Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turkiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
elementar- och fackskolor efter franskt mönster för
gossar mellan 11 och 16 år, och liknande för
flickor förberedas. I Europeiska och Asiatiska
T. finnas sammanlagdt omkr. 36,000 skolor af
olika slag med 1,331,200 lärjungar. Många skolor
äro utländska, mest ledda af franska, engelska och
amerikanska missionärer. Ett universitet grundlades i
Konstantinopel 1901, men har hittills existerat endast
till namnet. (Det reorganiserades 1918 och omfattar
5 fakulteter: för muhammedansk teologi, matematik
och naturvetenskap, filologi, juridik och medicin,
af hvilka de två sista redan förut existerade som
själfständiga fackskolor.) Dessutom finnas Stora
grekiska nationalskolan i Konstantinopel (Fanar),
inrättad omkr. 1453, för utbildning af grekiska lärare
i T., ett grekiskt teologiskt seminarium på Chalki,
grundlagdt 1844 lör utbildning af det högre grekiska
prästerskapet i T., samt Kejserliga ottomanska
konstskolan i Konstantinopel, grundlagd 1882, med fyra
afdelningar: för arkitektur, målning, skulptur samt
teckning. Vidare märkas Sankt Josefsuniversitetet
i Beirut, grundlagdt 1875 af jesuiterna, med tre
fakulteter, för teologi och filosofi, orientaliska
språk, medicin och farmaci samt en afdelning för
handelskunskap, Syrisk protestantiska högskolan
(Synan protestant college), grundlagd 1863 af Förenta
staterna, för handel, medicin, farmaci samt biblisk
arkeologi och filologi, Tyska evangeliska institutet
för Heliga landets fornkunskap, grundlagdt 1900
i Jerusalem, École pratique d’études bibliques i
Jerusalem, grundlagd 1890 för biblisk forskning,
orientalisk geografi och topografi, filologi och
arkeologi, samt American school of oriental study
and research in Palestine, stiftad 1900 i Jerusalem.
Författning och förvaltning. T. är en konstitutionell
monarki enligt en af Abd-ul-Hamid II 1876 utfärdad,
sedermera suspenderad och 23 juli 1908 samt 5
aug. 1909 reviderad statsförfattning. Högsta
verkställande makten innehas enligt denna af
padischahen (se d. o.), i Västerlandet vanligen, ehuru
oriktigt, kallad sultanen, och går i arf till äldste
manlige medlemmen af huset Osman. Han har vid sin sida
ett inför parlamentet (medschlissi-umumi) ansvarigt
råd (medschlissi vukela), bestående af storvesiren
(president), scheichu-l-islam, krigs-, inrikes-,
finans-, utrikes-, justitie- och marinministrarna,
presidenten i statsrådet, samt ministrarna för fromma
stiftelser (evkaf), för undervisning, post, telegraf
och telefon och för handel och jordbruk. För lagars
utarbetande finns ett statsråd (schura-i-devlet)
efter franskt mönster, fördeladt på en juridisk, en
civil och en finansiell afdelning. Parlamentet består
af två kamrar, senaten och deputeradekammaren. Den
förras medlemmar utnämnas af sultanen på lifstid
bland förutvarande storvesirer och ministrar samt
högre andliga, civila och militära ämbetsmän,
som fyllt 40 år. Deputeradekammaren väljes indirekt
genom elektorer, af hvilka utses en för hvart 600-tal
valmän och hvilka sedan välja en deputerad för hvart
6,000-tal valmän. Elektorerna måste vara turkiska
undersåtar och minst 25 år gamla, deputerade minst
30 år. Rösträtt och valbarhet äro oberoende af ras
och religion, men de deputerade få icke inneha civil
eller militär befattning. Alla turkiska undersåtar ha lika juridiska och politiska
rättigheter och skyldigheter oberoende af ras och
religion. Åtskilliga kristna undersåtar åtnjöto
dock sedan gammalt vissa exterritorialrättigheter,
stadfästa genom de s. k. kapitulationerna (se
Konsularjurisdiktion), men dessa upphäfdes egenmäktigt
af sultanen 9 sept. 1914.
