- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
277-278

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tullbevakning - Tullbord - Tullcentner - Tulldeputationen - Tulldirektionen - Tulldirektör - Tulldistrikt - Tulle - Tulléar (Tuléar, Tolia, Ankotsarka) - Tullfiskal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handelsplatserna af i riket olofligen inkomna varor. Genom
k. kung. 21 mars 1829 förordnades, att bevakning vid
tullbommarna skulle kvarbli endast i Norrköping,
Göteborg och Stockholm; denna bevakning upphörde
resp. 1833, 1860 och 1864. Emellertid är numera i §
140 tullstadgan 1 juli 1904 medgifvet en del tull-
och polistjänstemän att på vissa lokaler eller andra
ställen inom 10 km. från saltsjön eller riksgräns
anställa undersökning efter olofligen infördt
gods. Jfr Gränsridare och Kustbevakning.
T. J-n.

Tullbord, skpsb., utefter en roddbåts
reling liggande trädelar, hvarigenom
"tullarnas" nedre ändar äro nedfällda.
J. G. B.*

Tullcentner. Se Centner.

Tulldeputationen. Se Deputation, sp. 169.

Tulldirektionen, ett 1813–24 fungerande ämbetsverk. Se
Tullväsen.

Tulldirektör, titel på föreståndare för
tullförvaltningsafdelning i Göteborg eller Malmö,
som af K. M:t på förslag af Generaltullstyrelsen
förordnas att i vissa fall taga befattning med
ärenden, som beröra flera
tullförvaltningsafdelningar i den stad, där han är anställd, eller
andra lokaltullförvaltningar inom samma stads
tullkammardistrikt. Enligt tjänstgöringsreglementet
för tullverket 14 dec. 1910 har tulldirektör
bl. a. att i händelse af meningsskiljaktigheter på
platsen om tullförfattningarnas rätta tillämpning
meddela beslut i ämnet, där uppskof för inhämtande
af Generaltullstyrelsens afgörande skulle medföra
hinder för rörelsens gång, att efter anmodan af
Generaltullstyrelsen afge yttranden rörande de
tulladministrativa anordningarna inom distriktet
samt att opåmind hos styrelsen framställa
förslag om förändrade anordningar i öfrigt,
som kunna erfordras. – I ett 2 nov. 1918 afgifvet
betänkande, har 1914 års tullkommission föreslagit en
omläggning af tulldirektörsinstitutionen. Enligt
förslaget skulle enhvar af tullförvaltningarna
i Stockholm, Göteborg och Malmö ställas under
gemensamt chefskap af en af K. M:t efter förslag af
generaltulldirektören konstituerad tulldirektör,
som icke tillika borde vara chef för någon
tullförvaltningsafdelning; som tulldirektörens
närmaste man skulle anställas en öfverkontrollör.
T. J-n.

