- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
365-366

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turgenev ... - Turi, Johan (eg. Johannes) Olofsson, skrifver sig vanligen Thuri eller Thuuri - Turi, språk. Se Kolh, sp. 532 - Turia, flod. Se Guadalaviar - Turia, Ricardo de, pseudonym. Se Rejaule y Toledo - Turialba, vulkan. Se Costarica, sp. 777 - Turibulum (Thuribulum), lat., rökelsekar, användt vid offer- eller gudstjänst - Turiller l. Bombonner, kem. Se Soda, sp. 240 - Turin (it. Torino)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

365

Turi-Turin

366

iiingur, för hvilka han från alla håll biel föremål,
i synnerhet då drottningen och premiärministern
Maurepas nu äfven använde sitt inflytande i denna
riktning. Bemött med kallsinnighet och genom
Malesherbes’ (se denne) utträde ur ministären
beröfvad sitt förnämsta stöd, besvor T. i fyra bref
konungen att med fasthet fortsätta reformarbetet,
men det skarpa språk han därvid begagnade - han bad
t. ex. Ludvig XVI besinna, att det var svaghet, som
fört Karl I på schavotten - fullbordade hans fall,
och han afskedades 12 maj 1776. Sina återstående år
egnade han åt litterära sysselsättningar. Med hans
afskedande föllo de flesta af hans reformer, men
blott för att lefva upp under revolutionen, som just
vid sina bästa verk i väsentlig mån inspirerades af
T:s idéer. T:s arbeten utgåfvos första gången samlade
1808 -11 i 9 vol. af hans vän Du Pont de Nemours (se
d. o.), och åtskilligt af hans bref växling har sedan
publicerats. Bland biografier öfver T. märkes en af
Leon Say från 1887 i serien: "Les grands écrivains
francais". S. B.

Turi [tc/ri], Johan (eg. Johannes) Olofsson, skrifvei
sig vanligen T hur i eller T h u ur i, lappman,
f. 12 mars 1854 i Kautokeino i norska Finmarken,
öfverflyttade med sina föräldrar till Karesuando
i Torne lappmark 1857 och därifrån 1883 till
Jukkasjärvi, där han sedan början af 1910-talet
bebor en liten stuga vid Lattilahti vid Torne
träsk. T. har blifvit vida känd genom sin märkliga
skildring af lapparnas lif Muittalus samid birra
(Berättelse om lapparna), i hvilken han framlägger
sina erfarenheter som nomad och jägare och utförligt
redogör för sina stamfränders både yttre och inre
lif, deras sägner och folktro, förhoppningar och
behof. Vid arbetets affattning uppmuntrades och
understöddes han af danska målarinnan Emilie Demant,
som därefter ordnade hans anteckningar för tryck
och på Hj. Lundbohms (se d. o.) föranstaltande
och bekostnad utgaf dem med dansk öfv. 1910 (3:e
uppl. 1911; med en atlas med 14 af T. tecknade
taflor; tysk öfv. från danskan 1912; reviderad svensk
öfv. från originalet af Sv. Karlen och K. B. Wiklund
1917, "Muittalus samid birra. En bok om lapparnas
lif"). Nya anteckningar af T. och hans brorson Per
Aslaksson T. ha utgetts med engelsk öfv. af fru
Emilie Demant-Hatt under samarbete med K. B. Wiklund
("Lappish texts", i "Danske videnska-bernes selskabs
skrifter", 7:e raekke, hist. afd. IV, 2, 1918-19).
K. B. W.

TQri, språk. Se Ko l h, sp 532. Turia [to’ria],
flod. Se G u a d a l a v i a r. Turia [to’ria],
Ricardo de, pseudonym. Se Rejaule y Toledo.

Turialba [toriä/lba], vulkan. Se Costarica sp. 777.

Turirbulum (T h ur i b u l u m), lat., rökelsekar,
användt vid offer- eller gudstjänst.

Turiller 1. B om bonn er, kem. Se Soda, sp. 240.

