Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Typhus abdominalis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Tyranni-Tiirck
538
missnöje, hvilket gjorde det lätt för någon ärelysten
partigängare, ofta ur de styrandes egen klass, att,
stödjande sig på de stora massorna, tillskansa sig
ett envälde, hvilket icke sällan gick i arf till
hans söner. Tyranner i den mening, som man nu brukar
ge åt detta ord, voro dessa envålds-härskare visst
icke alltid. Att de måste förfara med stränghet
mot det kufvade adelspartiet, låg i sakens natur;
men å andra sidan låg det i deras intresse att
genom mildhet och rättvisa bibehålla det lägre
folkets ynnest. Många bland dem förde en verkligt
landsfaderlig styrelse, under hvars hägn såväl den
materiella utvecklingen som den högre odlingen på
ett berömvärdt sätt tillgodosågos. Särskildt voro de
praktälskande furste-hofven i många fall ypperliga
plantskolor för konst och poesi. Bland envåldshärskare
af detta slag äro att märka Peisistratos och hans
söner i Aten, Kypselos och Periandros i Korint,
Kleisthe-nes i Sikyon, Theron i Akragas och Gelon i
Syra-kusai. Men enväldet blef, äfven när det utöfvades
med hof samhet, snart förhatligt. För det hos grekerna
tidigt utvecklade sinnet för borgerlig frihet och
likhet inför lagen var en endes oinskränkta välde
öfver alla något i längden outhärdligt. Också finna
vi, att redan före slutet af 6:e årh., med undantag
af de under persiskt skydd stående vasallväldena i
Mindre Asiens kuststäder och på närliggande öar,
nästan alla grekiska envälden voro störtade och
ersatta med fria statsförfattningar. I många fall
var det enskildt hämndbegär, som närmast föranledde
tyrannernas mördande. Men dessa "tyrannmördare"
hedrades i alla händelser som fäderneslandets
välgörare och blefvo stundom efter sin död dvrkade
som heroer. - Det s. k. yngre tyrannis tillhörde
tiden från omkr. 400 f. Kr. till den grekiska
själfständighetens undergång och uppstod på spillrorna
af det urartade folkväldet. Det saknade det äldre
enväldets landsfaderliga skaplynne och hade mestadels
karaktären af en brutal militärdespotism. Den äldste
och tillika fullt typiske representanten för detta
yngre tyrannis är Dionysias d. ä. i Syrakusai. Jfr
Plass, "Die tyrannis bei den alten griechen"
(2:a uppl. 1859). - De trettio tyrannerna har
man kallat ett fåmannavälde i Aten och en samling
motkejsare i Romerska riket (se Grekland, sp. 242,
och Romerska riket, sp. 746). - I de moderna språken
betyder tyrann en grym, förtryckande härskare.
A. M. A.
Tyranni (grek. tyranni’s), godtycklig eller
förtryckande regeringsmakt (se Tyrann);
våldsherravälde, grymhet.
Tyra’nnid3e, zool., en familj inom ordningen
Passeriformes och fåglarnas klass. De ha långa
vingar och låns: stjärt samt rund näbb med hak-formig
spets, öfver 800 arter äro kända från Nya världen,
där de uppehålla sig i skogar och trädgårdar. De
äro kända för den djärfhet, med hvilken de
angripa rofdjur, när dessa komma deras bo för
nära. De lif nära sig företrädesvis af insekter.
L-e.
Tyrannion (°;rek. Tv^avvlcov}. 1. Grekisk grammatiker
från Amisos, lefde ungefär 100-25 f. Kr. och var
lärjunge till den berömde Dionysios Thrax, som i sin
tur haft Aristarchos från Sa-rnothrake (se Aristarchos
1) till lärare. T.
blef krigsfånge under mithradatiska kriget,
men frigafs och verkade i Rom som lärare, ansedd
och rik, och som medarbetare i Titus Pomponius
Atti-cus’ bokförlag;. Särskildt ryktbar blef T. som
ut-gifvare af Aristoteles. Han skref dessutom om
den homeriska prosodien, om talets delar, om den
romerska dialekten (T. ansåg nämligen latinet som en
grekisk munart). Jfr bl. a. Plauer, "De Tyrannione
gramniatico" (Prag, 1852). - 2. T. d. y., bördig
från Fenicien, lefde i l:a årh. f. Kr. och var
lärjunge till T. l, hvars skrifter han kommenterat,
l o. 2. J- C.
Tyrannisera (se Tyrann), utöfva våldsherravälde öfver,
behandla grymt eller med godtycklig härsklystnad. -
Tyrannisk, grym, härsklysten, omänsklig.
Tyrannisk. Se Tyrannisera.
Tyrannosa~u’rus, paleont., ett till kräldjursordningen
Dinosauria (se d. o.) hörande släkte, som lefvat i
västra Nord-Amerika under den yngre kritperioden. De
bakre extremiteterna voro långa och kraftiga, de
främre korta och tjänstgörande endast som gripverktyg;
dessa djurs stall-flyttning har antagligen varit af
liknande slag
Skelett af Tyrannosaurus.
som hos nutidens känguruer. Skelettet
(se fig.) var öfver 5 m. högt. T. var
ett af sin tids fruktansvärdaste rofdjur.
L-e.
TyYas. 1. Grekiskt namn på Dnjestr. - 2. Milesisk
koloni på det nuv. Akjermans (se d. o.) plats i
Bessarabien.
Tyrass, höll., detsamma som t rass (se d. o.).
Tiirbé, turk., graf, grafmoské.
Tiirck, L u d w i g, österrikisk läkare, f. 1810,
d 1868, med. doktor i Wien 1836, omfattade först med
förkärlek nervsjukdomarnas studium och utgaf flera
afh. rörande dessa. 1857 tilldrogo sig strup-hufvudets
sjukdomar hans intresse, och han egnade sig sedan
uteslutande åt deras studium. T. var den förste,
som praktiskt använde larynxspegeln för diagnostiska
och operativa ändamål; han meddelade i Praktische
anleitung zur laryngoskopie (1860) och Klinik der
krankheiten ’ des kehlkopjes and der luftröhre (med
atlas, 1866) resultaten af sin erfarenhet däraf.
R. T-dt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
