- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
357-358

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turcilinger ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

357

Turenne-Turgenev

358

hängtorn. Tureller förekomma ofta i medeltidens
arkitektur, någon gång endast för prydnads skull;
de uppbäras vanligen af utkragningar eller
konsoler. Jfr B e l v e d ä r, K a r n a p, L a
n t e r-n i n, Torn, Byggnadskonst, pl. 13 (gamla
börsen i Frankfurt a. M., rådhuset i Bruxel-les).
C. G-m.

Turenne [tyrä;nn], Henri de Latour d’Au-vergne,
vikomt de T., fransk fältherre, andre son till hertig
Henrik af Bouillon och prinsessan Elisabet, dotter
till Vilhelm af Oranien, f. 11 sept. 1611 i Sedan,
erhöll omsorgsfull protestantisk uppfostran och gick
redan 1626 i nederländsk tjänst. 1630 inträdde han
som öfverste i fransk tjänst, fick 1634 ett regemente
och utnämndes 1635 till generalmajor, hvarefter han
kämpade än i Tyskland, än i Italien. Marskalk af
Frankrike 1643, fick T. 1644 högsta befälet öfver
franska armén i Tyskland, hvilken då befann sig i
en mycket olycklig ställning. Men han förbättrade
snart läget och utförde sedan många lyckliga
krigsbedrifter, bl. a. segern vid Zusmarshausen
(1648), hvilken han vann i förening med K. G. Wrangel,
hvarefter han förlade krigsskådeplatsen ända in i
södra Bajern. Efter ett års hvila stod T. åter på
krigets tummelplats, denna gång i Frankrike, där
han under Fron-den (se d. o.) en tid kämpade mot
hofvet, men 1651 förlikte sig med detta och anförde
lyckosamt dess här mot Condé och spanjorerna i det
långvariga krig, på hvilket hans seger vid Dunkerque
(1658) ändtligen gjorde ett slut. Den för Frankrike
förmånliga Pyreneiska freden var resultatet af hans
krigföring. T. fick nu hela fjorton år, det korta
fälttåget i Belgien 1667 oberäknadt, njuta af fredens
lugn, till dess Ludvig XIV:s krigståg mot Holland
1672 åter kallade honom ut på krigsskådeplatsen för
att bekämpa Österrikes arméer. Nu följde de fyra
fälttåg vid Rhen mot den honom värdige motståndaren
Montecuccoli, hvilka äro så kännetecknande för 1600-
och 1700-talens krigföringssätt och hvilka afbrötos
genom T:s död i striden vid Sasbach 27 juli 1675. Till
hans minne restes där 1829 en obelisk. Hans staty
finnes i Versailles. - Begaf vad med sällspord
skarpsynthet, ihärdighet och viljekraft, var T. en
härförare af ovanlig skicklighet, hvars egenskaper
särskildt visade sig i förmågan att kunna uppfatta
människor och vinna dem. 1668 öfvergick han till
katolicismen. Jfr Ramsay, "His-’toire de T." (4 bd,
1735), i hvilken ingå T:s Mémoires, omfattande
tiden 1643-59, och J. Roy, "T., sa vie et les
institutions militaires de son temps" -(1884).
C. O. N.

Turenum. Se T ra n i. Ture Turesson.
Se B i e l k e 4. Turf [t§’f], eng. (eg.
"torfva"), sportv., med gräsmark belagd
kapplöpningsbana; kapplöpning med hvad därtill hör.
(B. C-m.)

Turfan. 1. Stad i norra delen af kinesiska
lydlandet Sin-tsiang (kinesiska Öst-Turkestan),
n. om depressionen Luktschun, 76 m. ö. h. T. är
knutpunkt för vägarna från Kaschgar och Kansu
till Dsungariet. Omkr. 10,000 inv., mest kineser
och muhammedanska sarter, hvilkas hufvudnäring är
tillverkning och försäljning af bomullsväfnader
samt trädgårdsodling. Den omgifvande trakten är
mycket bördig och innehåller stenkolslager. –
Omkr. 650 blef T. jämte Hami och återstoden af
det turkiska området i dessa trakter införlifvadt
med Kina. T. har sedan början af 1900-talet varit
mål för flera arkeologiska expeditioner (tyskarna
Grünwedel, Huthland och Le Coq, ryssen Oldenburg,
fransmännen Pelliot, Vaillant, Nouette och Dudin
samt engelsmannen M. A. Stein), hvilka konstaterat
tillvaron i Central-Asien af en europeisk ras med
utveckladt litteraturspråk, hvaraf en mängd fynd
gjorts vid T., särskildt rörande manikéernas i alla
västliga länder totalt försvunna konst och litteratur,
samt denna kulturs samband med Greklands, Persiens och
Indiens. Litt.: Radloff, "Altuigurische sprachproben
aus T." (1899). – 2. (Utsch-T.) Stad och
oas i nordvästra delen af kinesiska lydlandet
Sin-tsiang, på södra sluttningen af Tian-schan,
nära Kok-schaal (Tauschkan-darja), en biflod till
Jarkands biflod Aksu. Trakten är rik på svafvel.
E. A-t.

Turgai. 1. Provins i ryska Central-Asien,
begränsad i v. af Uralsk, i n. af Orenburg, i ö. af
Akmolinsk och i s. af Sir-darja och Aralsjön. 455,750
kvkm. Omkr. 706,000 inv. T. tillhör den aral-kaspiska
sänkan och är till större delen ett stäppland. På
västra gränsen ligga Mugodjarbergen, med högsta
toppen Airjuk (575 m.), en vågig, omkr. 300 m. hög
platå, som i n. fortsattes af utlöpare från
Uralbergen. I n. bildar Uralfloden med Ilek och Or
gräns under 260 km. längd och längst i n. ö. Tobol
och dess biflod fr. h. Abugan. De öfriga floderna,
Irgis, T., Dshi-landschik m. fl., falla ut i småsjöar
med sött eller salt vatten, Tjalkar, Tjubar, Sary-kopa
m. fl., hvilka sammanlagdt mäta 16,540 kvkm. Floden
T. var förr betydande, föll ut i Aralsjön och hade
en mängd bifloder, hvilka nu rinna ut i sanden,
utan att nå T. Klimatet är kontinentalt. Orsk, på
norra gränsen, i Orenburg (under Londons breddgrad),
har i jan. samma temperatur som Novaja Zemlja
(-20° C.) och i juli Marokkos sommarhetta (23° C.);
Irgits, inne i landet, har en medeltemperatur af 5°
C. (24,5° i juli, -15,9° i jan.). Nederbörden uppgår
till 154 mm. Floran och faunan äro på vissa ställen
ganska yppiga, men mest torftiga. Befolkningen består
af nomadiserande kirgiser (omkr. 385,000) och ryska
nybyggare. Hufvudnäring är boskapsskötsel (får,
hästar, nötboskap, kameler och getter). Jordbruket
(hirs, hvete och hafre) är obetydligt och föga
lönande. Salt erhålles i myckenhet i sjöarna
(årligen omkr. 25 mill. kg.), och något fiske
idkas. Järnvägen Orenburg–Taschkend går genom västra
delen af T. Provinsen är indelad i 4 kretsar: T.,
Aktjubinsk, Irgits och Kustanai. – 2. Kretsstad i
prov. T., vid stranden af floden T. och karavanvägen
Taschkend–Orsk–Troitsk. Omkr. 1,000 inv. T. grundlades
1845.
1–2. E. A-t.

Turgenev [-ge’njeff], rysk adelssläkt, härstammande
från Gyllene horden på Krim, inflyttade till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free