Print (PDF) - On this page / på denna sida - Turcilinger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357 Turenne-Turgenev 358 hängtorn. Tureller förekomma ofta i medeltidens arkitektur, någon gång endast för prydnads skull; de uppbäras vanligen af utkragningar eller konsoler. Jfr B e l v e d ä r, K a r n a p, L a n t e r-n i n, Torn, Byggnadskonst, pl. 13 (gamla börsen i Frankfurt a. M., rådhuset i Bruxel-les). C. G-m. Turenne [tyrä;nn], Henri de Latour d'Au-vergne, vikomt de T., fransk fältherre, andre son till hertig Henrik af Bouillon och prinsessan Elisabet, dotter till Vilhelm af Oranien, f. 11 sept. 1611 i Sedan, erhöll omsorgsfull protestantisk uppfostran och gick redan 1626 i nederländsk tjänst. 1630 inträdde han som öfverste i fransk tjänst, fick 1634 ett regemente och utnämndes 1635 till generalmajor, hvarefter han kämpade än i Tyskland, än i Italien. Marskalk af Frankrike 1643, fick T. 1644 högsta befälet öfver franska armén i Tyskland, hvilken då befann sig i en mycket olycklig ställning. Men han förbättrade snart läget och utförde sedan många lyckliga krigsbedrifter, bl. a. segern vid Zusmarshausen (1648), hvilken han vann i förening med K. G. Wrangel, hvarefter han förlade krigsskådeplatsen ända in i södra Bajern. Efter ett års hvila stod T. åter på krigets tummelplats, denna gång i Frankrike, där han under Fron-den (se d. o.) en tid kämpade mot hofvet, men 1651 förlikte sig med detta och anförde lyckosamt dess här mot Condé och spanjorerna i det långvariga krig, på hvilket hans seger vid Dunkerque (1658) ändtligen gjorde ett slut. Den för Frankrike förmånliga Pyreneiska freden var resultatet af hans krigföring. T. fick nu hela fjorton år, det korta fälttåget i Belgien 1667 oberäknadt, njuta af fredens lugn, till dess Ludvig XIV:s krigståg mot Holland 1672 åter kallade honom ut på krigsskådeplatsen för att bekämpa Österrikes arméer. Nu följde de fyra fälttåg vid Rhen mot den honom värdige motståndaren Montecuccoli, hvilka äro så kännetecknande för 1600- och 1700-talens krigföringssätt och hvilka afbrötos genom T:s död i striden vid Sasbach 27 juli 1675. Till hans minne restes där 1829 en obelisk. Hans staty finnes i Versailles. - Begaf vad med sällspord skarpsynthet, ihärdighet och viljekraft, var T. en härförare af ovanlig skicklighet, hvars egenskaper särskildt visade sig i förmågan att kunna uppfatta människor och vinna dem. 1668 öfvergick han till katolicismen. Jfr Ramsay, "His-'toire de T." (4 bd, 1735), i hvilken ingå T:s Mémoires, omfattande tiden 1643-59, och J. Roy, "T., sa vie et les institutions militaires de son temps" -(1884). C. O. N. Turenum. Se T ra n i. Ture Turesson. Se B i e l k e 4. Turf [t§'f], eng. (eg. "torfva"), sportv., med gräsmark belagd kapplöpningsbana; kapplöpning med hvad därtill hör. (B. C-m.) Turfän. 1. Stad i norra delen af kinesiska lyd- landet Sin-tsiang (kinesiska Öst-Turkestan), n. om depressionen Luktschun, 76 m. ö. h. T. är knutpunkt för vägarna från Kaschgar och Kansu till Dsungariet. Omkr. 10,000 inv., mest kineser och muhammedanska sarter, hvilkas hufvudnäring är tillverkning och försäljning af bomullsväfnader samt trädgårdsodling. Den omgifvande trakten är mycket bördig och innehåller stenkolslager. - Omkr. 650 blef T. jämte Hami och återstoden af det turkiska området i dessa trakter införlifvadt med Kina. T. har sedan början af 1900-talet varit mål för flera arkeologiska expeditioner (tyskarna Griinwe-del, Huthland och Le Coq, ryssen Oldenburg, fransmännen Pelliot, Vaillant, Nouette och Dudin samt engelsmannen M. A. Stein), hvilka konstaterat tillvaron i Central-Asien af en europeisk ras med utveckladt litteraturspråk, hvaraf en mängd fynd gjorts vid T., särskildt rörande manikéernas i alla västliga länder totalt försvunna konst och litteratur, samt denna kulturs samband med Greklands, Persiens och Indiens. Litt.: Radloff, "Altuigurische sprachproben aus T." (1899). - 2. (U t s c h - T.) Stad och oas i nordvästra delen af kinesiska lydlandet Sin-tsiang, på södra sluttningen af Tian-schan, nära Kok-schaal (Tauschkan-darja), en biflod till Jarkands biflod Aksu. Trakten är rik på svafvel. E. A-t. Turgal. 1. Provins i ryska Central-Asien, begränsad i v. af Uralsk, i n. af Orenburg, i ö. af Akmolinsk och i s. af Sir-darja och Aralsjön. 455,750 kvkm. Omkr. 706,000 inv. T. tillhör den aral-kaspiska sänkan och är till större delen ett stäppland. På västra gränsen ligga Mugodjarber-gen, med högsta toppen Airjuk (575 m.), en vågig, omkr. 300 m. hög platå, som i n. fortsattes af ut-löpare från Uralbergen. I n. bildar Uralfloden med Ilek och Or gräns under 260 km. längd och längst i n. ö. Tobol och dess biflod fr. h. Abugan. De öfriga floderna, Irgis, T., Dshi-landschik m. fl., falla ut i småsjöar med sött eller salt vatten, Tjalkar, Tjubar, Sary-kopa m. fl., hvilka sam-manlagdt mäta 16,540 kvkm. Floden T. var förr betydande, föll ut i Aralsjön och hade en mängd bifloder, hvilka nu rinna ut i sanden, utan att nå T. Klimatet är kontinentalt. Orsk, på norra gränsen, i Orenburg (under Londons breddgrad), har i jan. samma temperatur som Novaja Zemlja (- 20° C.) och i juli Marokkos sommar-hetta (23° C.); Irgits, inne i landet, har en medeltemperatur af 5° C. (24,5° i juli, - 15,9° i jan.). Nederbörden uppgår till 154 mm. Floran och faunan äro på vissa ställen ganska yppiga, men mest torftiga. Befolkningen består af nomadiserande kirgiser (omkr. 385,000) och ryska nybyggare. Hufvudnäring är boskapsskötsel (får, hästar, nötboskap, kameler och getter). Jordbruket (hirs, hvete och hafre) är obetydligt och föga lönande. Salt erhålles i myckenhet i sjöarna (årligen omkr. 25 mill. kg.), och något fiske idkas. Järnvägen Orenburg-Taschkend går genom västra delen af T. Provinsen är indelad i 4 kretsar: T., Aktjubinsk, Irgits och Kustanai. - 2. Kretsstad i prov. T., vid stranden af floden T. och karavanvägen Taschkend-Orsk-Troitsk. Omkr. 1,000 inv. T. grundlades 1845. 1-2. E. A-t. Turgenev [-ge/njeff], rysk adelssläkt, härstammande från Gyllene horden på Krim, inflyttade till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
