Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
Turnyr-Turöcz
454
1810 drog Jahn för första gången med ett småningom
växande antal manlig ungdom från Berlin ut till
lek och andra kroppsöfningar i skog och mark,
och 1811 öppnade han den första turn-platsen i
Tyskland, på Hasenheide nära Berlin. Hans för sin
tid utmärkta arbete "Deutsche turn-kunst" (1816)
återger den s. k. "altare turnén" och framställer
på ett mästerligt sätt gymnastikens sedliga syften,
villkor och verkan. Turnföreningar bildades öfver
hela Tyskland, som genom sin starka nationella prägel
påminte om våra dagars skytteföreningar. Då preussiska
regeringen trodde sig märka, att "demagogiska"
böjelser hade sin härd inom dessa föreningar, blefvo
de 1819 upplösta och turnplatserna stängda. Dennas,
k. "turn-sperre" räckte till 1842, då turnväsendet
åter tog fart. Jahnska turnén egnade sig emellertid
endast för vuxen manlig ungdom och led af väsentliga
pedagogiska brister. Den lämpade sig därför icke för
skolungdom eller för det kvinnliga släktet. A. S
p i e s s (se denne) sökte ombilda densamma till
att tjäna äfven ett sådant ändamål. Hans "Lehre
der turnkunst" (4 dlr, 1840-46) framställer
den s. k. "neuere turnén" i dess ursprungliga
skepnad och är otvifvelaktigt i sitt slag det
fullständigaste af alla gymnastiska verk. Till bruk
vid kvinnogymnastiken ordnade han s. k. turnreigen
(kordanser), bestående däri, att deltagarna i olika
uppställningar och på i olika figurer slingade led
utföra ett slags rytmisk dans, oftast under sång
eller musik. I hans "Turnbuch fur schulen" (2 dlr,
1847-51) göra sig de påbörjade ändringarna i den
"nytyska gymnastiken" gällande, framkallade af den
genom H. Rothstein (se denne) åstadkomna beröringen
med lingska gymnastiken. Denne sökte dels i skrift,
dels som föreståndare för den 1851 inrättade
Central-turnanstalten i Berlin införa lingska
gymnastiken i Tyskland. En förbittrad strid uppstod
därvid med turnväsendets anhängare ("barrstriden"),
i hvilken de nationella känslorna hemförde segern,
och Eothstein måste 1863 lämna föreståndarskapet
för anstalten. Spåren af hans verksamhet återfinnas
dock inom tyska arméns gymnastik, som i vissa delar
liknar den svenska. Turnlärarutbildningsanstalter
inrättades förutom i Berlin äfven i Dresden (1850),
Stuttgart (1862), Karlsruhe (1869), Miincheu (1872)
och Darmstadt (1895). I de mindre tyska staterna
hållas tid efter annan kurser för utbildning af
turnlärare. Turnén är nu obligatorisk i alla folk-och
högre skolor äfvensom inom armén och marinen. Till
de frivilliga turnföreningarnas riksförbund,
Deutsche turnerschaft (stift. 1860; organ: "Deutsche
turnzeitung", sedan 1856), voro 1908 anslutna inom
Tyskland 9,101 föreningar med 946,115 medlemmar, och
i tyska Österrike 713 föreningar med 79,914 medlemmar
samt till Arbeiter-turnerbund 1,583 föreningar med
134,104 medlemmar i Tyskland och 256 föreningar med
15,475 medlemmar i tyska Österrike. Äfven i främmande
länder, såsom i England och Amerika, finnas många
turn-föreningar. Omkr. 900 föreningar hade 1908 i
Tyskland egna turnsalar och 1,400 egna turn-platser;
öfriga använda skolornas turnsalar. Ingen större skola
bygges numera utan sådan sal. Vid de nationella turnf
esterna, stora folkfester, som hållas sedan 1860 med
