Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvetaberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Twist-Tvåkropparsproblemet
486
Twist, Peter, poet, f. 1709 i Stockholm, d. där
i juni 1754, ingick 1737 i Svea hofrätt som
auskultant, men blef aldrig befordrad. T. var en
flitig tillfällighetstalare och rimmare, hvars
namn gått till eftervärlden med ett visst skimmer
af åt-löje öfver sig, egentligen på grund af hans
företag att öfversatta Vergilius’ JBneis på prosa,
af hvilket arbete endast första delen (6 sånger)
utkom (1747). I sina originalpoem visar han sig som
en ättelägg af den andra schlesiska skolan. Han hopar
en mängd barocka bilder och behandlar språket med det
själf svald, som utmärker en del af det karolinska
tidehvarfvets skalder, men på T:s tid redan var
en i det närmaste öfvervunnen ståndpunkt. Af
hans utgifna dikter må nämnas Några qväden,
under enslig ro fattade (2 uppl. omkr. 1742),
Svea-Giöthars trohets och mandoms lof, uti ett
skalde-tal (s. å.), Underdånig lyckönskan uppå Adolph
Friedrichs födelse-dag (1744), Ett urgammalt fynd,
öfvergifvet åt drotta-herrska-pet öfver Svithiod
(1752) och Thet prägtiga Stockholm (1753).
-rn.*
Tvistemål, jur. Benämningen tvistemål
förekommer flerstädes i svensk lagstiftning;
se sålunda Rättegångsb. kap. 10 § 7, kap. 11
§ l, kap. 25 § l och rubriken till kap. 26,
äfvensom rubriken till kap. 3 Utsökningslagen
m. fl. st. Med tvistemål förstås detsamma som
civila rättegångsmål, d. v. s. rättegångsmål, som
falla inom civilprocessens område. Benämningen
är i viss mån vilseledande, i det att processen
icke nödvändigtvis har till föremål ett i egentlig
mening omtvistadt rättsförhållande. I regel råder
väl i process tvist emellan parterna, men nödvändigt
är det icke. Process föreligger nämligen, äfven om
svaranden skulle vid rätten genast obetingadt medge
kärandens anspråk, och tydligt är vidare, att for
process ej förutsattes, att dess inledande föregåtts
af bestridande från svarandens sida. Se Civilprocess
och Straffprocess samt E. Kallen-berg, "Svensk
civilprocessrätt", I (1917), § l, särsk. sid. 27.
E. K.
Tvistemälsprocess. Begreppet tvistemålsprocess
sammanfaller med begreppet civilprocess. Se Tvistemål
och där anmärkta artiklar. E. K.
Tvistsöm. Se Sömnad, sp. 219.
Twitchells syra [tö>i’tjls], kem. tekn. Se S t e
a-rin, sp. 1137.
Twopence [ta’pons], eng., två pence (= 15 öre). Se
P e’n n y.
Two-step [tö7-ste’p], eng. (eg. två-steg), dansk.,
en 1909 från Amerika införd pardans, som var några år
på modet och liknar one-step (se d. o.) med undantag
af, att för hvar gång tagas två steg i two-step,
i st. f. ett i one-step.
Tvungna strömmar. Se Haf, sp. 990.
Tvåaxig kristall. Se Kristallografi, sp. 1341.
Tvåaxlig, bot. Se S k o 11 b y g g n a d, sp. 1150.
Tvåbarnssystemet. Se Frankrike, sp. 1111, och
Nymalthusianism.
Tvåbiand, landtbr. Se Blandsäd.
Tvåblock, sjöv. Se Block 3.
Tvåbyggare, bot., namn på växter hörande till Linnés
22:a klass, Diozcia (se d. o.).
Tvåcellsrost, bot. Se Rost, sp. 962.
Tvådelad, bot. Se Klynnedelad.
Tvådimensional. Se Geometri, sp. 984.
Tvädäckare (Tvådäcksskepp), skpsb. Se Däck, sp. 1195,
1196, och Linjeskepp.
Tvåfassystem, elektrot., en kombination af två
växelströmmar med en inbördes fasförskjutning af
90°. För ofverföring af tvåfasström kunna användas
tre ledare, i det att en blir gemensam för de^
båda strömkretsarna. Strömmen i denna blir V
2 ggr så stor som strömmen i hvardera fasen
och spänningen mellan de båda öfriga ledarna i
kombinationen (hufvudspänningen) blir likaledes
V2 ggr så stor som fasspänningen. Systemet har en
mycket inskränkt användning och har numera så godt
som fullständigt undanträngts af trefassystemet
(se d. o.). Se vidare Elektriska maskiner.
A. E-m.
Tvågälar, zool. Se B l ö t d j u r, sp. 831, och N
a u t i l u s.
Tvåhands-vapen, krigsv. Se Fäktkonst; sp. 213, och
Svärd, sp. 1336.
Tvåhjärtbladiga växter, bot. Se D i c o t y l e-d o
n e se.
Tvähornade noshörningen, zool. Se Noshörningar,
sp. 58, med fig.
Tvåkammarsystem, ett sådant parlamentariskt system,
enligt hvilket folkrepresentationen utgöres af två af
delningar (kamrar). Det uppstod i England spontant
(se Parlament l, sp. 115), men har sedan, efter
engelsk förebild, af principiella skäl införts i en
mängd stater (i Sverige 1866). Det allmänna syftet
därmed har då varit att hindra öfverilade beslut, men
därjämte har man på en del håll afsett att genom olika
social sammansättning af de båda kamrarna bereda ett
skydd och ett inflytande åt klasser och intressen, som
ej skulle vinnas genom ett enkammarsystem. Antingen
kunna de båda kamrarna vara fullt likställda
(såsom i Sverige enligt 1866 års R. 0.), eller
ock kan den nedre ha en starkare ställning,
särskildt i finansfrågor. Jfr G. Rexius, "Det
svenska två-kammarsystemets tillkomst och karaktär
etc." (1915), och S. J. Boéthius, "Statslivet"
(1916) och "1866 års representationsreform i
idéhistorisk belysning" (i "Hist. tidskr." 1919).
S. B.
Tvåkorn, bot. Se Hvete, sp. 1415.
Tvåkropparsproblemet benämnes den mekaniska uppgiften
att bestämma rörelserna hos två materiella punkter
(inom astronomien himlakroppar), som äro fria och
ömsesidigt attrahera hvarandra enligt Newtons
gravitationslag. Inom astronomien spelar detta
problem en synnerligen viktig roll, emedan man,
vid beräkningen af en planets eller komets
bana kring solen, i en första till-närmelse är
berättigad att betrakta endast dessa två kroppar,
solen och planeten, med åsidoläm-nande af de öfriga
till planetsystemet hörande kropparnas inverkan på
planeten på grund af deras (i förhållande till solens)
obetydliga massor. Detsamma gäller, när man vill
bestämma en månes rörelse kring dess hufvudplanet
med åsidoläm-nande af solen, på grund af dess (i
förhållande till hufvudplanetens) ofantliga afstånd
från den ifrågavarande månen och dess till följd
häraf obetydliga inverkan på drabantens rörelse kring
planeten. Äfven bestämningen af dubbelstjärnornas
rörelser faller under detta problem, då ju härvid
blott två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
