- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
323-324

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tungblomstrig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tunguragua (Tungurahua). 1. Öfversta loppet af
Amasonfloden (se d. o., sp. 765). – 2. Vulkan. Se
T. 3. - 3. Provins i republiken Ecuador, omfattande
högslätten Ambato (2,578 m. ö. h.) och östsluttningen
af Anderna. 5,050 kvkm. 103,000 inv. (1903). Järnvägen
Quito–Guayaquil går genom T. Hufvudstaden, Ambato,
vid järnvägen, har omkr. 10,000 inv. Vid västra
gränsen ligga vulkanerna Carihuairazo (5,106 m.) och
Chimborazo (6,254 m.) samt i östra Anderna T. (5,087
m.) med heta källor och ännu verksam, som bestegs
af Stübel 1873 och som gett provinsen dess namn.
1–3. E. A-t.

Tungös, urspr, blott i studentspråket i Sverige,
numera allmänt, en person, som ej har sinne för det
glada och sällskapliga i lifvet; tråkmåns, enstöring.

Tunguserna, gemensamt namn för en hop jagar-, fiskar-
och nomadstammar i östra Sibirien från Jenisej i
v. och Norra Ishafvet i n. till Ochotska hafvet i
ö. och Kinas gräns i s. Till de egentlige tunguserna
hör förutom de vid Norra Ishafvet och Ochotska hafvet
nomadiserande lamuterna (hafstunguserna) och de i
västra delen af Amurområdet och angränsande trakter
af Trans-baikal- och Jakutskområdena kringströfvande
o r o-tjonerna en mängd öfver hela det nyssnämnda
östsibiriska området utbredda stammar och släkter
(bajagirer, eschaner, tjapogirerm. fl.) till ett
sammanlagdt antal af omkr. 64,500 pers. (1897). Nära
besläktade med dem äro orotj-erna (omkr. 2,800
pers.), gol der na (omkr. 5,000 pers.), de fåtaliga
samagirerna och negidaltsi samt oltji 1. mangunerna
(omkr. 1,400 pers.) i Sibiriska kustprovinsen
(Pri-morskaja oblastj), de fåtaliga manegrerna i
Amurområdet samt de från oltji utgångna o r o-kerna på
Sachalin (omkr. 750 pers., allt 1897). Slutligen höra
hit äfven de i Mandschuriet boende, hufvudsakligen
åkerbrukande daurierna, solo n er n a och mandschuerna
(se d. o.), hvilka tillsammans uppges numera uppgå
till omkr. l mill. människor. 1897 räknades äfven
omkr. 450 daurier och 3,300 mandschuer i det sibiriska
Amurområdet. Tillsammans uppgåfvos s. å. omkr. 79,000
tunguser lefva på sibiriskt område. Tunguserna,
åtminstone de kringströfvande, äro ett lifligt,
hetsigt, djärft och lefnadslustigt folk med
utpräglad smak för vackra kläder (se pl. Asiatiska
kulturföremål). De på fiske lefvande stammarna vid
Amur och Ochotska hafvet stå dock lägre. Till typen
äro tunguserna utpräglade mongoler (se pl. Asiatiska
folk, fig. 11). Deras ursprungliga hem är Amurflodens
och dess södra bifloders dalar, där de redan tidigt
nämnas i de kinesiska annalerna. Till Sibirien ha de
kommit i jämförelsevis sen tid, och där ha de, då de
icke såsom vid Amur och på kusten i öster satt sig ned
som fiskare, förblifvit jägare, som familjevis strof
va omkring öfver oerhördt vidsträckta områden och
i s. ö. använda hästen, eljest renen som transport-
(rid- och klöfje-) djur. Lamuterna vid Norra Ishafvet
och Ochotska hafvet ha blifvit verkliga rennomader
med stora renhjordar och ha börjat använda renen
äfven som dragdjur. Blott is. v., i Transbaikalien,
har en del sibiriska tunguser blifvit helt eller halft
bofasta jordbrukare. Religionen är schamanism, om ock

