- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
505-506

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvättsvamp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


åtnjöt på sin tid stort anseende både som teolog och
predikant. Han skref bl. a. Den hellige augsburgiske
bekjendelses historie
(1730) och Tolv tilims
kilder, en samling tröstetal efter ett dödsfall,
hvilka utgöra en underlig blandning af tankedjup
och pedanteri, svulst och platthet. Några af hans
smärre skrifter utkommo under titeln Tychoniana
(2 bd, 1770–72) och en Samling af vers og indfald
(1776). T. hade gång på gång sammanstötningar med
Holberg. E. Ebg.

Tychsen, Oluf Gerhard, tysk orientalist, grundläggare
af den arabiska numismatiken, f. 1734 i Tönder
(Slesvig), d. 1815, studerade i Halle teologi och
orientaliska språk, i synnerhet talmud och rabbinsk
litteratur, och arbetade därefter någon tid som
judemissionär i Danmark och Tyskland, men utan
ringaste framgång. 1763 utnämndes han till professor i
orientaliska språk vid det nyinrättade universitetet
i Bützow (se d. o.), förflyttades 1789 med detta
till Kostock samt blef där s. å. öfverbibliotekarie
och 1813 universitetets vicekansler. Genom mångsidig,
men ofta sällsam litterär verksamhet spred han sitt
rykte öfver hela Europa. Hans efterlämnade rika
samlingar af orientaliska antikviteter, kuriosa och
handskrifter inköptes af Rostocks universitet. Af
hans många skrifter äro följande de förnämsta:
Bützowische nebenstunden (6 bd, 1766-69), ett ännu
värderikt arbete för judisk historia och litteratur,
Elementale arabicum (1792), Elementale syria-cum
(1793), Die unechtheit der jüdischen münzen (1779),
Iniroductio in rem numariam mohammedanorum (1794,
med Additamenlum 1796), Taki-eddin Al-Makrizii
historia monctæ arabicæ (1797). – Jfr Hartmann,
"O. G. Tychsen" (2 bd jämte bilagor, 1818-20).

H. A.
(K. v. z.)

Tycke, psyk., en persons individuella sätt att på
intrycken reagera med behagliga eller obehagliga
känslor. Det, som den ene "tycker" behagligt, väcker
ofta hos den andre obehag. Man föreställer sig
därför tycket som något rent subjektivt och citerar
den latinska satsen de guslibus non est disputandum
(om tycke och smak skall man ej disputera); och Kant
sökte finna gränsen mellan det sinnligt angenäma"
och det sköna däri, att endast rörande det senare
allmängiltiga smakomdömen kunna fällas. Men äfven
"tycket" följer nog sina bestämda lagar, låt vara att
dessa måste olika tillämpas under olika individuella
förutsättningar. Äfven därvid finnes något normalt,
hvarifrån afvikelserna äro att beteckna som låg
utveckling eller missriktning. I stort sedt torde
det, som gagnar vårt kroppsliga eller andliga lif,
erfaras som behagligt, det skadliga som obehagligt,
ehuru vi genom ovanor kunna adaptera oss äfven för
njutandet af gifter. - Se Känsla.

S–e.

Tydæa picta, bot. Se Isoloma.

Tydal, härad och socken i Sör Tröndelag fylke
(före 1919 Söndre Trondhjems amt), Norge, en skogs-
och fjällbygd s. ö. om Selbusjön. 1,307,52 kvkm. 819
inv. (1917). Mot ö. gränsar T. till Sverige, hvarest
Syltopparna nå en höjd af 1,766 m. Dalgången, hvars
sidor äro mycket branta, genomströmmas af älfven Tya,
som under namn af Nea faller ut i Selbusjön. T. är
bekant från Armfelts återtåg 1718.

Tydeus (grek. Tudevç, lat. Tydeus), grek. hjältes.,
en son af Oineus, konungen i Kalydon, måste
med anledning af ett begånget mord fly till Argos,
där konung Adrastos gaf honom sin dotter Deipyle
till maka. Med sin svärfader deltog han i "de sju
furstarnas" härnadståg mot Tebe, där han fick sin bane
efter att ha utmärkt sig genom öfverlägsen tapperhet,
men äfven genom råhet och vildt trots. Med Deipyle
hade han den vida berömdare sonen Diomedes (se denne).

A. M. A.

Tydingen, en omkr. 12 kvkm. stor insjö i Hästveda
socken, Kristianstads län, 58 m. ö. h. Dess afiopp
går till Helgeåns biflod Almaån.

Tydje, socken i Älfsborgs län, Tössbo härad. 2,992
har. 566 inv. (1918). T. är förenadt med Tösse till
en församling, Tösse med Tydje, se d. o.

Tydlig, psyk., säges en förnimmelse vara, när
man i den med bestämdhet kan urskilja äfven
dess olika bestämningar. Sinnesförnimmelserna
göras genom afsiktlig iakttagelse
tydliga och begreppen genom definition.

S–e.

Tyen. Se Tynn.

Tüffer, slov. Lasko, köping i södra Steiermark,
vid San, biflod fr. v. till Save, och järnvägen
Wien-Trieste, 224 m. ö. h. T. har gamla borgruiner,
ett nytt slott och badanstalt med varma källor (38,5° C.).
Omkr. 900 inv. (de flesta tyskar). 7 km. s. om T. ligger
Römerbad (slov. Toplice), en naturskön badort med
varma, redan på romartiden använda källor (37° C.).
Den omgifvande parken är rik på sällsynta barrträd.

Tyflit, Typhlitis. Se Blindtarmsinflammation.

Tyfoeus, myt. Se Tyfon.

Tyfoidbacillen, Bacillus typhi abdominälis. Se
Bakteriologi, sp. 722, cch Typhus abdominälis.

Tyfoidfeber (af grek. tyfos, se Tyfus, och
ét’dos, utseende), med., förr använd benämning på
abdominaltyfus 1. nervfeber. Tyfoidfeber har stundom
benämnts lasarettsfeber, antagligen på grund af det
relativt stora antal sjukdomsfall, som uppträdt
på sjukhusen bland personal och andra patienter
på grund af smitta från tyfoidfeberpatienter, som
samtidigt vårdats å desamma. 1881-89 insjuknade under
sådana förhållanden på tyska arméns garnisonssjukhus
ej mindre än 987 personer (457 lasarettsbiträden,
205 sjukvårdare och 325 andra menige), d. v. s. 6,3
proc. af samtliga där under samma tid vårdade fall. Se
Typhus abdominälis.

Tyfon, grek., hvirfvelstorm; skydrag; åskväder. -
Tyfoner L, skrifvet enligt det engelska uttalet,
"taifuner", "teifuner" kallas särskildt de våldsamma
cykloner (se d. o.), som i synnerhet i juli
-sept. pläga hemsöka de kinesiska farvattnen.

Tyfon, äfven Tyfaon, Tyfos och T y-f o e"u s
(grek. Tvqowr, Tvcpdcor, Tvcpcos, Tvqpcosvs,
lat. Ty’plion, Typhöeus), grek. myt., son af Tar-taros
och Gaia, var ett af urtidens ohyggliga vidunder,
med 100 hufvud, eldsprutande ögon och väldig,
rytande stämma. Han representerar vissa af naturens
förstörande krafter, såsom den glödheta ökenstormen
och de i jordens innandöme innestängda brännbara
gaserna, hvilka ansågos f ram-kalla vulkaniska
utbrott. Den hos Hesiodos förekommande beskrifningen
af T:s strid med Zeus är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free