Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tröskning, Trösk, landtbr. - Tröskverk, landtbr. Se Tröskning - Tröst, Sven, pseudonym för K. J. G. Snoilsky (se d. o., sp. 131) - Tröst, Svend, pseudonym för H. H. H. Drachmann (se d. o., sp. 797) - Tröstlöpning, sportv., en kapplöpning (se d. o.) - Trötthet. 1. Fysiol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med vandring eller motor; 4) dubbelrensande verk
(fig. 8) äro byggda som föregående, men ha vanligen
en cylinderlängd af 90-120 cm., med en hastighet
af 1,000-1,200 hvarf i minuten; de äro försedda med
elevator, som för säden från stora harpan upp till
ytterligare rensverk, bestående af
Fig. 6. Stiftcylinder.
Fig. 7. Slagtunna af nyare konstruktion.
Fig. 8. Dubbelrensande tröskverk. (Munktells.)
kärnare, som putsar säden från hår och spetsar,
samt lilla harpan, som ytterligare rensar, och
sorterarcylinder, som sorterar säden. Därjämte
finnas stundom automatiska mataranordningar,
säkerhetsanordning för att förekomma personers
indragning i tunnan samt halmpress för halmens
bindning och elevator för dess uppfordring på
stacken. Med slaga uttröskar och rengör en man 1 tunna
(110 kg.) råg om dagen, ett stort dubbelrensande
ända till 8,000 kg. otröskad säd, motsvarande 1,000
kg. kärna pr m. arbetsbredd i timmen; af vårsäd
intill hälften mer kärna, beroende på mindre mängd
halm. Dessa tröskverk äro stora och drifvas i regel
med ångmaskin eller annan motor. Kraftåtgången kan i
medeltal uppskattas till 4,5-6 hkr pr m. arbetsbredd
för tomgång samt 1-1,5 hkr pr 1,000 kg. tröskad hel
säd. Större tröskverk, äfven af enklare byggnad,
voro förr ofta så breda, att halmen kunde inmatas med
längden i verkets tvärriktning, s. k. långhalmsverk,
hvarigenom vanns, att den blef så hel, att den lämpade
sig till taktäckning. Förr voro ofta tröskverken
inbyggda i logen, numera äro de alltid fristående och
större verk vanligen uppställda på hjul för transport.
H. J. Dft.
Tröskverk, landtbr. Se Tröskning.
Tröst, Sven, pseudonym för K. J. G. Snoilsky (se d. o., sp. 131).
Tröst, Svend, pseudonym för H. H. H. Drachmann (se d. o., sp. 797).
Tröstlöpning, sportv., en kapplöpning (se d. o.),
som är öppen endast för hästar, hvilka deltagit i ett meeting (se d. o.), utan att därunder vinna något pris.
B. C-m.
Trötthet. 1. Fysiol. De hvardagliga
trötthetsföreteelserna stå i samband
med förändringar inom organen under deras
verksamhet. Verksamhetsprocessen i en muskel,
en körtel, en nerv är att betrakta som en kemisk
process, förlöpande i de olika väfnadscellerna och
företeende ett typiskt tidsförlopp. Den utlöses
i ett visst ögonblick (se Retning) och genomlöper
vissa faser, hvarefter de ifrågavarande cellerna
återgå till hvilotillståndet. Följer så en ny
retning, upprepas processen med samma typiska
förlopp, och organets verksamhet undergår ej någon
förändring. Men vi kunna tänka oss den möjligheten,
att det utlösande momentet varit af sådan styrka
eller sådan beskaffenhet, att cellerna öfver hufvud
taget ej återgå till det ursprungliga tillståndet
eller också att retningarna under en tid upprepas
så tätt, att något hvilotillstånd mellan dem ej
hinner inträda. Under sådana förhållanden inträder
en förändring inom cellerna, som kan bli af den
betydenhet, att verksamhetsprocessen aftar och
slutligen uteblir. Förändringen kan tänkas bestå i
en förbrukning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
