- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
221-222

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tscherning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

221

Tschirch-Tschoruk-su

direktör i Liegnitz, sedan hof kapellmästare i
Gera. Omtyckt kompositör ai manskvartetter, inbjöds
han 1869 af sångföreningar i Amerika att konsertera
med egna kompositioner (i Baltimore, New York,
Washington, Chicago o. s. v.). Som salongskompositör
för piano kallade han sig Alexander Czersky. I
öfrigt skref han konsertuvertyren Am Niagara, en
opera, en mässa och större körverk med orkester,
bland hvilka Eine nacht auf dem meer prisbelöntes af
akademien i Berlin, samt författade själf biografien
Aus meinem leben (1892). Fem bröder till T. gjorde
sig bemärkta på olika områden af tonkonsten.
A. L.*

Tschirch, Wilhelm Os w al d Alexander, framstående
tysk farmakolog, f. 1856 i Guben, sedan 1890
professor i Bern, har skrifvit bl. a. Grundlagen
der pharmacognosie (tills, med F. A. Fliickiger;
2:a uppl. 1885), Indische heil-und nutzpflanzen und
der en cultur (1892), Das kupfer vom standpunkte
der gericlitlichen chemie, toxicologie und hygiene
(1893), Anatomischer atlas der pharmakognosie und
nahrungsmittelkunde (tills, med 0. Oesterle, 15 hftn
1893-1900), Die harze und die harzbehälter (2 bd,
1900; 2:a uppl. 1906) och Handbuch der pharmakognosie
(44 hftn i 2 bd. 1908-17).

Tschirikow, tysk skrifform för T j i r i k o v (se
d. o.).

Tschirnhausen (Tschirnhaus), Ehren-fried Walther von,
grefve, tysk matematiker och filosof, f. 1651 på
Kieslingswalde i Ober-lausitz, d. där 10 okt. 1708,
idkade i Leiden matematiska och filosofiska studier,
inträdde som frivillig i holländska armén samt reste
sedan under flera år i England, Frankrike och Italien,
hvarunder han 1675-76 studerade i Paris tills,
med Leibniz. Återkommen till Tyskland, lefde han som
privatman, sysselsatt med vetenskapliga forskningar. -
Som matematiker gjorde T. sig känd företrädesvis
genom sina undersökningar rörande kaustikor
(brännlinjer) och sina försök till lösning af
ekvationer af högre grader. Han upptäckte bl. a. att,
om parallellt infallande strålar reflekteras från
en cirkelperiferi, brännlinjen utgör en epicykloid,
och angaf flera egenskaper hos denna brännlinje. Inom
ekvationsteorien framställde T. en metod att eliminera
ett godtyckligt antal termer till en gifven ekvation
och trodde sig därmed ha funnit lösningen af den
allmänna w:te-grads-ekvatio-nen. Emellertid visade det
sig vid närmare undersökning, att för den angifna
eliminationens utförande i allmänhet fordrades
lösning af en ekvation af vida högre gradtal än
den gifna och att metoden således ej ledde till
det önskade resultatet. - Som en frukt af sina
filosofiska forskningar utgaf T. arbetet Medicina
mentis sive arlis inveniendi prce-cepta qeneralia
(1687; flera uppl.), hvari han behandlade logiken ur
synpunkten af metodlära. F. ö. sysselsatte han sig
med att förfärdiga starka brännspeglar, slipnine:
af glaslinser och äfven med porslinsfabrikation. Hans
flesta matematiska arbeten äro införda i tidskr. "Acta
eruditorum"; i bokform utgaf han en elementär
Anleitung .... zu der mathesi und physik (1700).

Tschirpan, stad i bulgariska Öst-Rumelien, 10
km. n. om floden Maritza, vid järnvägen Filippopel
–Stara-Zagora–Burgas. 10,675 inv. (1910).

Tschirschky und Bögendorff [-ont-], Heinrich Leonhard,
tysk diplomat, f. 15 aug. 1858 i Hosterwitz vid
Dresden, d. 15 nov. 1916 i Wien, inträdde 1883 på
diplomatbanan, var 1887-89 legationssekreterare i
Wien, 1893-95 legationsråd i Konstantinopel, 1895-99
legationsråd i Petersburg, 1900-02 ministerresident
i Luxemburg och 1902-06 preussiskt sändebud i
Mecklenburg och hansestäderna. T., hvilken sedan
1900 som utrikesministeriets representant åtföljt
kejsar Vilhelm på dennes sommarresor, utsågs
jan. 1906 till allmän förvåning att efterträda
0. v. Eichthofen som statssekreterare för utrikes
ärenden. På denna post gjorde han föga lycka,
särskildt på grund af sin fullständiga oförmåga
som parlamentarisk debattör. Holsteins aflägsnande
från den inflytelserika plats han länge intagit i
utrikesministeriet ansågs vara T:s verk. T. blef
okt. 1907 tysk ambassadör i Wien och kvarstod på
denna post till sin död. Förmodanden ha från olika
håll uttalats om, att T. skulle ha på egen hand
energiskt motverkat en fredlig lösning af krisen
juli 1914, men om hans roll under dithö-rande
förhandlingar har hittills klarhet ej vunnits.
V. S-g.

Tschistopol, tysk skrifform för Tjistopol (se d. o.).

Tschita, tysk skrifform för Tjita (se d. o.).

Tschitraga (sanskr., "målad"), tecken, som hinduerna
hvarje dag efter tvagningen förnya på sin panna
och som ditmålas med rödt sandelträ eller aska af
kospillning eller med helig jord.

Tschitral, tysk skrifform för Chitral (se
d. o. och Kunar).

Tschitschagow, tysk skrifform för Tjitjagov
(se d. o.).

Tschitscherin, tysk skrifform för Tjitjerin
(se d. o.).

Tschittagong, tysk skrifform för Chittagong.

Tschobe (Tsjobe), flod. Se Kwando.

Tschole, hufvudort för den vid Afrikas östkust
belägna, från 1890 till Tyska Öst-Afrika hörande ön
Mafia (se d. o.).

Tschong-lung, bergtopp (7,675 m.) i Kashmirs biland
Ladak (se d. o.).

Tschorba, en turkisk nationalrätt, utgörande ragu på
hammel, potatis, ris och lök.

Tschorlu (Čorlu, äfven Tscharta), stad
i turkiska vilajetet Adrianopel, vid Tschorlu, ett
tillflöde till Maritzas biflod Ergene, 30 km. n. ö. om
hamnstaden Rodosto och vid järnvägen mellan
Konstantinopel och Adrianopel. Omkr. 8,000 inv.,
mest greker. Grekisk biskop. Vin- och fruktodling
i trakten. – T., som i forntiden hette Syrallum och
senare Tzurulon l. Tzurulum, kallades under 1000-talet
Tzoryllus. Det eröfrades två gånger, 1235 och 1247,
af kejsardömet Nicæa, tillhörde 1240–47 latinska
kejsardömet och intogs 1360 af osmanerna under Murad
I. (H. W-k.)

Tschoruk-su (grek. Akampsis, bibelns Phison), en
omkr. 400 km. lång flod i nordvästra Armenien och
sydvästra Transkaukasien, faller ut i Svarta hafvet
genom tre mynningar s. v. om staden Batum. Floden,
som i Armenien har nordöstligt, i Transkaukasien
nordnordvästligt lopp, är mycket vattenrik, men till
följd af klippor i strömmen och sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free