- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
305-306

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tuln ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tumor, lat. Se Tumör. - T. africus, afrikanska
svulsten. Se Latinska språket, sp. 1353. -
T. cysticus. Se Aterom. - T. gummosus. Se Gumma.

Tumskruf, tortyrinstrument. Se Tortera, sp. 475.

Tumstock, hopfällbar måttstock af trä, ben eller
metall med därå utmärkta underafdelningar af alnen
(metern). Jfr Måttverktyg, sp. 227.

Tumuc-Humac, bergskedja på gränsen mellan Brasilien
och sydvästra delen af Franska Guayana. Den utgör
en del af dettas högland, består af granit och
arkaiska skiffrar och är vattendelare mellan Amasons
flodområde och kustlandet i n. Från T. rinna åt
n. Maroni och åt n. ö. Oyapock, båda till Atlanten,
samt Paru och Jary åt s. ö. till Amasonfloden.
E. A-t.

Tumult (lat. tumultus, af tumere, svalla), buller,
larm, oväsen; krigslarm; orolighet inom samhället,
upplopp. - Tumultuant, orostiftare, ledare af
folkupplopp. - Tumultuarisk, larmande, bullersam;
som bär prägeln af ett upplopp.

Tumulus, lat., grafhög.

Tumör (lat. tu’mor), med., i sin vidsträcktaste
betydelse en från omgifvande kroppsdelar mera
afgränsad ansvällning af hvilken natur som helst
inom någon del af organismen; i inskränkt betydelse
detsamma som svulst (se d. o.). G. H.

Tun (angls, och isl. tún), fsv., eg. hägnad, gärdsgård
(se Stängsel, sp. 590 och fig. 9); inhägnad plats,
gård. Ordet förekommer ännu i svenska dialekter och
i norskan samt ingår i många ortnamn (t. ex. Tuna,
Eskilstuna, Sigtuna, Ultuna, Tunafors. Sagatun). Däraf
kommer eng. town, med den utvidgade betydelsen "stad".

Tun [ta’n], eng. (tunna, fat), engelskt våtvarumått =
2 pipes = 4 hogsheads = 252 gallons = 1,145 l. (för
vin och spirituosa; däremot = 216 gallons = 981 l. för öl).

Tun, socken i Skaraborgs län, Åse härad. 2,265
har. 703 inv. (1918). T. bildar med Friel och Karaby
ett pastorat i Skara stift, Kållands kontrakt.

Tun, stad i persiska prov. Chorassan, ö. om
saltstäppen Kevir, på 34° n. br. och 58° 7’ ö. lgd,
1,198 m. ö. h. T. ligger på en 370 m. hög kulle och
har en omkrets af 6,5 km., men är endast bebyggdt
till 1/8. Det har omkr. 7,000 inv., omges af en 6
m. hög mur med tre portar och har goda karavanserajer,
vackra basarer samt innanför muren en mängd
stora trädgårdar och fält för odling af opium,
tobak och bomull. Äfven odlas något silke.
E. A-t.

Tuna (Opuntia tuna), bot. Se Ecuador, sp. 1319.

