- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
235-236

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschöng-tö ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tsvjetajev- Tuät

klippnäs. Asaji Ura är följaktligen ej ett
två öar skiljande sund, utan en vik i en enda,
men nästan tvåklufvon ö. Se härom "Petermanns
mitteilungen", arg. 1918 (sid. 268-269). Ön är,
med 490-692 m. höga berg, ett ypperligt sjömärke,
synligt i s. och n. redan litanior Koreasundets
mynningar. 1861 lockade detta ryssarna till att på
ön landsätta en militärstyrka, som först på begäran
af England bortfördes. Om sjöstriden 27-28 maj
1905 s. om T. mellan en rysk och en japansk flotta
se Rysk-japanska kriget 190 4-O 5, sp. 1386-87.
H.AV-k.

Tsvjetajev [-Jeff ]. l. Ivan Vladimir o-vitj T.,
rysk filolog och arkeolog, f. 1847, professor vid
universitetet i Moskva och direktör för Rumjantsovska
museet, utgaf som doktorsafh. Sbornik Osskich
nadpisej jämte atlasen Sylloge inser iptionum,
Oscarum ad archetyporum et libro-rum fidem
(1878), samt har vidare skrifvit In-scnpliones
Italiw medias dialecticce (1884) och Inscriptiones
Ilalice inferioris dialectorum (1886) samt grundliga
studier om T anagra-skulpturen (1895), de romerska
katakomberna (1896) m. m. - 2. D m i t r i j V l a d
i m i r o v i t j T., rysk historiker, f. 1852, blef
1887 professor i rysk historia vid universitetet i
Warschau och har dokumenterat sig som flitig forskare
på det kyrko- och kulturhistoriska området. Till hans
förnämsta skrifter räknas Iz istorii inostrannych
ispovjedanij v Rossii (Utländska trosbekännelsers
historia i Ryssland; 1886), K istorii kultury v Rossii
(1890), Protestant-stvo i protestanty v Rossii
(1890) och Prvyja njemetskyja sjkoly v Moskvé.
l-2. A-d J.

T. S. V. p., förkortning för fr. tournez s7il vous
platt, var god och vänd (bladet). Tsädam. Se T
sa j dam. Tu. Se T ib est i.

Tua, en omkr. 200 km. lång biflod fr. h. till Duero
(Douro), upprinner i södra Galicien, kallas i sitt
öfre lopp Tuella och genomflyter i sydvästlig riktning
Portugals nordöstra del (prov. Träs os Montes).
(II. W-k.)

Tua [töa], Maria Felicitä (kallad T e-resina T.),
italiensk violinvirtuos, f. 1867 i Turin, är elev af
Massart vid Pariskonservatoriet, där hon studerade i
två år och 1880 tog första priset. Därefter företog
hon konsertresor öfver hela Europa (Sverige 1884 och
1886) samt vann triumfer både genom sin konst och
sitt ungdomliga behag. Man anmärkte visserligen,
att hon var en smula nyckfull och "journaliére",
men obestridda förblefvo hennes rapida och säkra
teknik samt hennes rena och varma ton, särskildt i det
behagfulla eller pikanta, hvaremot kraft och storhet
saknades. T. ingick 1889 äktenskap med musikkritikern
grefve Franchi-Verney della Valetta (f. 1848, d. 1911)
i Rom. * A. L.»

Tuaillon [tyajä7], Louis, tysk skulptör, f. 7
sept. 1862 i Berlin, d. där 22 febr. 1919, studerade
vid akademien i sin födelsestad 1878-81 och för
R. Begås 1883, lefde i Rom från 1885 och blef 1907
professor och föreståndare för en mästarateljé vid
Berlins akademi. Främst bland hans verk stå ryttar-
och djurbilder. Amason till häst (utförd i Rom 1895,
uppställd utanför Nationalgal-leriet i Berlin) har
blifvit prisad som "den moder-

na tyska plastikens mest fulländade
ryttarfigur". Bland hans öfriga alster märkas
Hästtämjare (1902 ; i Bremen), den stora gruppen
Herkules med tjuren (1907), ryttarstatyer af
Fredrik II i Beuthen, Fredrik III i romersk dräkt
i Bremen, Vilhelm II på Rhenbron i Köln samt
staty af R. Koch, kolerabacillens upptäckare
(i marmor 1916, på Lui-senplatz i Berlin).
G-g N.

Tuam [tjö’om], stad uti irländska grefsk. Galway,
prov. Connaught, 32 km. n. n. ö. om staden
Galway, vid ett litet tillflöde till floden
Clare och vid järnvägen Galway-Westport. 9,496
inv. (1911). Linväfveri och iinnehandel. Ett kloster
anlades där i slutet af 400-talet, och platsen blef
biskopssäte i början af 500-talet samt ärkebiskopssäte
omkr. 1152. T. är äfven säte för en anglikansk
biskop. Den rom.-katolska katedralen, i äldre gotisk
stil, är en af de vackraste moderna katolska kyrkor
på Irland. Bredvid densamma ligger ett katolskt
college, stiftadt 1814, för bildande af prästmän.
(If. \V-k.)

Tuamotuöarna. Se, P a umot u öarna. Tuan-Fang,
kinesisk statsman, mördad 27 nov. 1911. besökte
april 1906 Stockholm som chef för en till Europa
utsänd stor kinesisk studiekommission. (Se pl. I
till art. Kina.) Som vice-konung i Jang-tse-området
visade han mycken duglighet och sökte ärligt verka för
reformer i förvaltningen och för landets ekonomiska
uppryckning. När 1911 års uppror utbröt, blef han,
trots sina sympatiska egenskaper, såsom mandschu
föremål för uppviglarnas särskilda hat. Mordet
på honom utfördes af plundrande soldater.
V. S-o;.

Tua res a7gitur? lat., ’’det gäller dig", förkortning
af Tunc tua res ayitur, paries quum proxi-mus ar det
(se denna rubrik).

Tuärik (T u a r e g), folk. Se I - m ö s j a r och
Sahara, sp. 344.

Tuät var i det forna Egypten enligt vissa åskådningar
namnet på de dödes vistelseort. Enligt fornegyptiskt
föreställningssätt seglade solguden Ra om dagen
öfver himmelens vatten från ö. för att mot kvällen
gå ned i v. och under nattens mörker återvända till
ö. Platsen för denna Ras nattlisra färd från v. till
ö. betecknades med ordet T. och antogs vara befolkad
med allehanda väsen, gudar, demoner och de aflidnes
andar. Om lokaliseringen af detta mörkrets rike ha
meningarna varit delade. Vissa forskare ha med Maspero
velat förlägga T. till samma horisontalplan som
jorden, dock skildt från det forntida Egypten genom
höga berg, bakom hvilka solguden troddes återvända
till ö. Andra åter ha tänkt sig detsamma beläget under
jorden, och denna åsikt torde vara den riktiga. Enligt
"Boken om det, som är i underjorden" är T. närmast att
uppfatta som ett slags lång korridor, efter nattens
tolf timmar uppdelad i tolf regioner eller hålor. Midt
genom T. leder en flod, hvarpå Ra seglar fram,
för en kort stund spridande ljus åt invånarna i de
mörka hålorna. En annan urkund, "Boken om portarna",
låter solen äfven här på en flod passera genom tolf
kamrar med höga portar, bevakade af jätteormar,
hvarjämte man mellan femte och sjätte timmen infört
en domsscen med Osiris som domare öfver goda och onda.
P- L-n-

Tuät (berber., ’’befolkad trakt’’, "oaserna"),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:09 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free