Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tseng-kuo-fan - Tseng-yong - Tseretelli, G. J. - Tsertelev, Dmitrij Nikolajevitj - Tsesarevitj och Tsesarevna - Tsetse-flugorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tseretelli-Tsetse-flugorna
’230
dont i krigskollegiet. Striden fortgick sedan med
växlande krigslycka, och T. tog formellt lodande
aiidel i operationerna, ända tills lian (juli 1864)
lyckades intaga Nanking, för hvilken bragd han lönades
med markistitel. Redan 1860 hade han utsetts till
vice-konung öfver Tsche-kiang och Kiang-su och 1862
till högste statssekreterare. T. hade mindre framgång
vid kufvandet af taiping-upprorets fortsättning,
det s. k. Nienfei-upproret i Schan-tung, och han
måste därför afstå sitt militära befäl till sin yngre
medhjälpare från striderna mot taiping-rebellerna,
Li-hung-tschang.
2. Tseng-yong, markis, diplomat, f. 1839 i
prov. Honan, d. 1890 i Peking, fick 1879 det
kinkiga värfvet att som sändebud i Petersburg
söka få till Kina återlämnad prov. Ili (Kuldsja;
se II i 2) i Central-Asien, hvilket också lyckades
genom ett fördrag af febr. 1881. T. var senare
äfven sändebud i Paris och London. Han inlade
1883 förgäfves sin protest emot, att Frankrike,
underkännande Kinas länshöghet öfver Annam, ställde
Annam och Tonkin under sitt protektorat. Då han
icke kunde uträtta något i denna sak, lämnade
han Paris, hvarefter Kinas minister i Berlin,
Li-Fong-Pao, fortsatte underhandlingarna. 1886
återkallades T. äfven från London (och Petersburg)
och blef vid hemkomsten bisittare i utrikesministeriet
(tsung-li-yamen). l-2. V. S-g. Tseretelli, G. J., rysk
revolutionär politiker af georgisk börd (födelseår
okändt), studerade vid universitetet i Moskva och
verkade sedan som tidningsredaktör i Georgien,
invaldes 1907 i andra riksduman och framträdde där
som de mensjevikiske socialdemokraternas ledande
talare. Då andra duman juni s. å. upplöstes (se
Ryssland, sp. 1501) med anledning af en uppdiktad
anklagelse mot dess socialdemokratiska partigrupp
för uppvigling af trupperna och anslag mot tsarens
lif, blef T. arresterad och dömd till mångårigt
straffarbete i Sibirien. Han frigafs först i samband
med revolutionen mars 1917, återkom i april till
Petersburg och vann till följd af sitt politiska
martyrskap och sin glänsande talarbegåfning
genast stor popularitet och en inflytelserik
ställning i Petersburgs sovjet. T. blef maj
s. å. minister för post och telegraf i den då
bildade koalitionsministären, öfvertog i juli
inrikesministerposten, men afgick vid ministären
Kerenskijs ombildning i aug. för att i stället i det
allryska soldat- och arbetarrådet och i Petersburgs
sovjet öfvertaga ledningen af striden mot de alltmer
påträngande bolsjevi-kerna. T. uppträdde under
revolutionens första skede ifrigt för koalition
mellan de grupper, som på revolutionens grund ville
fortsätta kriget och samtidigt förmå de allierade
till en i demokratisk riktning gående revision af
krigsmålen. Efter bolsjevikernas seger (nov. 1917)
egnade sig T. i sitt hemland åt uoonnsk politik;
han förhandlade
1919 i republiken Georgiens intresse med
fredskonferensens ledande statsmän i Paris.
V. S-K.
Tsertelev, D m i t r i j N i k o l a j e v i
t j, rysk furste, författare, f. 1852, blef
filos, doktor i Leipzig på afh. Schopenhauers
erkenntnisstheorie och har utgett flera arbeten på
ryska om Schopen-hauer (om hans filosofi 1885 och
estetik 1888) samt Sovremennyj pessimism v Germanii
(Den nutida pessimismen i Tyskland; 1885), en kritik
af Schopenhauer och Hartmann. Han utgaf diktsamlingar
1883 och 1892 och öfversatte Goethes "Faust" I (1891).
A-d J.
TsesareVitj och T s e s a r e’v n a. Se Tsar.
Tsetse-flugorna, släktet Glossina, stå vår bekanta
stick- 1. stallfluga (Stomoxys calcitrans L.) nära. De
igenkännas på sitt långa, rakt fram-åtsträckta sugrör,
som är mera än dubbelt så långt som hufvudet, samt
på sin vana att i hvila ha vingarna hopslagna rätt
bakåt, täckande hvarandra och bakkroppen. F. n. äro
omkr. 15 arter be-skrifna, af hvilka de viktigaste äro
G. palpalis, som förorsakar sömnsjukan hos människan,
och G. morsitans, som sprider en dödlig sjukdom,
af negrerna kallad "nangana", bland boskap och
husdjur. Släktet har tidigare uppträdt i Nord-Amerika,
men finnes numera hufvudsakligen i de rent tropiska
delarna af Afrika, särskildt i Kongobäckenet samt i
trakterna omkring de stora sjöarna. Tsetse-flugorna
äro blodsugande och angripa såväl människor som
vilda och tama däggdjur samt fåglar och kräldjur af
alla slag. Blodsugandet sker så hastigt, att djuren,
om de lämnas i fred, på 20 till 40 sekunder förmå
fylla sig med blod. Honorna lägga ej ägg, utan föda
lefvande ungar, hvita larver, som, utan att intaga
någon föda, borra sig ned i marken och redan efter
ett par timmar förpuppas uti svarta "puparier",
bildade af den sista larvhuden. Båda arterna äro
mellanvärddjur för mikroskopiskt små blodparasiter,
tillhörande släktet Trypanosoma bland fla-gellaterna,
hvilka lefva i blodet hos olika vilda djur, framför
allt bufflar och antiloper. Man trodde tidigare, att
hvarje Glossina-art endast en bestämd Trypanosoma-axt,
men det är numera bevisadt, att de senare ej äro
bundna till en viss Glossin a-art, utan under vissa
förhållanden, som man ej närmare känner, kunna spridas
äfven af andra än de normala värddjuren, (r. morsitans
(se fig.) är något större än den vanliga husflugan;
ryggen är brun, med 4 svartaktiga längdstrimmor,
bakkroppen har det första segmentet gulhvitt; de fyra
följande segmenten ha på sidorna mörkbruna band, som
afsmalna mot midtlinjen. I motsats till G. palpalis
förekommer arten hufvudsakligen i torra, med gles
buskskog bevuxna trakter, ofta inom skarpt begränsade
områden. Tsetse-flugans ödesdigra verksamhet har länge
varit bekant genom l ivingstones, (’barlos Anderssons
m. fl:s reseskild-
spred
Tsotse-fl ugan Glosxina morxitans. (V12 ggr
nät. storl.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
