Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvetaberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Tvillinglokomotiv -Twist
484
tvilling i rombiska och fig. 7 en
sammanväxnings-tvilling i triklina systemet, alla med
icke parallella axelställningar. Om tvillingbildningen
upprepas,
så att en tredje eller fjärde individ förenar sig
med de föregående, kallas tvillingbildningen p o l
y-syntetisk och kännetecknas hos en del fältspat
genom tvillingstreckningen. - Med tillhjälp af
molekylarteorien har Tschermak gett en förklaring af
tvillingbildningen såsom en af vissa omständigheter
beroende kristalltillväxt. Då molekylen vid
kristallisation öfvergår från flytande till fast
tillstånd, förlorar den småningom sin hastighet,
så att denna till slut upphör och den ena molekylen
bindes af den andra. Förrän detta sker, ha molekylerna
verkat orienterande på hvarandra och sökt ställa sig
parallellt med likartade molekylar-linjer. Dessa
bägge moment inträda antingen efter hvarandra,
d. v. s. molekylen fäster sig, först sedan
den blifvit fullt orienterad, eller ock ingripa
momenten i hvarandra, d. v. s. molekylen fixeras,
innan den hunnit orientera sig. Orienteringen
utgår från alla molekylarlinjer, dock äro vissa
företrädesvis verksamma. Af dessa kunna tre, a, b och
c (fig. 8), som ej ligga i samma zon, betraktas såsom
resultanter af alla verkande orienterande krafter,
så att riktningen och storleken af den starkaste
kraften betecknas med a och af den svagaste med
c. Har orienteringen fullständigt gått för sig,
så ha molekylerna ställt sig i parallellt läge,
såsom i fig. 8 A anges, och en enkel kristall uppstår.
A B
l b
Men om orienteringen ej fullständigt medhunnits och
molekylerna icke kunnat genomföra alla vändningarna,
blir parallellställningen endast delvis genomförd. Och
då förekomma tre särskilda fall. 1) a och b äro i
bägge molekylerna parallella, men ej c. Detta kan
åskådliggöras genom fig. B. Om man här föreställer
sig, att den andra molekylen vrides 180° kring en
axel, vinkelrät mot papperets plan, så erhåller man
samma parallellställning
som i fig. A. 2) Tänker man sig, att båda molekylerna
ha endast a och planet ab parallella, så uppstår läget
C, som återföres i det normala A-läget genom den andra
molekylens vridning 180° kring a. 3) På samma sätt
kan det i D betecknade läget, där bägge molekylerna
ha a och ab parallella, men a-axeln liggande i en
motsatt riktning, återföras till det normala läget
genom en vridning af 180° kring en i papperets plan
liggande, mot a vinkelrät linje. De tre med B, C
och D betecknade lägena motsvara tvillingbildningen
och de olika sätt, på hvilka densamma förekommer.
Ant. Sj.*
Tvillinglokomotiv, mek. Se Lokomotiv, sp. 1008.
Tvillingmaskiner, maskinb. Se S l i d r e g l e-r i
n g, sp. 1450.
Tvillingplan. Se Tvillingkristall.
Tvillingyta. Se T v i 11 i n g k r i st a 11.
Twills ]Wls], tygsort. Se T w i 11.
Tving, socken i Blekinge län, Medelstads härad. 15,007
har. 3,231 inv. (1918). T. bildar med Eringsboda
(som dock l maj 1920 frånskiljes) ett pastorat i
Lunds stift, Medelstads kontrakt.
Tvinning, text., sammansnoning af två eller
flera trådar till en, göres af olika anledningar:
antingen vill man af enkla garner bilda starkare,
tjockare eller jämnare trådar, eller ock vill man
genom sammantvinning af olikfärgade garner eller
sådana af olika material eller finlek åstadkomma
nya effekter. Dessutom kan man medelst t vinning
framställa s. k. knutgarn, öglegarn, spiralgarn och
andra fantasi- eller effektgarner, som ofta användas
att utsira eller ge mera lif åt ett i öfrigt slätt
eller ensartadt tyg. G. A. W.
Tvinnknut. Se Knut, sp. 416.
Tvinsot, med. Se A t r o f i och F t i s i s.
Twiss [tö>i;s], sir Travers, engelsk rättslärd,
f. 19 mars 1809 i London, d. där 14 jan. 1897,
var professor i nationalekonomi vid Oxfords
universitet 1842-47, i internationell rätt vid
King’s college (London) 1852-55 och därefter i
civilrätt i Oxford. Dessutom utöfvade han som
advokat en synnerligen omfattande praktik vid de
kyrkliga domstolarna, blef bl. a. generalvikarie för
ärkebiskopen i Canterbury 1852, kansler för Londons
biskopsstift 1858 och drottningens generaladvokat
1867 samt adlades s. å. Han nedlade 1872 på grund
af husliga sorger alla sina sysslor och egnade
sig sedan åt vetenskapligt arbete, framför allt
grundliga folkrättsstudier. Emellertid åtog han
sig vice-presidentskapet i L’institut de droit
internationel (stift. 1872) och i Association for
the reform and codification of the law of nations
(st. 1873). På begäran af konung Leopold II af
Belgien utarbetade T. 1884 en konstitution för
fristaten Kongo, och på Kongokonferensen i Berlin
1884-85 var han en bland Englands delegerade. Han
författade bl. a. The relation of the duchies oj
Schleswig and Holstein to the crown of Den-mark
and the Germanic confederation (1848), The law of
nations in peace (1861; 3:e uppl. 1884) och Law
of nations in times of war (1863; 2:a uppl._1875).
(V.S-g.)
Twist [töj^st], eng., snoddstyrka hos
garn, d. v. s. hvarfantal på en viss
längd ; maskinspun-nct bomullsgarn.
G. A. \v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
