- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
191-192

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Träsnittskonst l. Xylografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

191

Träsnittskonst

192

ledning af konstnärer som M. Wohlgemuth, A. Dtirer,
H. Burgkmair, H. Holbein d. y., H. Baldung Grien
m. fl., i Italien Ugo da Carpi o. a., i Frankrike
Geofroy Tory. Under de följande århundradena förföll
konsten mer och mer. 1600-talet har egentligen
endast en framstående träsnidare att uppvisa, den
i Nederländerna verksamme tysken Chr. de Jegher,
och bland 1700-talets idkaro af träsnittskonsten
voro de franska familjerna Papillon och Le Sueur
samt engelsmannen John Baptiste Jackson så godt som
de enda af betydenhet. Först i slutet på 1700-talet
inträdde en ny epok (trästicksperioden), som kom
att sträcka sig 100 år fram i tiden. I England
hade bildats en "Society for the encouragement of
arts and manufactures", som 1775 utsatte ett pris
för det bästa träsnittet. Pristagare blef därvid
den ofvannämnde Bewick, hvars nya teknik hastigt
slog igenom. Träsnittet, som under konkurrensen med
kopparsticket alltmera hade gått tillbaka, blef nu
med ens allenarådande som bokillustration. Fotade på
den nya illustrationsformen, började illustrerade
tidskrifter i stor utsträckning utges i olika
länder. Xylografiska ateljéer med en växande stab
af skickliga trästickare uppkommo, och konstarten
uppdrefs småningom till stor virtuosmässig elegans. Ur
konstsynpunkt äro många af de märkligaste och
mera omsorgsfullt utförda trästicken i hög grad
förtjänta af uppmärksamhet. I slutet af 1800-talet
råkade trästicket under konkurrensen med modernare
fotomekaniska reproduktionsmetoder alltmera i
för-flackning. Särskildt konstruerade maskiner
öfver-togo till en del grafstickelns arbete, och
tekniken blef alltmera död och opersonlig. På
1890-talet var i stort sedt dess roll som
illustrationsmedel utspelad. Bland den stora mängd
skickliga trästickare, som 1800-talet uppvisar,
ha åtskilliga svenskar gjort sig bemärkta, såsom
Alexander Andersson ("amerikanska träsnittets fader")
och Yiktor Bernström, den senare verksam i England
och Amerika. I hemlandet märkas Karolina Wei-denhayn
(1822-1902), Maurits Meijer (1833- 1901), Ida Falander
(f. 1842), Vilhelm Meyer (f. 1844), Jonas Engberg
(från 1886 i Amerika), Tekla Nordström (f. 1856),
Gunnar Forssell (1859 -1903), Justus Peterson
(1860-89) m. fl.

I Kina och närgränsande länder har träsnittskonsten
uppleft betydelsefulla skeden. Särskildt i Japan har
den haft stor utbredning. Dess storhetstid där räknas
från slutet af 1600- till midten af 1800-talet. Japan
har från defta tidsskede att uppvisa en rad berömda
träsnittskonstnärer, såsom Hishikawa Moronobu
(1638-1714), Torii Kiyo-nobu (1664-1729), Suzuki
Harunobu (1725-70), Okumura Masanobu (1685-1764;
färgtryckets uppfinnare), Katsukawa Shunsho (172&-92),
Torii Kiyonaga (1742-1815), Katsukawa Shunyei
(1762 -1819; se fig. 7), Hosoda Yeishi (verksam
fr. 1780-talet till 1800-talets början), Kitagawa
Uta-maro (1753-1805), Utagawa Tojokuni (1769- 1825),
Toshusai Sharaku (verksam 1787-94), Katsushika Hokusai
(1760-1849, se pl. II till art. Japansk konst),
Kunisada Utagawa (1787- 1865), Schiriusai Hiroshige
(1797-1858) m. fl. Det är särskildt färgtrycket,
som af japanerna drifvits till sin höjdpunkt (se
fig. 7). Efter Masano-

bus första försök med en och två färgstockar växte
snart med japanens smak för rik kolorit antalet
färgstockar till ett och flera tiotal. Därvid
tillämpades en del tekniska finesser såsom blindtryck,
färgernas anbringande på stocken medelst pensel,
hvarigenom förtoningar med en enda stock kunna

Fig. 7. Två nakna brottare och en prisdomare
framför

en tempelport, japanskt färgträsnitt af Katsukawa
öhunyei,

här återgifvet i autotypi.

åstadkommas, öfvertryck, hvarigenom två färger tryckta
öfver hvarandra bilda en tredje o. s. v. Som tryckfärg
användes vattenfärger, hvarigenom trycket i verkan
närmade sig akvarellen. I öfrigt var tekniken i stort
sedt densamma, som brukas i Europa, dock med den
skillnad, att bilden tecknades på ett tunt papper,
som sedan bakvändt klistrades på stocken af hårdt
längdträ. Tryckningen skedde för hand.

Det var under inflytande af den japanska
träsnittskonsten, hvilken i slutet af 1800-talet
började uppmärksammas i Europa, och den äldsta
europeiska träsnittskonsten med dess enkla stil. som
träsnittet i Europa vid sekelslutet löddes in på nya
banor. Som reproduktionskonst hotades träsnittet,
i den skarpa konkurrensen med de nya fotomekaniska
reproduktionsformerna, med undergång, och de
konstnärer, som voro utöfvare däraf, började se sig om
efter nya områden för sin konst. Naturligt nog följde
de då de öfriga grafiska konsterna, etsningen och
litografien, och öfvergingo till enbladstrycket (se
d. o.). Därtill lades så det återupptagna handtrycket
(se ofvan), som genast ställde deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free