Turin (it. Torino). 1. Provins i italienska landskapet
Piemonte, omgifven af prov. Novara, Alessandria och
Cuneo, Frankrike samt Schweiz. 10,240 kvkm. 1,251,560
inv. (1915), 122 på 1 kvkm. I Aosta, Pinerolo och
Susa, de tre västligaste af dess fem distrikt, bo
omkr. 20,000
fransktalande familjer. – 2. Hufvudstad i prov. T.,
på en bördig, i n. v. af Grajiska, i s.
v. af Cottiska alperna begränsad slätt, på
vänstra stranden af Po, vid Dora Riparias
utlopp där. 239 m. ö. h. 451,994 inv. (1915).
Klimatet är hälsosamt, men mycket växlande, med kalla
vintrar och ombytliga vårar. Medeltemp. är
11,9° C. (21,8° på sommaren, 1,7° på vintern) och
nederbörden 866 mm. med 107 regndagar. Staden hör
på grund af sitt läge och sin regelbundenhet till de
vackraste i Italien. Den har långa, breda
och raka, mångenstädes med båggångar (portici)
prydda gator och stora, ståtliga torg. Vackrast
äro gatorna Via di Po, Via Roma, Via Garibaldi, Via
venti settembri, Corso Vittorio Emanuele II, Corso
principe Oddone och Corso Re Umberto. Bland
de med statyer och parker prydda torgen märkes det af
båggångar omgifna Piazza Castello (slottsplatsen),
med Palazzo madama i midten, urspr. ett
romerskt läger, Castrum portæ Phibellonæ, som
förstärktes mot slutet af 1200-talet, sedan flera
gånger ändrades och uppkallats efter Karl Emanuel
II:s änka Madama reale Maria och där senaten 1848–60
hade sitt säte samt nu nationalarkivet och ett
observatorium äro förlagda. Där ligger också
Galleria dell’industria subalpina, med kaféer och
konsertsalar, samt därinvid Piazza reale med det af
en stor trädgård omgifna slottet (Palazzo reale),
en 1646–58 uppförd, till det yttre oansenlig, men
präktigt inredd tegelstensbyggnad. Andra öppna platser
äro Piazza San Carlo, med hertig Emanuel Filiberts
ryttarstaty, af Marochetti, Piazza Carignano, med
det liknämnda palatset, byggdt 1680 af Guarini,
och filosofen Giobertis marmorstaty, Piazza Carlo
Emanuele II ("P. Carlina"), med Cavour-monumentet
(se Cavour, sp. 1332), Piazza Carlo Felice,
omgifven af med arkader försedda palats, hvilka
omsluta en vacker square med fontän och en bronsstaty
af patrioten, skalden och målaren Massimo d’Azeglio,
och i s. v. centralbangården, Piazza Carlo Alberto,
med denne konungs bronsstaty (af Marocchetti), den af
praktfulla palats omgifna Piazza dello statuto
("författningsplatsen"), som bildar en präktig
ingång till Via Garibaldi, med ett kolossalt
monument (utfördt 1879 af Tabacchi) till
minne af Mont Cenis-tunnelns genomskärning,
samt Piazza Solferino med hertig Ferdinands af
Genua ryttarstaty (utförd 1877 af Balzico).
Vackrast bland de offentliga trädgårdarna är
Giardino pubblico (Parco del Valentino) vid vänstra
stranden af Po, med botanisk trädgård och det 1650
påbörjade, men ofullbordade Castello del Valentino,
sedan 1860 säte för polytekniska skolan. På högra
Po-stranden ligger en rad höjder, bland dem det 50
m. höga Monte dei cappuccini, med ett 1583 grundlagdt
kapucinkloster och den italienska alpklubbens station,
från hvilken man har en härlig öfverblick öfver
floden, staden, slätten och alpkedjan, med Monte
Rosa i n. I närheten af det 1565 uppförda, nu nästan
helt förstörda citadellet, som innesluter
ett artillerimuseum, ligga Cernaia-squaren, med
bronsstaty af general A. La Marmora, och andra
små torg, med marmorstatyer i den stadsdel,
där fordom den offentliga trädgården Ripari var
belägen, samt s. därom den forna, nu med villor och
präktiga byggnader samt ett storartadt monument af
Viktor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free