelsen öfver Malmö
–Lübeck. I öfrigt var svenska allmänheten hänvisad
till förbindelserna öfver Danmark. Restiden hade efter
hand minskats så, att en resa mellan Stockholm och
Berlin sommaren 1895 tog i anspråk 26 3/4 timmar. 1 maj
1897 blef en vändpunkt för trafiken mellan Sverige och
kontinenten, i det att denna dag den direkta dagliga
ångbåtsförbindelsen mellan Trälleborg och Sassnitz
öppnades för allmän trafik. Trafiken uppehölls nu året
om med en tur dagligen i hvardera riktningen. Sommaren
1898 inlades dubbla turer, och fr. o. m. 1 maj

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free