vissa års mellanrum, samverka
olika åldersklasser, öfningsförrådet består af
ordningsrörelser, öfningar utan redskap och med lös
redskap (stafvar af trä och järn, klubbor, hantlar,
kastspjut, diskus, styltor m. m.) samt egentliga
redskapsöfningar å barr (två parallella vågräta
stänger), räck, ringar, balanserinrättningar,
trä-och repstegar, linor med och utan knutar,
"hästen" m. m. ; äfvensom brottning, lekar och
utflykter i det fria (turnfahrten) m. m. Turnväsendet
saknar lingska gymnastikens vetenskapliga grundval
och bestämdhet i rörelseformen samt kommer i
hejd-löshet ofta betänkligt nära akrobatkonsterna,
men är onekligen mycket lifaktigt. Det omfattar
ett snart sagdt obegränsadt antal öfningsformer
("all-möjlighetsprincipen"), och man söker göra
det tilltalande genom mångfalden af öfningar och
oupphörlig omväxling, hvilket medför en alltför stark
belastning af uppmärksamheten. Dessutom är en stor del
af öfningarna tillgänglig endast för de kroppsligen
bäst lottade individerna. Man söker därför numera
åstadkomma större enkelhet i öfningarna och ett urval
efter öfningarnas värde för lifsorganen eller som
motvikt mot ogynnsam inverkan af sittarbete i skola,
hem, fabrik m. m. ("urvalsprincipen"). Efter svensk
förebild har man småningom uppblandat turnväsendet
med vissa hållningsrättande öfningar samt med
sådana, som ha gynnsam inverkan på hjärta och lungor,
särskildt friluftsöfningar, som spring- och bollekar,
simning, rodd m. m. Talrika idrottsföreningar bildas
under senare tiden i Tyskland, hvilka i viss mån
hämma turnföreningarnas utbredning. Jfr Kloss,
"Weibliche turnkunst" (4:e uppl. 1889), Hirth,
"Das gesamte turnwesen" (1865; 2:a uppl. 1893),
Weber, "Methodik des turnunterrichts fiir knaben
und mädchen" (1881), Ravenstein, "Volks-turnbuch"
(4:e uppl. 1894), Rossow, "Zweite statistik des
schulturnens in Deutschland" (1908), "Gesunde jugend"
(Leipzig och Berlin), hvari anges, att kassationer
för militärtjänst 1902 uppgingo till 34,7 proc. i
Berlin och att vid högre skolor inemot 70 proc. voro
oförmögna till s. k. "einjährige dienst", Kuhse,
"Schulerrudern. Geschichte und betrieb" (1908),
och Raydt, "Spielnachmittage" (3:e uppl. 1910).
N. F. S.
Turnyr (fr. tournure, vändning), kroppsställning,
hållning, skick; ordvändning; ett under senare
hälften af 1880-talet allmänt nyttjadt dam-underplagg,
tjänande till att ge klänningen en yppigt utpösande
form nedanför ryggen (se D r ä k t, sp. 942, samt
fig1, där och på sp. 938).
Turöcz 1. Thuröcz [to’råts], f. d. komitat i
nordvästra Ungern, nu tillhörande Tjecho-Slova-kien,
gränsar till komitaten Trencsén och Neutra,
Bars, Sohl, Liptau och Ärva. 1,123 kvkm. 55,703
inv. (1910). Området är en af Waag och dess biflod
Turöcz vattnad, bördig högslätt i Karpa-terna, med
stora skogar och yppiga betesmarker. I v. begränsas
slätten af Rajecerbergen, i ö. af Fåtrabergen,
Befolkningen är öfvervägande slovakisk (69 proc.,
enligt Ungerns språkstatistik 1910); dessutom bo där
tyskar (20 proc.) och ungrare (10 proc.). Omkr. 50
proc. äro lutheraner, 46 proc. katoliker. Hufvudstad
är Sväty-Martin (ung. Turocz-Szent-M arton), vid
floden Turöcz, med 4,115 inv. (1910). Den står öfver
Ruttka i järnvägsförbindelse med Trencsén i v. och
Poprad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