Tuna. 1. Socken i Kalmar län, Tunaläns härad. 24,706
har. 2,779 inv. (1918). T. utgör ett till egaren
af Tuna säteri patronellt pastorat i Linköpings
stift, Tunaläns och Sevede kontrakt. - 2. Socken i
Södermanlands län, Jönåkers härad. 4,868 har. 1,017
inv. (1918). T. bildar med Bergshammar och (t. o. m.
1 maj 1920) Tunaberg ett pastorat i Strängnäs stift,
Nyköpings västra kontrakt. - 3. Socken i Uppsala län,
Olands härad. 5,687 har. 1,121 inv. (1918). T. bildar
med Stafby ett pastorat i Uppsala stift, Olands
och Frösåkers kontrakt. - 4. Socken i
Västernorrlands län, Medelpads västra domsagas
tingslag. 22,036 har. 4,266 inv. (1918). T. bildar
ett pastorat i Härnösands stift, Medelpads västra
kontrakt. -5. F. d. tingslag i Västernorrlands län,
1914 förenadt med Selångers och Torps tingslag till
Medelpads västra domsagas tingslag.
- 6. Socken, Se Hälsing-Tuna. - 7. Socken
och kontrakt. Se Stora Tuna, där redogörelse lämnas
för det hit hänvisade Gustafsstad.
- 8. (Tunaholm) Kungsgård. Se
Marieholm. - 9. (Biskopstuna) Herrgård
i Österåkers socken, Stockholms län, vid en vik af
Trälhafvet, omfattar med Lilla Stafva 6 3/8 mtl;
tax.-v. 185,000 kr. (1918). T. tillhörde
från 1300-talet ärkebiskoparna i Uppsala, indrogs
vid reformationen till kronan, var sedan Johan
III:s tid bortförlänadt (bl. a. till Per Banér,
d. 1644, och dennes son Gustaf, d. 1682, hvilka
uppförde stenhusbyggnader på T.), men reducerades
1683 och bortbyttes till k. rådet H. Fleming.
Från 1700-talets midt innehades det länge af
ätten Sack. Sedermera har det haft en rad egare,
sedan 1917 herr Knut Bergenstråhle. - 10. Fordom
biskopssäte och biskopsstift i Södermanland
(se d. o., sp. 175).

Tunaberg, socken i Södermanlands län, Jönåkers
härad. 10,057 har. 1,751 inv. (1918). T. (hittills
annex till Tuna) utgör fr. o. m. l maj 1920
ett pastorat i Strängnäs stift, Nyköpings västra
kontrakt. Inom socknen finnes järn-, koppar-, kobolt-,
bly- och zinkmalm; men endast de tre förstnämnda
malmerna uppträda så samlade, att deras brytning lönat
sig. Störst är det sedan början af 1400-talet bekanta
Tunabergska koppar- och koboltmalmfältet, där ganska
många grufvor äro upptagna och som i början visade en
så riklig malmtillgång, att ett särskildt bergslag
varit därpå grundadt, hvars privilegier skola ha
blifvit stadfästa af konung Erik af Pommern. Efter
ett par hundra års ödesmål upptogs grufarbetet åter
i midten af 1700-talet och har därefter, intill
ganska sen tid, fortsatt med växlande styrka och
växlande resultat. Grufvorna tillhöra Näfvekvarn
(se d. o.). Sedan åtskilliga år tillbaka eger alls
ingen malmbrytning rum vid kopparmalmfältet eller
vid de olika järngrufvorna. Inom socknen förekommer
den där 1846 upptäckta sällsynta bergarten eulysit
(se d. o.). En 1919 verkställd undersökning i
och för eventuellt återupptagande af grufdriften
ådagalade, att kopparförekomsten är så ringa, att
drift ej lönar sig. Socknen är för öfrigt af stort
geologiskt intresse för sina många pegmatitgångar
och kalkstensförekomster samt en sandstensliknande
leptit (se d. o.). Jfr A. Erdmann, "Försök till en
geognostisk-mineralogisk beskrifning öfver Tunabergs
socken i Södermanland, med särskildt afseende på
där belägna grufvor" (i "Vet. akad:s handl." 1848),
E. Erdmann, "Beskrifn. t. bladet Nyköping" (i
"Sv. Geol. undersökn.", ser. C, n:r 23, 1867),
samt J. Palmgren, "Die eulysite von Södermanland"
(i "Bull. Geol. Inst. Upsala", vol. XIV, 1917).
E. E.

Tunafors. 1. Fors, belägen i Eskilstunaån inom
Eskilstuna stads område, har ett nederbördsområde af
4,230 kvkm., en lågvattenmängd af 13 kbm. pr sek. och
fallhöjd af 5,2 m. T. har utbyggts af


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free