Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tubal - Tubal-Kain - Tubariträsken - Tubbebo mosse - Tube, eng. (eg. rör), underjordisk järnvägslinje (se London, sp. 1064) - Tuber (plur. tubera, lat., knöl). 1. Anat. T. cinereum - Tuber. 2. Bot. farm. - Tuberaceæ, Tryffelsvampar, bot. - Tubercularieæ, bot. Se Fungi imperfecti - Tuberculum. Se Tuberkel - Tuberineæ, bot. Se Ascomycetes, sp. 142, och Tuberaceæ - Tuberkel (lat. tuberculum, plur. tubercula, liten knöl, liten svulst) - Tuberkelbacillen (Tuberkulosbacillen, Bacillus tuberculosis). Se Bakteriologi, sp. 725-727 - Tuberkulin, med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tubal-Kain Tuberkulin
ocJi Mesek berättas lia drifvit handel i Tynis med
slafvar och kopparkärl. Troligtvis är T. identisk
med de assyriska kilskrifternas Tabal, ett där ofta
förekommande namn på ett land och ett folk. Ej
osannolikt är, att Tubal-folkets boningsorter
utgjordes af landet s. ö. om Svarta hafvet och af
norra delen af Mindre Asien. Man har identifierat
detta folk med de af Xenofon ("Anabasis" 5: 5) nämnde
t i b a r e n e r n a, ett sorglöst, muntert folk vid
Svarta hafvets sydöstra kust, hvilket ansåg skratt
för den största lycksalighet cch förrättade alla sina
göromål skrattande. J. !’.
Tubal-Ka’in, enligt l Mos. 4: 22 den förste smeden
("hebréernas ATulcanus"), son till Lamek, Kains
ättlin? i 5:e led.
Tubariträsken, en väldig sumpregion i mellersta Sudan,
pä gränsen mellan Kamerun och Franska Kongo, från
n. till s. ungefär 100 km. Vid högvatten kan denna
sumptrakt användas som ett led i en vattenväg mellan
Atlanten och Tsadsjön, som fransmannen Faure 1905
praktiskt bevisade.
Tubbebo mosse, en högmosse, 255 m. ö. h., i
Angerdshestra och Bonstorps socknar i Jönköpings län,
där Nissan upprinner.
Tube [tjō’b], eng. (eg. rör), underjordisk
järnvägslinje (se London, sp. 1064).
Tuber (plur. täbera, lat.,
knöl). 1. Anal. T. cine’reum kallas en på
hjärnans undre yta, strax bakom synnervskorsningen
framträdande grå knöl, som utgör bottenspetsen af
den tredje hjärn-ventrikeln och bär hjärnbihanget. -
2. Bot. farm. Underjordisk, knölformig rot- eller
stambildning af rund eller mera långsträckt form
(se K n ö i-stam). Sådana till beredning af läkemedel
använda knölar äro T. Aconiti (se A c o n i t u m),
T. Jalapce (se J a l a p a - r o t) och T. Salep (se
Sa l e p). 1. G. v. D.*
2. C. G. S.
Tuberäcese, Tryffelsvampar, bot.,
svampfamilj, utgörande ordn. Tuberinece bland
Ascomy-cetcs. Myceliet är trådlikt, fruktkroppen
tämligen stor, underjordisk med många oregelbundet
böjda gångar, som delvis utmynna på fruktkroppens
utsida. Asci innehålla l-8 stora sporer, konidier äro
ej funna. Af hithörande släkten är Tuber (se Tryffel)
det viktigaste. G. L-m.
Tubercularireae, bot. "Se Funiri i m p e r-f e c t i.
TubeYculum. Se T u ber k el.
TuberFneae, bot. Se Ascom y c c t es, sp. 142, och
Tuber a ce se.
Tube’rkel (lat. tube!rculum, plur. tubercula,
liten knöl, liten svulst), en liten, ej ens
knapp-nålshufvudstor knottra, en sjuklig produkt,
som framkallas af ett lefvande smittämne,
nämligen bakterien Bacillus tuberculosis,
tuberkulosbacillen. Se B akt er i o lo g i,
sp. 725-727, Lungsot, sp. 1455, Tuberkulos och Tänder.