Rangväsendet spelar i T. en högst betydande
roll. Rangen följer vanligen icke direkt med ett
ämbete, utan, utdelad som särskildt nådesbevis, vinnes
den i regel därigenom, att man går steg för steg från
den lägsta till de högre. Dock erhålles vid utnämning
till högre ämbeten i regel en motsvarande grad. Högsta
civila ranggraden, motsvarande müšîr ("fältmarskalk"),
är vezīr (eg. rutbé-i-vezîr, "vesir-rangen", för
ministrar och deras gelikar) och närmast därunder
bala, "hög". Därefter följa de 5 egentliga
ranggraderna: ūla, "första" (eg. rutbe-i-úla
"1:a graden"), sānie ("2:a"), sālise ("3:e"), rābiʿe
("4:e") och chāmise ("5:e"), men 1:a och 2:a graden
äro delade i 2 klasser (synf): ūla synf-i-evvel-í,
1:a kl., och u. s. sāni-sí, 2:a kl. (af 1:a graden),
sānie synf-i-mütemāiz-í (l. blott mütemāiz), 1:a
kl., och s. s. sāni-sí, 2:a kl. (af 2:a gr.). Vesir,
bala och muschir tituleras af européer "excellens"
(storvesiren och scheichu-l-islam stå öfver all
rang och kallas "altesse"), vanligen så äfven ula af
1:a kl. och ferīk ("divisionsgeneral"). Alla civila
ämbetsmän af högre rang (t. o. m. ula af 2:a kl.) samt
muschir, ferik och liva ("brigadgeneral", se Ferik)
sätta pascha som titel närmast efter namnet. Alla
söner af pascha och alla högre officerare under
liva bära titeln bej (hvilken, liksom pascha, äfven
förlänas direkt af sultanen som personlig utmärkelse,
se Pascha); alla hof- och ämbetsmän med sanie-rang
ha titeln efendi, de med 3:e, 4:e och 5:e grad
och subalternofficerare titeln aga (allt likaledes
efter namnet). Scheichu-l-islam och sultanens söner
bära titeln efendi (= monsieur). I spetsen för
"sultanens hus" (mabéin-i-hümajūn, "kejserliga
audienssalen") står "palatsmarskalken" (mabéin
müšir-í) och närmast honom i rang "eunuckchefen"
(kyzlar aga-sý, se Aga), därefter "kammarherrar"
(mabéinǧi) och otaliga andra hofmän i olika
grader. De militära graderna under liva äro mir alái
(öfverste), kaimakām (öfverstelöjtnant), bimbaš-ý
("tusen-chef"; major), jüzbaš-ý ("hundra-chef",
kapten), mülazím (löjtnant) och, vid marinen, bahrīje
müšir-í (amiral, högtidligare kap(u)dan pascha,
"storamiral"), b. ferik-í (viceamiral), b. liva-si
(konteramiral).
I administrativt hänseende indelas T. i
vilājet (generalguvernement), styrda af en
vāli (generalguvernör) med ett provinsråd
(meǧlis-i-vilājet) vid sidan. Vilajeten indelas i
mutesarriflīk, som vanligen benämnas sandjak l. liva,
styrda af en mutesárrif (guvernör), och bestå af flera
kasá, hvar och en med sin kaimakām (underguvernör)
i spetsen. Kasan består af flera nāhijé (kommun),
styrda af en mudīr och vid hans sida en muāvin
och en muchtār, och har liksom hvarje sandjak ett
förvaltningsråd (meǧlis-i-idāre). Indelningen i
viläjet har ofta ändrats af politiska skäl, och flera
sandjak ha gjorts "oberoende", d. v. s. dragits
från vilajeten för att sortera direkt under
inrikesministeriet. Till alla poster inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
