- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
467-468

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turuma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

467

Tussin -Tutilo

468

officinella i Sverige under namnet jolia Tussila-yinis
eller /. f arf ar ce. De innehålla växtslem och
bitterämne samt äro använda till bröstteer eller
dekokter. I det nordiska folkspråket har denna

Tussilago f arf ära (hSsthof). l Växtens vårstadium
(blommande skott), 2 dess sommarstadium med
örtbladen (näringsskott), 3 enkönad (honlig)
kantblomma, 4 en-könad (hanlig) diskblomma, 5 frukt.

växt många namn, såsom hästhof, hästblad, fålafot,
bröstört, brösttobak (se Tobak, sp. 241) och ho st or
t. Under Världskriget användes hästhofsblad mycket som
tobakssurrogat. Genom sina underjordiska utlöpare (se
S k ött byggnad, sp. 1148 och fig. 3) är hästhof ven,
särskildt på lerig jord, ett svårutrotligt ogräs,
som med sina stora blad förkväfver andra växter.
O. T. S. (G. L-m.)

Tussin (af lat. tu’ssis, hosta), flera sönderskurna
droger, nämligen hästhofsblad (af Tussilago färjar a),
stensöterot (Rhiz. Polypodii], röl-lekablom (Flores
Millefolii), häggbark (Cortex Pruni Padi), isop (Herba
Hyssopi) och krusmynta (Herba Menthce crispm), i
skilda påsar. Dessa blandas, hvarefter på dem beredes
te eller dekokt. "Kryddorna" betinga vid inköp från
Fru Hedvig Lindholm, Stockholm, ett pris, som är väl
tre gånger större, än hvad de kosta på apoteket. Någon
specifik verkan är ej att vänta af dessa sedan
länge välkända, mestadels af läkare öfver-gifna
droger. Det hela är ett typiskt humbugsmedel.
C. G. S.

Turssis, lat., hosta (se d. o., sp. 1151).

TllSSOkgräset, bot. Se F a l k l a n d s ö a r n a
och P o a, sp. 1112.

Tusteren. Se T u s t n a

Tustna (förr kalladt Tusteren). 1. Härad i
Möre fylke (före 1919 Romsdals amt), Norge,
strax ö. om Kristiansund, 167,31 kvkm. 1,610
inv. (1917). – 2. Ö i ofvannämnda härad, strax
n. ö. om Kristiansund. 86,74 kvkm. 826 inv. (1910).
1–2. K. G. G.

Tus tschöly ("saltöknen"), Tus tsjöllu
l. Tus göl (fr. Touz-gheul), Mindre Asiens största
insjö, 85 km. lång fr. n. v. till s. ö. och med 30
km. medelbredd, ligger 940 (enl. Stielers "Handatlas",
9:e suppl., 1905, och Andrées "Handatlas", 6:e
uppl., 1914) eller 770 (Vivien de Saint-Martin)
m. ö. h. i turkiska vilajetet Konia. Arealen är
omkr. 2,500 kvkm., ungefär fem gånger så stor som
Genèvesjöns (i bd II, sp. 154, står vilseledande
"mer än dubbelt så stor"). T. har på många ställen
en ända till 2 m. tjock saltskorpa, som genom sin
hvita färg bjärt sticker af mot de omgifvande gröna
kullarna. Bearbetningen af saltet är bortförpaktad
och försiggår på fyra ställen. Saltet forslas
med kameler till Tossun, på vänstra stranden, och
upplägges där i jättelika pyramider, som innehålla
1 mill. turk. pund hvar. Årligen uppföras fem dylika
pyramider, af hvilka den äldsta först säljes. Norr om
T. ligger Karadja dag, utmed östra stranden Kodja dag
samt i s. ö. Hassan dag (2,400 m.) och Jeschil dag
(1,190 m.), från hvilka Beja su ("hvita floden")
rinner till T. Sjön hette i forntiden Tatta.

Tutanchamon, egyptisk härskare. Se Egypten, sp. 1482.

Tutaryd, socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad. 4,023 har. 464 inv. (1918). Annex till Ryssby,
Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.

Tutéla, lat., förmynderskap. Se Förmyndare. Jfr Ku
r ät e l, sp. 299.

Tutéla. Se T u del a.

» Tutia 1. Tuthia (fr. tutie, af pers. tutija), kem.,
farm., ett gammalt namn på oren zinkoxid, som i form
af gråa, jordartade inkrustatio-ner afsatte sig i öfre
delen af de täckta ugnar eller deglar, i hvilka zink
framställes. Starkt förorenad, stundom kadmiumhaltig,
zinkoxid, Tutia grisea, benämnd äfven cadmia fornacum
(ugnsskorpa 1. ugnsbrott, hvaraf metallen kadmium
fått sitt namn), tyskarnas grauer ofenbruch, som
finpulveri-serats, sändes i handeln under namnet
tutia prceparata 1. tutia alexandrina. Ett annat,
mindre orent zinkoxidpreparat fås som biprodukt från
zink- och mässingshyttor och är kändt under namnen
flores zinci m. m. (se därom Oxidum, sp. 1187).
C. G. S.

Tuticorin, hamnstad till Tinnevelly (se d. o. 2), på
sydöstra kusten af presidentskapet Madras, slutstation
för den indiska sydbanan. 28,648 inv. (1901). Betydlig
handel och pärlfiske, dock numera ej så gifvande.
Ehuru hamnen är endast en öppen redd, är
rörelsen därinom den största i Indien, näst efter
Madras’.
J. C.

Tutilo (Tuotilo), munk i Sankt Gallen, d. omkr. 912,
prisas som arkitekt, bildhuggare, målare, lärd,
skald och kompositör och har blifvit kallad "sitt
århundrades Lionardo". Honom tillskrifvas ett rikt
skulpteradt elfenbensdiptykon och en bokpärm af
elfenben med snidade scener ur den helige Gallus’
lefnad (båda i klosterbiblioteket i S:t Gallen)
samt 2 elfenbenspärmar till en evan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free