Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvåledsbåge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
497
Tvärmur-Tvättning
498
Tvärmur, S k i l j c m u r, bygnk. Se Mur, sp. 1368.
Tvärmärken, sjöv. Se öfverensmärken.
Tvärnö, ö i Östersjön i Galtfjärden vid inloppet till
Östhammar, tillhör Stockholms län och, med undantag
af nordligaste spetsen, Hargs socken. Ön är ungefär
6 km. lång och 2 km. bred. N. H-m.
Tvärort, bergsv. Se Fältort.
Tvärplöjning, landtbr. Se Plöjning, sp. 1106.
Tvärposter, bygnk. Se Fönster, sp. 361.
Tvärrad. Se Jacquardmaskin.
Tvärred (T v er ed, Tverred), socken i Älfsborgs län,
Kinds härad. 7,610 har. 1,209 inv. (1918). Annex till
Gällstad, Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
Tvärrips, text. Se K i p s.
Tvärsalning, skpsb., för och akter om under-masten
å segelfartyg tvärskepps gående trän (fig. l
e i art. Mast), som hvila på långsalningarna,
till hvilka de äro bröstade och fastbultade, samt
jämte dessa uppbära och förstärka märsen. Jfr Mast.
C. K. S.
Tvärskepp, bygnk. Se T v ä r h u s.
Tvärskepps, sjöv., i riktning vinkelrätt mot kölen
eller parallellt med däcksbalkarna. Kiktnin-gen
parallellt med kölen säges gå långskepps. Uttrycken
nyttjas endast om föremål ombord. Ett föremål utanför
fartyget säges ligga tvärs 1. tvärs ut, då det synes
i vinkelrät riktning mot fartyget, hvilket då säges
befinna sig trär s för föremålet. Jfr Kranbalksvis.
R-N.*
Tvärskeppsmetacentrum, skpsb. Se Meta-centrum.
Tvärskeppsskott. Se Skott, skpsb.
Tvärskeppsslip, skpsb. Se Slip 2.
Tvärskeppsspant, skpsb. Se S p an t. - Tvärskifvor,
anat. o. fysiol. Se Muskler, sp. 1464.
Tvärstrimmig, anat. o. fysiol. Se Muskler, sp. 1464.
Tvärstånd (fr. fausse relation], mus., kallas
i den musikaliska harmoniläran den flerstämmiga
ton-fortskridning, hvarvid en ton först förekommer
ren i en stämma och omedelbart därpå kromatiskt
förändrad i en annan. I den "stränga satsen" var
tvärståndet förbjudet. Men redan Bach använde
det ganska ofta; och numera har förbudet ingen
giltighet, annat än för så vidt örat icke fattar det
harmoniska sammanhanget, utan tror sig höra en falsk
intonation. Det senare torde icke kunna förekomma
annat än vid öfvergången mellan dur- och mollackord
på samma grundton, hvilket sålunda fortfarande
fordrar försiktighet i stämföringen. Emellertid
möter tvärstånd äfven i detta fall ej sällan hos
Bach, åtminstone vid öfvergång mellan koralverser.
A. L.*
Tvärsänt, skpsb. Se S ä n t.
Tvärvall, T r a v e’r s, befästningsk., hvarje i
en befästnings inre anlagd skyddsvall mot sido-
och ryggeld, men särskildt de vinkelrätt mot
bröstvärnet liggande skyddsvallarna mellan
kanonerna i batterier och fort, som afse att
begränsa den fientliga eldens verkan och direkt
skydda mot beskjut-ning från sidan. Under 1870-
och 1880-talen ingick dessutom i de tyska forten en
stor s. k. kapi-taltravers. Tvärvallen, som vanligen
uppföres af jordj Bien ibland äfven förses raed väggar
och täck-
ning af betong, får ej gärna höja sig öfver det
framförliggande bröstvärnet, ty då blefvo den
en alltför god siktpunkt; men å andra sidan ger
den lägre höjden ett mindre tillfredsställande
skydd mot kastelden. Krönet göres horisontalt
och sidosluttningarna så branta som möjligt. I
fältbefästningar ledes innergrafven bakom
tvärvallen. Dennas konstruktion är beroende af den
eld man vill, att den skall kunna motstå. I permanenta
befästningar läggas tvärvallar helst mellan samtliga
pjäser å öppen vallgång. Inuti tvärvallarna inbyggas
skyddsrum för servis, ammunition, förbindelser
till undre våning m. m. d. Sådana tvärvallar kallas
håltrav er s er. En tvärvall utan inre hålrum kallas
fulltravers. Numera användas tvärvallar hufvudsakligen
endast inom batterier, särskildt kustbatterier, emedan
de knappast skydda mot den moderna kastelden. Jfr F ä
11 b e f ä s t n i n g, sp. 224, Fästning, sp. 313,
H å l b y g g n a d, sp. 49, och T ä c k t a r u m.
L- W :son M.
Tvärverk, befästningsk., ett inre försvarsverk, som
anlades vinkelrätt mot bastionsfasen. Jfr Fästning,
sp. 314 och fig. 4. L. Wrson M.
Tvärån. Se Storån 2.
Tvättbjörnhunden, zool. Se Nyctereutes procyonoides.
Tvättbjörnssläktet, zool. SeSjubbsläktet.
Tvättblätt. Se Blåelse.
Tvättmaskiner, text. De för textilvaror afsedda
tvättmaskinerna äro olika för olika råämnen. Vid
bomullstyger användas s. k. tvätthjul för finare varor
och valstvättmaskiner för ordinärt gods. Tvätthjulet
utgöres af en större cylinder, delad genom
radiella, perforerade mellanväggar i flera fack,
i hvilka de hopsydda tygstyckena efter bykningen
inläggas. Under hjulets långsamma rotation, hvarvid
tygstyckena kastas hit och dit i facken, rensköljas
desamma med vatten, som införes från den ihåliga
axeln. Vid valstvättmaskinen föras tygstyckena,
som likasom vid den förra maskinen äro sammansydda
till en ändlös bana, öfver två valsar, af hvilka
den undre är nedsänkt i ett kärl med cirkulerande
sköljvatten. Smutsvattnet utpressas genom en tredje
öfverliggande vals. För kraftigare pressning ledes
tygbanan genom en ring vid inträdet på maskinen,
hvarigenom den sammanveckas till ett smalt band. –
Tvättning af ylleväfnader sker sålunda, att de
hopsydda tygstyckena läggas i ett kärl med sodalut
samt frammatas mellan två mot hvarandra pressade,
roterande valsar inuti kärlet, hvarvid smutsvattnet
pressas ut och rinner ned i ett särskildt, mindre
kärl inuti det förra samt bortledes. Efter tvättning
under 3/4 timme följer sköljning, först med varmt,
sedan med kallt vatten. – Ull tvättas i en af flera
kärl sammansatt maskin (Leviathan-system), hvarvid
ullen kraftigt piskas och samtidigt frammatas genom
ett antal i svängande rörelse försatta gafflar. Jfr
Appretera. – Om de för tvättkläder afsedda
maskinerna se Tvättning. G. S-n.
Tvättning, det förfaringssätt, hvarigenom ett ämne
eller ett föremål befrias (renas) från däri i mindre
mängder förekommande eller därvid häftande främmande
ämnen. – Tvättning af orena linne-, bomulls- eller
yllekläder sker vanligen i vatten, oftast tillsatt
med alkaliska ämnen, såsom soda, pottaska, såpa,
tvål, lut. Den kläderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
