- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
379-380

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turkestan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Befolkningen uppgår till omkr. 9 mill. Då
Väst-T. mer än de flesta andra länder varit utsatt för
folkvandringar, visar dess nuv. befolkning en ytterst
heterogen sammansättning. Ifrån början torde området
ha varit bebodt af indoeuropeiska folkslag. Dessa
blefvo dock senare undanträngda af mongoler, hvilka
än i dag torde vara det talrikaste elementet, ehuru
under senare tider genom Rysslands kolonisation
indoeuropéernas antal i hög grad stigit. Stäppområdet
i n. befolkas till öfvervägande del af kirgiser
(omkr. 2 1/2 mill.). Inom ökenområdena s. därom bo
turkmener. Ösbegerna (se d. o.) l. usbekerna synas
vara sena afkomlingar af nomadiserande mongoler. De
spela i Chiva, Buchara och Kokan en dominerande
politisk roll. I städerna bo vidare kineser,
afganer, araber, tatarer, judar samt ryssar och
tyskar. Nära släkt med ösbegerna äro kara-kalpakerna
("svartmössorna"), som anses ha invandrat från
Volgatrakten. – Politiskt och administrativt indelas
Väst-T. i de ryska lydstaterna kanaten Buchara och
Chiva samt i de ryska prov. Transkaspien, Samarkand,
Fergana, Sir-Darja, Semirjetjensk, Semipalatinsk,
Akmolinsk, Turgai och Uralsk. Redan 1732 eröfrade
Ryssland Semipalatinsk, 1831–44 Semirjetjensk, 1845–65
Kirgisstäppen, 1864–68 Fergana och Samarkand; 1869 tog
det Kaspiska hafvets östkust, 1873 Chiva, 1876 Kokan,
1880–81 turkmen-oaserna, så att hufvudorten Merv 1884
måste ge sig. Gränsfördraget med England 1896 hejdade
Rysslands eröfringar eller kolonisationer i denna
del af Asien. De södra delarna af detta ryska välde
genomdragas nu af Transkaspiska järnvägen (se d. o.),
från Krasnovodsk vid Svarta hafvet till Taschkend
och Namangan samt Andishan; norra och mellersta
delen genomkorsas af banan Orenburg–Taschkend,
den s. k. Turkestanska järnvägen (se Transkaspiska
järnvägen
). Härigenom har Väst-T. knutits närmare
det europeiska Ryssland.

Öst-T. l. Kinesisika T., också kalladt Kaschgariet
(förr äfven Lilla Buchariet och Höga
Tatariet
), är beläget ö. om Väst-T. och är skildt
från detta af Tian-schan och Pamir. Norra gränsen
utgöres af fortsättningen på Tian-schan, och södra
gränsen af Kwen-lun; endast mot ö. är landet öppet och
öfvergår där kontinuerligt i Gobi-öknen. I förhållande
till de omgifvande randbergen framstår Öst-T. som en
depression, men är i förhållande till hafsnivån en
högslätt på 900–1,000 m. Inom nordöstra delen, som
i fysisk-geografiskt hänseende kan betraktas som ett
särskildt parti, sjunker emellertid landet på vissa
ställen t. o. m. under hafsytans nivå. S. Bodshaite
på 89° ö. lgd är sålunda belägen 126 m. u. h. Hela
det västra och mellersta partiet af Öst-T. sammanfalla
med Tarimbäckenet och har tillsammans med Gobi-öknen
äfven gått under namn af Hanhai ("det uttorkade
hafvet"; se därom Asien, sp. 158). Detta har formen af
en grund sked, hvars kanter utgöras af de ofvan nämnda
randbergen och bottnen af själfva Tarimslätten. Denna
sänker sig jämnt och ytterst sakta ned mot Lop-nor och
täckes hufvudsakligen af sand. Till största delen är
Tarimbäckenet öken. Särskildt märkes Takla-makan-öknen
med sitt haf af rörliga sanddyner. Endast inom de
