- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
451-452

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turner ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

451

Turner-Turnväsen

452

skildt verksam var han på kraniologiens område. -
Hans son William Aldren T., f. 1864, är framstående
nervläkare. R- T-dt.

Turner [tä;n8], Cyril. SeTourneur. Turnera
(fr. tourner), vända, vrida, ge en viss vändning;
spelt., slå upp talongens öfversta kort. Turneräceae,
bot., växtfamilj af serien Parie-tales,
underserien Flacourtiinece bland Archichla-mydece,
närmast släkt med Passifloracece. Blommorna
äro tvåkönade, aktinomorfa, med rörformig axel,
oftast gula. Ståndarna äro 5, pistillen en-rummig,
med 3 stift, frukten är en kapsel, fröna äro
försedda med arillus. De omkr. 100 arterna äro
örter eller vedväxter med spiralställda blad
och förekomma till största delen i tropiska
Amerika. Af bladen och stjälken af Turnera diffusa
var. aphrodisiaca (Mexico) erhålles drogen d a-m i
a n a, som hör till kraftigt verkande afro-disiaca.
G. L-m.

TuYnera diffusa, bot. Se Turneracese. Turné-stöt. Se
Biljard, sp. 380. Turnhout [ty’rnhaut],
stad i belgiska prov. Ant-werpen, 10
km. från nederländska gränsen, i det hed- och
skogslandskap, som kallas Campine (se d. o.). 23,740
inv. (1910). Järnvägsförbindelse med Lier i s.,
Tilborg i n. samt andra städer. Tillverkning
af bomulls- och linneväfnader samt annan
textilindustri. Ett omkr. 1370 byggdt slott används
nu som justitiebyggnad. 22 jan. 1597 segrade
vid T. holländarna under Morits af Oranien öfver
spanjorerna. 27 okt. 1789 segrade där de belgiske
insurgenterna (patrioterna) öfver österrikarna.
H. W-k.

Turmvcidae, zool., en familj tillhörande
ordn. Galliformes inom fåglarnas klass. Hithörande
former äro småväxta hönsfåglar med en om vaktlarna
påminnande habitus, med korta rundade vingar,
utan eller med liten baktå och med medellång,
tunn, i spetsen böjd näbb. Honorna ha lifligare
färger och äro större än hannarna. Parvis bebo de
gräs- eller buskrika slätter i Australien, södra
Asien, Afrika och Syd-Europa. Till denna familj
räknas högst 2, ofta blott l släkte (Turnix).
L-e.

Turnike^tt (fr. tourniquet, eg. vändkors), kir.,
åderklämmare, en af den franske kirurgen J. L. Petit
uppfunnen apparat, afsedd att genom kompression hindra
blodet att strömma till en kroppsdel. Den består af
en stark linnegördel, som medelst ett vanligt spänne
fästes omkring t. ex. en arm eller ett ben. I gördeln
är infogad en skrufapparat, så anordnad, att man vid
dess tilldragande pressar en oval, rundad, vanligen
stoppad och skinnklädd träbit, "pelott" (fr. pelote),
mot den pulsåder, som bör sammantryckas. Turniketten
begagnas numera nästan alls icke. Den har blifvit
utträngd af Esmarchs binda (se d. o.). J- E. J-n.*
Turnip [t§rnip], eng., ett slags stor rofva. Se
Brassica, sp. 31.

Turnkonsten (ty. Turnkunst). Se Turnväsen.

Turnour [t§’ne], Cyri’l. Se Tourneur. Turnov.
Se T ur n a u. Turnu-Mäguréle, hufvudstad i
rumänska länet (judet) Teleorman, 5 km. ö.
om floden Oltus (Alutas) förening med Donau och
med järnvägsförbindelse norrut, till Pitesci.
10,170 ir

(1912). Stor spannmålshandel. Där utkämpades 1853 en
strid mellan turkar och ryssar. Under Världskriget
bombarderades T. 29 aug. 1916 af österrikarna.
H. W-k. L. W:sonM.

Turnus var, enligt fornsägnerna, konung öfver
rutulerna. Han skall vid ^Eneas’ ankomst till
Italien ha varit förlofvad med sin kusin Lavinia,
dotter till konung Latinus. Då JEneas blef honom
föredragen, anföll T. denne, men blef af honom
besegrad och, enligt Vergilius’ framställning, dödad.
R. Tdh."

Turnu-Severm, stad i rumänska länet (judet) Mehedinti,
vid Donaus inträde på valakiska slätten, nedanför
den s. k. Järnporten (se Donau, sp. 708) och vid
järnvägen Craiova–Verciorova- Orsova. 23,645
inv. (1912). Flodhamn med skeppsvarf, tullstation
och betydande utrikeshandel (särskildt spannmål,
petroleum och salt). Något nedanför staden träffas i
Donau pelarrester efter den af kejsar Trajanus 104-106
e. Kr. byggda bron, och i en offentlig trädgård
i staden ligger en tornruin (det efter romerske
kejsaren Alexander Severus uppkallade Severintornet,
efter hvilket staden fått sitt namn), måhända en
återstod af den romerska staden Pontus eller af det
justinianska slottet Theodora. - Under Världskriget
bombarderades T. af österrikiska flygare 30 maj 1915
("af misstag") och af österrikiska monitorer 28 och
29 aug. 1916, T. besköts 4 och 19 sept. af bulgarerna
och intogs 24 nov. s. å. af ärkehertig Josef. I T:s
närhet utkämpade bulgarerna 26 nov. s. å. en strid
med rumänerna. H. W-k. L. W:son M. Tu’rnustransport
(af nlat. turnus, it. torno, "tur och ordning",
särskildt den ordningsföljd, i hvilken utöfvandet af
en rätt eller en plikt öfvergår från den ene till
den andre af flera personer), krigsv., kallas det
sätt för trupptransporters anordnande i stor skala på
järnväg, då lastade tåg och tomtåg föras likformigt
i motsatta riktningar på samma bana, till skillnad
från echelon-transport, då tåg sändes efter tåg med
korta mellanrum, hvarvid materielen blir stående på
stationerna eller undanföres på andra banor. För
såvidt icke tomtågen kunna återföras på andra,
närbelägna banor, är turnustransporten det vanligaste
transportsättet. Äfven turnustransport sjövägen eller
på landsväg kan anordnas enligt förestående grunder.
C. O. N. Turnväsen (ty. turnén, turnwesen, turnkunst,
af fnhty. turnan, vända), benämning på tyskarnas
nationella gymnastik. Gymnastikens pånyttfödelse
("renässans") i slutet på 1700-talet i Tyskland utgick
förnämligast från skolman, bland hvilka den mest
bekante var läraren vid filantropin i Schnepfenthal
Guts Muths (se d. o.). Genom sin skolverksamhet
och sin bok "Gymnastik fur die jugend" (1793) blef
han i främsta rummet den, som gaf upphofvet till en
systematisk gymnastikundervisning. Ännu var likväl
icke tiden mogen att skaffa detta ämne en större
spridning i de tyska skolorna. Den, som gjorde den
tyska gymnastiken 1. turnén - som man kallade den
för att undvika det främmande ordet gymnastik -
till en nationell angelägenhet, ett patriotiskt
uppfostringsmedel, var "turnvater" F. L. Jahn (se
denne), som ville på så sätt resa upp tyska folket
efter dess stora nederlag mot Napoleon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:35:15 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free