Tuberkelbacillen (T u b e r ku l osbac i lic n,
Bacillus tuberculosis). Se B a k t e r i o l o ? i,
sp 725-727.
Tuberkulin, med., alla till medicinskt
bruk afsedda preparat, som framställas ur
tuberkel-bacillkulturer. Deras verksamma
beståndsdelar variera alltefter olika
framställningssätt. Somliga innehålla de döda
och krossade tuberkelbacillerna själfva, andra
hufvudsakligen deras utsöndrings-produkter. Äran för
upptäckten af tuberkelbacill-
produkternas verkningar pä djurorganismen
tillkommer Kobert Koch (se denne). Han odlade
tuber-kelbaciller i glycerinhaltig buljong,
frånfiltrerade sedan bacillerna och koncentrerade
filtratet. Det sålunda framställda preparatet, som
innehåller vissa produkter af tuberkelbacillernas
lifsverksam-het, kallade han tuberkulin. Sedan detta
namn småningom kommit att användas äfven för på annat
sätt vunna preparat ur tuberkelbacillkul-turer,
benämnes tuberkulin, framställdt enligt det
ursprungliga förfaringssättet, numera för Koclis
alttuberkulin (gamla tuberkulin). Koch insprutade
sitt tuberkulin på djur och fann, att det verkade
som häftigt gift på tuberkulösa. individer, men
ej på andra, så att därigenom kunde afgöras,
om djuret led af tuberkulos. Han fann vidare,
att det hos experimentdjuren medförde skydd mot
tuberkulos infektion och hade ön läkande inverkan
på den tuberkulösa sjukdomsprocessen. Upptäckten
framlades på internationella medicinska kongressen
i Berlin 1890. Ehuru han varnade mot att draga
förhastade slutsatser cm medlets läkedomsbetydelse
vid tuberkulos hos människor, väckte hans meddelande
en utomordentlig entusiasm. Honom tilldelades af
tyska riksdagen en nationalbelöning, och han lät,
till stor del genom kejsarens personliga påtryckning,
förmå sig att utlämna detsamma till användning som
läkemedel, innan det ännu undergått tillräcklig
pröfning. Under de närmaste åren begagnades "Kochska
lymfan", som man också kallade detsamma, jorden
rundt i stor utsträckning, men tyvärr också utan
urskillning i alla stadier af lungtuberkulos och i
alltför stora doser. Många dödsfall inträffade bland
de behandlade. Bakslaget i den allmänna opinionen kom
snabbt och drabbade tungt upphof smannen. Tuberkulinet
som läkemedel utdömdes h. o. h. Småningom lärde
man sig använda medlet på ett lämpligare sätt,
och en rättvisare uppskattning af detsamma
som läkemedel började göra sig gällande. Numera
begagnas tuberkulinpreparat af olika slag allmänt
vid tuberkulossanatorier och af tuberkulosläkare som
läkemedel i därför lämpade fall, om ock resultaten
äro långt ifrån så lysande, som man under den första
tuberkulinyrans tid hoppades. Man har dock anledning
att vänta sig, att på denna väg ytterligare stora
framsteg komma att göras. Tuberkulinet är nämligen
att betrakta som ett naturligt läkemedel i ordets
egentligaste bemärkelse. Tuberkulinartade ämnen
bildas utan något vårt åtgörande städse i den
tuberkulossjukes; kropp och utgöra det "antigen",
som där föranleder bildning af de skyddsämnen,
"antikroppar", som ge kroppen motståndskraft mot
den tuberkulösa sjukdomen. Medlet insprutas under
huden, s. k. subkutan injektion. Hufvudbudet är
att gå ytterst varsamt till väga, så att ingen
skada kan uppkomma, och för detta ändamål börjar
man med ytterst små mängder, hundradels mg. eller
ännu mindre. En kanske ännu större betydelse än som
läkemedel har tuberkulinet fått som diagnostiskt
hjälpmedel. Man begagnar i detta syfte nästan
uteslutande alttuberkulin. Svenskt sådant tillverkas
numera vid Statsmedicinska anstalten i Stockholm. Yid
tuberkulindiagnosen kan man gå till väga på olika
sätt. Det viktigaste är subkutan injektion af ett
eller flera mg. tuberkulin. Efter en sådan insprut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
