Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tunnbinderi ... - Tuppkammen. 1. Anat. Se Hufvudskål, sp. 1228 - Tuppkammen. 2. Bot. Se Celosia och Fasciation - Tuptalo, rysk prelat. Se Dimitrij Rostovskij - Tupungato - Tupý, Karl Eugen - Tuquerres - Tu quoque fili, lat., "äfven du, min son" - Tur (fr. tour) - Tura, västlig biflod till Tobol - Tura, Cosma (Cosimo), kallad Cosmè - Turacin, kem. - Turan, i äldre tider, stundom äfven i nutiden namn på Väst-Turkestan. Se Turkestan - Turan-schah, medeltida egyptisk härskare, mördad 1250. Se Egypten, sp. 1487 - Turanska språk - Turati, Filippo - Turba. Se Turbe - Turba, stad. Se Tarbes - Turbaco, ort i Colombia - Turbæ (lat., plur. af turba, hop) - Turban (sp. och it. turbante, af arab. dulband, af dul. hvarf, och band, bindel)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Tuppkammen-Turban
346
bortklippas (so fig. 6 å färgpl. till
art. Höns). Hvarje parti utkämpas vanligen af
flera par tuppar, och vinnarsida blir den, som har
flertalet segrare; äfven ha brukats partier, som ej
få sluta, förrän alla tupparna dödats eller försatts
ur stridbart skick utom den slutlige segraren. Jfr
Hön s-släktet.
Tuppkammen. 1. Anat. Se Hufvudskål, sp. 1228. -
2. Bot. Se C e l o s i a och F a-s c i a t i o n.
Tuptalo, rysk prelat. Se Dimitrij R o-stovskij.
Tupungato, bergstopp i Argentina, på Anderna, nära
gränsen till Chile, på 33° s. br. 6,720 m. hög.
Tupy, Karl Eugen, tjechisk författare under
pseudonymen Boleslav Jablonsky (se d. o., där
K. E. Tupy oriktigt uppges vara pseudonym och
Jablonsky förf:s verkliga namn).
Tuquerres [-kerres], stad i dep. Marino, i
sydamerikanska republiken Colombia, nära gränsen till
Ecuador. 3,070 m. ö. h. Omkr. 12,000 inv.
Tu quo’que, fili, lat., "äfven du, min son", enligt
traditionen den döende Caesars ord till Brutus,
när han såg denne bland sina mördare (jfr Brutus,
sp. 371).
Tur (fr. tour), omlopp, hvarf, omgång; utflykt (kör-,
spatsertur), resa, resan bort (i möts. till retur); en
sammanhängande följd af danssteg och vändningar, som
bildar en underafdelning af en dans (t. ex. turerna
i en fransäs); omgång af ett visst antal gifningar i
kortspel; ordning ("i min tur", "i tur och ordning"),
ålder i tjänst ("tur och anciennitet"). - Af den
franska betydelsen "vändning" (olycklig eller lycklig)
har ordet i svenskan fått betydelsen lycka, framgång,
hvarjämte det i sv. äfven betyder en liten plätt af
löshår, afsedd att täcka en bar fläck på hjässan.
Tura, västlig biflod till Tobol, upprinner i mellersta
Uralbergen, guv. Perm, och har sydöstligt lopp,
tills den vid staden Tiumen vänder sig mot ö. och
längre ned genom Sosva och Tavda af-lämnar sitt vatten
till Tobol. Längd 730 km., hvaraf 560 km. segelbara
och 220 km., upp till Nizas inlopp, trafikerade af
ångbåtar. Betydande fraktfart med spannmål, trä och
fisk. H- W-k.
Tura, ort. Se G a r o.
