- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
237-238

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tuattara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en 130–180 m. ö. h. liggandee oasgrupp i Sahara,
mellan 30° 31’ och 26° n. br. samt 2° v. och 2° 30’
ö. lgd, i Algeriets sydterritorium, genom sandöknen
El-erg skild från dep. Oran i n., i v. begränsad af
öknen Igidi, som skiljer T. från Marokkos sydöstra
landskap, och i ö. af Tademaitplatån. Längden från
n. till s. är omkr. 400 km. och bredden mellan 1
och 60 km. T. är ett flackt, regnlöst och mycket
hett slättland. Längs västgränsen löper den delvis
underjordiska Wadi Saura (i s. kallad W. Msaud),
bildad genom föreningen af Zusfana och Ghir, som
efter vinterregnen i Atlas har betydande vattenmängd
i sitt öfre lopp, men längre åt s. kväfves af sand,
hvarför fransmännen sedan 1909 vidtagit åtgärder
att kanalisera dess lopp. I n. ö. ligger under
0-meridianen Gurara, en 120 km. lång, 40 km. bred
saltsjö (sebcha), och den omgifvande trakten
bevattnas af källor från underliggande devoniska
klippor. Landet producerar dadlar, korn, hvete,
bomull, sorghum, henna, opium, tobak och senna. De
vanligaste husdjuren äro kamel, åsna, får och
get samt, i mindre utsträckning, hästar. Området
bildar en administrativ enhet, Territoire des
oases sahariens
l. Les oasis, omfattande tre oaser,
Gurara i n., det egentliga T. i midten och Tidikelt
i s. ö. Det innesluter omkr. 300 byar (ksur), hvilka
i det egentliga T. ligga tätt samman. Befolkningen
utgjorde 1906 134 européer och 49,873 infödingar,
hvaraf 19,654 araber, 5,470 berber (tuareger), 4,374
negrer, 191 judar (alla muhammedaner) och 19,412 af
blandad ras. Infödingarna äro fanatiska muhammedaner
och stå under senusiernas inflytande. De äro starkt
begifna på att röka hampa och sönderfalla i en mängd
dels demokratiskt, dels oligarkiskt styrda klaner,
alla mycket fientliga mot de kristne. 1906 funnos
fyra samhällen med mer än 2,000 inv.: Adrar l. Timmi
(2,686 inv.) och Saujet-Kunta (3,090), i egentliga T.,
In Salah (2,837), i Tidikelt, och Timmimun (2,330),
i Gurara, samt nio med 1,000–2,000 inv. T. är af
stor kommersiell betydelse, enär det behärskar
handelsvägarna till Timbuktu från Algeriet och
Marokko. – T. var tidigt bebyggdt, och enligt
traditionen utvandrade judar dit på 100-talet
e. Kr. Dessa sammansmälte med berberstammen zenata,
som invandrade på 600-talet och eröfrade T., men
i sin tur på 900-talet kufvades af araberna och
antog islam. På 1300-talet besattes T. af sultanen
af Marokko, hvars herravälde snart blef endast
nominellt. 1899 blef en fransk vetenskaplig expedition
under öfverste Elamand angripen af infödingarna,
hvilka besegrades, hvarpå fransmännen efter blodiga
strider eröfrade hela landet (mars 1901) samt besatte
Igli i Marokko för att afskära infödingarnas
förbindelser med detta. Upprepade anfall gjordes
de följande åren af marokkanska och andra stammar
mot fransmännen, hvilka 1903 därunder ledo svåra
förluster. Sedermera förenades T. med algeriska Sahara
genom bättre vägar, och en järnväg har utstakats
till Igli, hvarigenom fransmännen befäst sitt välde i
T. Litt.: Sabatier, "Touat, Sahara et Soudân" (1891),
Flamand, "L’occupation d’In-Salah" (1900), och Gautier,
"Sahara algérien" (1908).
E. A-t.

Tuattara 1. T u ät e te, zool., maoriernas
namn på Hatteria punctata (se Sphenodon).

Tub (af lat. lu’bux, rör). 1. Astron, "synrör",
kikare. Se Astronomiska instrument, sp. 289,
Mikroskop, sp. 479, och Kikare. - 2. Tekn., eldrör,
genom dragning eller valsning tillverkad! rör,
särskildt rör för eller i en ångpanna (se d. o.). Jfr
Mannesmannsrör och Rör 3. Om den s. k. Wallerska
tuben för bärgning af fartyg se W a 11 e r, P. A. -
3. Benämning på kapslar af bly eller tenn, hvari
oljefärger och andra ämnen i pastaiorm föras i
handeln.

Tu;ba, lat. (eg. :’rör’;). 1. Anat. och
med. (Plur. tuba)). Öm T. Eustachii se E u s t a
c h i-ska röret; om Tubas iiterince 1. Fallopii,
äggledarna, se Könsorgan, sp. 646, och L i f-moder. -
2. Mus. a) Ett blåsinstrument (basun, trumpet;
grek. saflpinx- fig. 1), som begagnades vid det
fornromerska fotfolket. Tuban ut-

Fi<<. 1. Fornroiiicrsk tuba.

gjordes af ett smalt och rakt metallrör med
tratt-formig afslutning och gaf en djupare ton
än den af rytteriet använda, böjda lituus (se
d. o.). Man blåste tuba äfven vid offer, begrafningar,
triumftåg och festliga spel. - b) Den moderna tuban
(fig. 2), konstruerad 1835 af W. F. Wieprecht och
C. W. Moritz, har vid mensur och 4-5 ventiler samt
är det djupaste af alla bleck-blåsinstrument (se
Mässingsinstrument). Ljudtratten är vid spel-ningen
riktad uppåt, och munstycket står vinkelrätt mot
instrumentet. De vanliga stämningarna äro i F 7b
a st u b a), C eller B (tenortuba 1. baryton, se
d. o. 2), den senare blott i militärmusik. Tuban
noteras i basklav. Bästa omfånget är Bi-b. Tack vare
sin fylligare och ädlare klang har tuban utträngt
bombardonen, serpenten och ofikleiden. I orkestern
bildar tuban den fjärde stämman (basstämman) till
de tre basunerna. Om kontrabastuban se H e l i-k
o n 3. R. Wagner lät för Nibelungentetralogien
konstruera särskilda tenor-och bastubor,
använda 2 och 2 dels i grupper, dels för att
förstärka hornens klang. - c) Benämning på
16-fots orgelstämman trumpet (so d. <>.). Som
högtrycksstämma (d. v. s. anblåst med starkare
sammanpressad luft) kallas den Tuba mira-bilis.
2. A. L. (E. F-t.)

Tubai, ö. Se S al l sk ap s öarna, sp. 98.

Tubal, enligt folktaflan i l Mos. 10 en af Ja fets
söner och stamfader för en jafetitisk folkstam,
som i profeten Hesekiels bok jämte Mesek omtalas som
lydande under Gog samt jämte Javan

Modern tuba

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:09 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free