många tunguser räknas som kristna. I s. ö. och
på kinesiskt område äro de i större eller mindre
utsträckning buddistcr. - Tungusiska språ-ket med
sina många, föga kända dialekter eller delspråk utgör
jämte mandschuspråket (se d. o.) den tungusiska grenen
af de altaiska språken (se Ural-altaiska språk). -
Litt.: A. Th. Middendorff, "Sibirische reise",
IV, 2 (1867 -75), L. v. Schrenck, "Die völker des
Amur-landes" (1891), C. Hickisch, "Die tungusen"
(1879), F. Muller, "Unter tungusen und jakuten"
(1882), S. Patkanov, "Geographie und statistik der
tungusenstämme Sibiriens" (i "Keleti Szemle" eller
"Revue orientale pour les études ouralo-altaiques",
IV-VI, 1903-05), M. A. Czaplicka, "My siberian
year" (1916), M. A. Castrén, "Gruudztige
einer tungusischen sprachlehre nebst kurzem
wörterverzeichnis" (1856), G. v. Maydell, "Tungusische
sprachproben" (i "Mélanges asiati-ques", VII, 1874),
A. Czekanowski, "Tungu-sisches wörterverzeichnis mit
sprachproben" (ibi-dem, VIII, 1877), W. Grube,
"Goldisch-deutsches wörterverzeichnis"
(bihang till L. v. Schrenck. "Reisen und
forschungen im Amur-lande", III, 1900).
K. B. W.

Tungusiska hafvet. Se Ochotska hafvet. Tungusiska
språket. Se Tunguserna. Tungu’ska, ryska
floder. 1. öfre T. (ry. Verchnaja T.) 1. A n gar a
(se d. o.), Jenisejs största biflod. - 2. Steniga
T. (ry. Pod-kamennaja T.), biflod fr. h. till Jenisej,
bildas af två armar, Teterja och Tjula, och mottar
fr. h. Tjunja, fr. v. Melme med Teja, från de på guld
rika Pitbergen, samt utfaller vid Podkamenno. -
3. Nedre T. (ry. Nizjnaja T.), nordligast af
de tre T., rinner i en väldig båge åt n., först
parallellt med Lena, därefter åt n. v., mottar en
mängd bifloder fr. h. och fr. v. och ut faller i
Jenisej vid klostret Troitskij. 2,100 km. lång.
1-3. E. A-t.

Tungört, bot. SeAnchusa. Tunhem, socknar.
Se Västra Tunhem och östra Tunhem.

Tunhemsslätten kallas det i ö., s. och v. af skogs-
och bergsbygder omgifna och i en kil upp mot Vänern i
n. gående öppna slättlandet mellan Göta älf i v. samt
Halle- och Hunneberg i ö. i Västergötland. T. är
mycket bördig och val-odlad; dess åkerjord utgöres
dels af lera, dels af svartmylla på lerbotten. Om T:s
tidiga bebyggelse vittnar en stor mängd fornlämningar,
som finnas omkring nästan hvarje by på slätten.
E. A-t.

Tun-huang. Se Tung-hwang. Tunhövdfjord, en 17
kvkm. stor fiskrik sjö på gränsen mellan Opdal
härad i Numedalen och Nes härad i Hallingdalen,
Norge. Sjön ligger 720 m. ö. h. samt har
genom Numedals-Laagen tillflöde från den stora
Pålsbufjord och en hel del större och mindre
vatten på Hardangervidda. En kort sträcka efter
Laagens utflöde bildar den en mängd forsar och
fall (Norefallén), som tillhöra norska
staten. Tunhövdfjorden är under reglering
(Tun-hövdsregleringen). 196,200 eff. hkr
äro helt eller delvis reglerade. Inalles
representera dessa vattenfall 232,300 eff. hkr.
K. G. G. Tu’nica, lat., ett klädesplagg.
Se Tunika. Tu’nica, anat. a) T. externa, intima
och media.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free