- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
543-544

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Türck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

borgare ej skulle få förse Novgorod med vapen
och krigsförnödenheter. I den begynnande striden
mellan konung Birger och hans bröder stod marsken
troget vid konungens sida. På T:s gård Årnäs i
Västergötland måste hertigarna 1304 afge en för dem
förödmjukande skriftlig förbindelse, genom hvilken
de bl. a. förbundo sig att hvarken inom eller utom
landet företaga något, som kunde lända konungen till
skada. Trots denna förbindelse lämnade de emellertid
kort därefter riket, och med understöd af konung Håkan
i Norge gjorde de ett infall i Västergötland. Med T:s
hjälp bemäktigade sig konung Birger Nyköpings slott,
som tillhörde hertig Erik, och tvang hertigarna att i
Kolsäter (1305) ingå ett fördrag, hvarigenom de äfven
lofvade att ej tillfoga T. någon skada. Då hertigarnas
makt snart åter hotande höjde sig, fann marsken
nödigt att ingå försoning med kyrkan, till hvars
förmån därför ett stort privilegiebref med förnyelse
af gamla privilegier utfärdades (1305). Den besvärlige
motståndaren drabbades dock till sist af sina fienders
hämnd. Hertigarna förstodo att återvinna sin broders
tillit och lyckades uppväcka hans misstroende emot
marsken. I dec. 1305 infunno sig konung Birger och
hertigarna med väpnadt följe på T:s gård Lena i
Västergötland, hvarefter denne fördes fängslad till
Stockholm. I febr. 1306 föll marskens hufvud. Så
stark var förbittringen mot honom, att hans lik först
begrafdes på afrättsplatsen, sedermera upptogs det
dock och jordades i Gråbrödrakyrkan i Stockholm. -
T. var två gånger gift. Med sin första hustru, till
namn och släkt obekant, hade han en dotter Kristina,
som blef gift med hertig Valdemar, men som vid faderns
fall tycks ha blifvit förskjuten af sin gemål. T:s andra
hustru var grefvinnan Hedvig af
Ravensberg. Hans kraftfulla personlighet
och sorgliga öde ha gett stoff till poetisk
behandling, bl. a. af B. v. Beskow i sorgespelet
"Torkel Knutsson". En staty (mod. af V. Vallgren)
öfver T. aftäcktes 4 okt. 1908 på rådhustorget
i Viborg (se fig.).
K. H. K. (S. T-g.)

Tyrgils Knutssons staty i Viborg, Finland.

Tyrhaug,
en ledfyr af 2:a ordningen, n. ö. om Kristiansund,
Norge. Hvitt och rödt ljus, ljusstyrkor 1,500 och
370 normalljus, ljusvidder om 13 och 11 kvartmil.
K. G. G.

Tyrifjorden, sjö i Ringerike, n. om Drammen. Norge,
134 kvkm., 63 m. ö. h. och med ett största djup
af 281 m., har tillflöde genom Randselven och
aflopp genom den vattenrika Dramsälfven, som vid
Drammen faller ut i Dramsfjorden. Leende omnejd. De
välodlade bygderna utefter västra sidan kallas
Tyristranden. Tyrifjorden har åtskilliga vikar,
bland dem Holsfjorden och Stensfjorden. Ångbåtsfart.
K. G. G.

Tyringe, järnvägsstationssamhälle med post-,
telegraf- och telefonstation i Finja socken,
Kristianstads län, vid Hälsingborg-Hässleholms
järnväg. Omkr. 2,000 inv. I T. finnas läkare,
afd.-kontor af A.-b. industribanken, hotell,
flera pensionat, många handlande, handtverkare och
industriella anläggningar (bl. a. elektricitetsverk,
vattenverk, 4 mek. verkstäder, 2 leksaksfabriker,
2 snickerifabriker, stenhuggeri, 2 torffabriker),
T. badanstalt och sanatorium, med 300-600 kurgäster
årligen.

Tyristranden. Se Tyrifjorden.

Türk, Daniel Gottlob,
tysk musiker, f. 1756, d. 1813, var elev af
Homilius och J. A. Hiller i Dresden samt blef 1776
kantor, 1779 universitetsmusikdirektor och 1787
organist i Halle. Han komponerade kyrkliga verk,
orgelstycken, klaversaker, symfonier och sånger,
men blef mera ansedd som lärare (bl. a. åt K. Löwe)
och genom teoretiska skrifter: Klavierschule (1789),
Kurze anweisung zum generalbass-spielen (1791;
flera uppl.), Anleitung zu temperaturberechnungen
(1806) m. fl.
A. L.*

Turkheim [-hajm],
fr. Turckheim, stad i Elsass-Lothringen,
området Ober-Elsass, vid Fecht och järnvägen
Kolmar-Münster, 6 km. v. om Kolmar och 230
m. ö. h. 2,520 inv. (1910). Vinodling. Pappersbruk,
bomullsspinneri, sidenväfveri. Staden, nämnd som
Turincheim redan 742, blef 1312 fri riksstad. Efter
Turennes stora seger öfver de kejserlige vid
T. 5 jan 1675 lät Ludvig XIV rasera murarna.
(H. W-k.)

Tyrkmener, folk. Se Turkmener.

Tyrnau
l. Tirnau (ung. Nagy-Szombat, slov. Trnava),
stad i f. d. ungerska komitatet Pressburg, nu
i Tjecho-Slovakien, vid Donaubifloden Trnava och
järnvägen mellan Pressburg och öfre Waagdalen. 15,165
inv. (1910), däraf öfver hälften slovaker. Gymnasium
och lärarbildningsanstalt, 2 kloster och 9 katolska
kyrkor. Staden hade förr ett universitet, stiftadt
1635 af furstprimas Pázmány med teol. och filos,
fakultet, 1769 fullständigt, men 1777 flyttadt
till Buda. 1543-1820 hade Grans domkapitel
sitt säte i T., där äfven ärkebiskopen af Gran
tidtals residerade.
(H. W-k.)

Tyrnävä, socken i
Uleåborgs län, Finland, Uleå domsaga och härad,
afskildes 1900 från Limingo församling till eget
pastorat af 2:a kl. under domprosteriet, Kuopio
stift. 389 kvkm. 3,923 inv. (1918), finsktalande
O. B-n.

<b>Tyroglyphidae, zool. Se Ordjur, sp. 827.

Tyroglyphus, zool. Se Spindeldjur, sp. 721.

Tyrojodin (Thyrojodin). Se Jodotyrin.

Tyrolen [-rål-], ty. Tirol, it. Tirolo, ett
af de förra österrikiska kronländerna, gränsade
med det därmed administrativt förenade Vorarlberg
i n. till Bajern, i ö. till Salzburg och Kärnten,
i s. till italienska provinserna Belluno, Vicenza,
Verona och Brescia samt i v. till italienska
provinserna Brescia och Sondrio samt till Schweiz
och Liechtenstein. 29,285 kvkm., hvaraf Vorarlberg
2,602 kvkm. Det är till 5/6 ett bergland, som
väl omfattar några tämligen öppna dalar, men
inga slätter. Alperna genomstryka från Schweiz
landet i östlig och nordöstlig riktning och delas
i Centralalperna, eller de egentliga Tyrolalperna,
samt norra och södra kalkalperna. Centralalperna,
som bilda vattenskillnaden mellan Donau och Adige och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free