Tulldistrikt, förv., område, hvars tullpersonal står
under chefskap af en närmast under centralstyrelsen
lydande person, tulldistriktschef. I äldre tider
funnos enstaka tulldistrikt, men genom k. br. 20
april 1825 blef hela riket fördeladt i tulldistrikt,
till antalet 8 (genom k. br. 16 mars 1826 ökadt
till 11). Enligt en af Generaltullstyrelsen 8 juni
s. å. utfärdad instr. ålåg det tulldistriktscheferna
att vaka öfver tullförfattningarnas behöriga
handhafvande och riktiga tillämpning samt tillse,
att Generaltullstyrelsens föreskrifter blefvo
skyndsamt och ordentligen befordrade till
verkställighet. Under årens lopp skedde en del
förändringar såväl i distriktens omfattning som
med afseende på dess hufvudstationers förläggning,
hvarjämte flera distriktschefsämbeten indrogos som
obehöfliga. 1868 återstodo endast tre, af hvilka
dock ett skulle indragas vid dåv. innehafvarens
afgång (hvilket skedde 1889). Vid 1869 och 1870 års
riksdagar beslöts, att jämväl de kvarvarande två
distriktschefsämbetena skulle afskaffas. Rikets
indelning i
tulldistrikt bibehölls likväl till 1905. I
betänkande af 2 nov. 1918 föreslog emellertid
1914 års tullkommission, att riket (med undantag
af Stockholm, Göteborg och Malmö) skulle indelas
i 3 tulldistrikt under chefskap af en af K. M:t
efter förslag af Generaltulldirektören tillsatt
distriktschef med en öfverkontrollör som närmaste
man. – För hvarje stapelstad finnes sedan gammalt
ett af K. M:t fastställdt tullkammardistrikt, hvars
tullpersonal utom i vissa undantagsfall närmast
lyder under tullkammaren i distriktet. Distrikten
utgöras i regel endast af kuststräckor eller stränder
af inre vattenvägar (Generaltullstyrelsens kung. 4
okt. 1883, med senare vidtagna jämkningar). Fartyg,
som idka fiske i de till Sverige och Danmark
gränsande farvattnen, liksom ock annat svenskt
fartyg af mindre än 20 tons nettodräktighet, då det
nyttjas till utrikes fart, skola enligt k. kung. 25
okt. 1907 och 25 jan. 1918 samt § 38 i tullstadgan 1
juli 1904 på förstäfven och storseglet vara märkta
med bokstafven utvisande det tullkammardistrikt,
där fartygets hemort är belägen. Märkningen skall
enligt Generaltullstyrelsens cirk. 24 sept. 1918
ske så, att begynnelse- och slutbokstäfverna
i distriktets namn utsättas, utom beträffande
Härnösands, Linköpings, Norrköpings, Simrishamns
och Uppsala tullkammardistrikt, hvilka skola
betecknas med resp. HND, LNG, NRG, SIN och UPA.
T. J-n.

Tulle [tyll], hufvudstad i franska dep. Corrèze,
213 m. ö. h., vid sammanflödet af Corrèze och dess
biflod fr. v. Solane, och vid Orléansbanan. 17,295
inv. (1911). T. har en med ett 73 m. högt
gotiskt torn från 1300-talet försedd katedral,
byggd på 1100-talet, af hvars äldsta delar endast
långskeppet och portalen återstå, enär koret och
tvärskeppet förstördes 1793, samt invid denna
ett samtidigt förstördt, men senare restaureradt
kloster. Åtskilliga gotiska och renässanshus finnas
kvar sedan senare medeltiden. T. har präst-, lärar-
och lärarinneseminarium, lyceum, bibliotek, museum och
teater. Där finnas en staten tillhörig vapenfabrik,
fabriker för tillverkning af vagnar, velocipeder
och guldarbeten samt sågverk och kvarnar. Handeln
är liflig. T. är säte för biskop, prefekt, domstol
i första instans, handelsdomstol, handels- och
jordbrukskammare. T. omtalas på frankernas tid som
Tutela, fick större betydelse genom det där på 600-
eller 700-talet grundlagda klostret S:t Martin och
blef 1317 biskopssäte. Det härjades af engelsmännen
under hundraårskriget och var under hugenottkrigen
mycket omtvistadt. Se Clément-Simon, "Recherches
de l’histoire civile et municipale de T." (1904).
E. A-t.

Tulléar (Tuléar, Tolia, Ankotsarka). 1. Provins
med utprägladt torrt klimat i sydvästra delen af
Madagaskar, utmed Mosambikkanalen. Omkr. 65,000
kvkm. 145,000 inv. – 2. Stad i prov. T., vid
floden Fiherengas utlopp i Mosambikkanalen, vid
en stor, men grund vik, som är skild från hafvet
genom ett ref och har två inlopp. Omkr. 6,000
inv. T., som är hufvudhamnen för sydvästra
Madagaskar, var under boerkriget hufvudplatsen
för utskeppning af boskap till Syd-Afrika,
men har sedan gått tillbaka i betydelse.
E. A-t.

Tullfiskal är åklagare i tullmål. F. n. finnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free