områden, som i rikligare mängd bevattnas af floderna,
anträffas bördiga oaser. Hufvudfloden är Tarim
(se d. o.), som dör ut i den afloppslösa Lop-nor
(se d. o.). Från Tian-schan, Pamir och Kwen-lun
kommer en mängd vattendrag, som gett upphof till
en rad oaser och bebyggelseagglomerationer vid
randbergens fot. Utanför denna zon sina de flesta
vattendragen ut i sanden, och landet intages af den
obeboeliga öknen. Största delen af Tarim-bäckenet
har under relativt sen geologisk tid intagits af ett
stort vatten, sannolikt en sötvattenssjö. Sedan dess
har området torkat ut, så att endast den grunda och
genom sanddrift ständigt föränderliga Lop-nor finnes
kvar. Ännu under historisk tid voro de klimatologiska
förhållandena bättre och vattentillgången större. Ett
flertal bevis härför äro frambragta af S. Hedin
och Stein. Särskildt betydelsefulla äro Hedins
upptäckt af de rika fyndorterna Dendan-ujlik och
Kara-dung vid Karia-darja 1896 och Lou-lan vid Lop-nor
1900. Klimatet är i Öst-T. torrt och kontinentalt i
ännu högre grad än i Väst-T. – Floran representeras
kring vattendragen af hufvudsakligast poppel och säf,
under det att i oaserna med framgång odlas alla de för
breddgraden karakteristiska kulturväxterna. – Faunan
omfattar i de högre områdena bl. a. yaken, kulanen,
vildåsnan, det vilda fåret, vildkamelen och flera
antiloper. På vattendragen ses änder, vildgäss och
vildsvanen, och på slättområdena däromkring ströfva
tigern, vildsvinet, antiloper, rådjur, varg, räf
m. fl. – Till Öst-T. leda öfver Pamir passen Kysylart
(4,440 m. ö. h.) och Terek-davan (3,870 m. ö. h.),
öfver Karakorum från Indien Sujet-Karakorum-passet
(5,654 m. ö. h.) och Mustagh-passet samt öfver
Tian-schan en rad mer eller mindre goda och
högtbelägna pass i såväl dess östra som västra
del. Den största orten är Jarkand (se d. o. 2),
vidare märkas Kaschgar längst i v., Kara-kasch,
Chotan, Nija och Tschertschen samt Tschaklyk inom
den södra oaszonen samt Utsch-Turfan, Ak-su, Kutscha
samt Kurla inom den norra; i nordöstra området märkas
Karaschar, Turfan, Hami och hufvudstaden Urum-tschi
samt i Hi-provinsen Kuldsja. – Öst-T. frambringar
i sina oaser bomull, silke, säd och sydfrukter;
i randbergen drifves stor fårafvel, som ger
stora mängder af förträfflig ull. Turfan är ej
blott Öst-T:s viktigaste kornbod, utan också dess
största industricentrum för jaspisarbeten, silke och
bomull. Handeln går företrädesvis mot ö. till Kina
och mot v., öfver passen till Väst-T. Äfven indiska
köpmän ha dock lyckats förskaffa sig stort inflytande
i Öst-T. – Befolkningen är i ett land som Öst-T.,
där stora handelsvägar gått fram sedan urminnes tider,
mycket heterogen. Af samma skäl är landets historia
invecklad. Senare års undersökningar, särskildt af
S. Hedin, M. A. Stein, Grünwedel och Le Coq, ha
emellertid bragt nytt ljus öfver såväl Öst-T. som
hela Central-Asiens historia i äldsta tider. Högre
ämbetsmän och officerare äro nu kineser, och ju
längre mot ö. man kommer, desto starkare gör sig
det kinesiska elementet gällande. I oaserna finnas
representanter för halfnomadiska folk samt indiska
köpmän. Största delen af befolkningen talar dock
turkiskt språk och tillhör muhammedanismen. Folket
i Chotan och i oaserna s. om öknen synes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free