Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turkmener, Turkomaner, Tyrkmener, Truchmener - Turkologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt mattor och sadlar från Achal och Merv. Den
viktigaste af förvärfsgrenarna har dock långt in
i nyare tider varit röfveri och plundringståg
med slafjakt, hufvudsakligen på persiskt, men
äfven på Chivas och Bucharas områden. Särskildt
ha tekke-turkmenerna gjort sig beryktade som
grymma människojägare; men med det ryska väldet ha
slafrofven till stor del upphört. Kvinnans ställning
är jämförelsevis ansedd och socialt viktig; men ändå
äro polygami och brudköp härskande, och äktenskapet
kan lösas på rätt godtyckliga grunder. Jämsides med
den råhet, hvarom lifvet vittnar, framträda dock vissa
tilltalande drag, såsom gästfrihet, ordhållighet
och måttlighet i njutningar. – Turkmenerna,
mellan 1 och 1 1/2 mill. individer, fördela sig på
följande stammar. 1. Längs Kaspiska hafvets östra
strand från floden Gurgan i s. till Ust-urt-platån
i n. och till sanddynerna i Kara-kum-öknen i ö. bo
jomuderna, jomud l. jomut (omkr. 150,000). De
sönderfalla i smärre grupper, såsom kara-tschuka
och bairam-schali, de förra delvis i Ryssland,
delvis i Persien, de senare i Chiva vid nedre Amu
Darja. På själfva kusten och på närliggande öar
bo några smärre grupper, som lefva af fiske och
framställning af salt och nafta. De viktigaste äro
ogurdschalerna på öarna Tjeleken och
Ogurdinokij samt den midtemot liggande kusten, och
igdyrerna på halfön Mangisjlak från Kara-bugos-viken
till kap Tjub-kargan. 2. Ö. om jomuderna i ett
bälte mellan Kara-kum i n. och bergen i s. bo
tekke (omkr. 300,000) med de viktigaste oaserna
Kisil-arvat, Achal-tekke, Tedschen och Merv. Längs
vänstra stranden af Amu Darja bo några stammar, bland
hvilka må nämnas 3. tschudorerna (omkr. 90,000) i
södra Chiva, 4. emrali (omkr. 50,000) s. om dessa,
ännu sydligare 5. sakarerna (omkr. 50,000) från fort
Kabakly till Tjardsjui, 6. ersari (omkr. 150,000)
från Burdalyk till Kelif samt de s. om dessa och
s. om Amu Darja på afgansk mark boende 7. alili
(omkr. 250,000). Omedelbart s. om oasen Merv bo 8.
salor (omkr. 15,000), förut en af de förnämsta
stammarna och de egentlige innehafvarna af Merv,
men sedan delvis fördrifna till Persien af 9. saryk
l. sarik (omkr. 65,000), som bo sydligare, men längs
Murgabs stränder sträckande sig in i Afganistan. 10. I
norra Persien och ö. om jomuderna vid Gurgan och Atrek
bo goklaner (omkr. 30,000, i Chiva 2,000). Hvar och
en af dessa stammar delas i större grenar (taife)
och dessa i klaner (tire), hvilka ofta föra blodiga
strider med hvarandra. Deras stamhöfding (chan)
och öfverhet (aksakal, "hvitskägg") väljas och ha
blott att reglera inbördes tvister. Den likaledes
valde anföraren för ett krigståg (serdar) eger blott
tillfällig makt. Blott den starka personligheten
förmår skaffa sig lydnad och makt. Den individuella
friheten är vidsträckt, och den enskilde har
respekt blott för den starkare samt för den gamla
sedvanerätten (adat), som har större makt öfver
sinnena än den sunnitiska muhammedanism, som de
till namnet bekänna och hvars lärare och präster
(molla) oftare följa den inhemska seden än koranens
bud. – I fysiskt hänseende bilda turkmenerna med sin
bronsfärgade hy, små, mörka ögon, bågformiga ögonbryn,
hvita tänder, svarta hår och skägg, en
särskild, blandad – iransk-turkisk – typ, som ej
obetydligt skiljer sig från den mer utprägladt
mongoliska hos deras nordliga grannar kirgiserna. Den
för båda könen lika dräkten består
 |
| Fig. 2. Turkmener. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