Tura [töra], Cosma (Cosimo), kallad C o s-mé,
italiensk målare, f. omkr. 1429, d. 1495, var en af
de främste i den äldre Ferraraskolan. Han hade efter
1451 åtskilliga uppdrag af hertig Borso och blef
1452 hofmålare hos hertigen af Este. Många af hans
verk känner man endast genom urkunder, bland andra
hans målningar i Pico de Mirandolas bibliotek, hans
1471 i Capella Belriguardo utförda fresker samt hans
porträtt af Alfonso och Beatrice d’Este. Bibehållna
äro hans målningar på orgeldörrarna i Ferraras
domkyrka, Bebådehen och S. Georgs kamp med draken
(1469). kännetecknade af hårda former, tecknade med
största noggrannhet, skrynkligt brutna draperiveck
och metallaktigt hårda färger. Samma kännemärken ega
altarmålningen Maria med barnet jämte änglar och 4
helgon (hans största verk: i Kaiser-Friedrich-museet
i Berlin), S. Kristoforos (sammastädes), Madonna (i
Bergamos galleri), Pietå (i Museo Correr, Venezia),
S. Maurelius’ dom ocli
ajrättning (galleriet i Ferrara). Freskerna i
Pa-lazzo Schifanojas festsal (Ferrara), fullbordade
omkr. 1470, äro utförda af T:s lärjungar, sannolikt
efter hans skisser. De ^jämställa djurkretsens
tecken och månaderna i allegoriska figurer -
bilderna ur hertig Borsos lefnad äro af F. Cossa.
C. E. N. (G-g N.)
Turacin, kem., ett rödviolett färgämne, som förekommer
i fjädrar af vissa på Afrikas västkust lefvande fåglar
(släktet Turacus, bananätare, af fam. Musophagidce, se
d. o., bland skärrfåglarna). Tura-cinet lär innehålla
nära 6 proc. koppar. P. T. C.*
Turan, i äldre tider, stundom äfven i nutiden namn
på Väst-Tur k est a n. Se Turkest an.
Turan-schah, medeltida egyptisk härskare, mördad
1250. Se Egypten, sp. 1487.
Turanska språk är en af Max Muller införd benämning,
som i sin största, dock aldrig noggrant bestämda
utsträckning omfattar alla icke indo-europeiska
eller semitiska språk i Asien och Europa (utom
baskiskan). Häri ingå således såväl de ural-altaiska,
hyperboreiska, dravidiska och malajisk-polynesiska
språkfamiljerna som ock de östasiatiska språken,
under hvilket rent geografiska namn inbegripas de
hvar för sig själfständiga japanskan, koreanskan och
de s. k. enstafviga språken i Kina, Annam, Siarn,
Burma och Tibet. Dock nyttjades ordet oftast i mer
inskränkt bemärkelse om de fyra nämnda språkfamiljerna
jämte japanskan, och många uteslöto därifrån äfven
den malajisk-polynesiska familjen. Då emellertid
hvarken Miiller eller någon annan lyckats uppvisa
några viktiga, för dessa turanska språk (i vidsträckt
eller inskränkt bemärkelse) gemensamma morfologiska
drag eller än mindre någon öfverensstämmelse i rötter,
så har denna benämning numera öfver-getts såsom
vilseledande och nyttjas endast af några engelska
författare. H. A.*
Turati [toräti], Filip p o, italiensk socialistisk
politiker, f. 26 nov. 1857 i Canzo, provinsen Como,
graduerades efter juridiska studier i Bologna 1877
och egnade sig snart åt politiken. Såsom medlem af
Milanos provinsråd och, sedan lång tid tillbaka,
af italienska deputeradekammaren har T. gjort sig
känd som en bland den italienska socialdemokratiens
inflytelserikaste och mest begåfvade föregångsmän. Han
tillhör partiets moderata riktning. T. utgaf
1891-1903 tidskriften "Critica sociale".
V. S-g.
Turba. Se T u r b e.
TuYba, stad. Se Tarbes.
Turbaco [torbäkå], ort i Colombia, 27 km. s. ö. om
Cartagena. I närheten finnas luft- och slam-vulkaner
samt indiangrafvar och ruiner af en indiansk fornstad.
Tu’rba3 (lat., plur. af turba, hop) kallas i passions-
och andra andliga skådespel samt i passionsmusik och
oratorier folkets i handlingen ingripande körer. De
körer åter, som endast föredraga betraktelser, kallas
koraler o. s. v.
Turban (sp. och it. turbante, af arab. dulband,
af dul, hvarf, och band, bindel), en hos åtskilliga
österländska folk, framför allt hos turkar och perser,
sedan äldre tider bruklig manshufvudbonad, bestående
af ett 5-6 m. långt och 20 cm. bredt stycke muslin,
siden eller lärft, hvilket viras och flätas omkring
en halfklotformig eller c\lindrisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
