Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tyska församlingen i Stockholm, Tyska församlingen l. Sankt Gertruds församling (ty. Die deutsche St. Gertruds-gemeinde in Stockholm)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkan. Denna undergick därefter en fullständig
reparation, ledd af M. Isæus; det nya tornet (92
m. högt) uppfördes efter ritningar af Berlinarkitekten
J. Raschdorff (se bilder af den trångt kringbyggda
kyrkans yttre i fig. 6, 40 och 43 å pl. II o. VIII
till art. Stockholm). Kyrkan invigdes
 |
| Tyska kyrkans inre, efter restaureringen 1910–12. |
åter 6 nov. 1887. Det gamla klockspelet i tornet,
uppsatt 1666 (se Klockspel), ersattes af ett
nytt, utfördt af J. H. Addicks i Amsterdam, och
uppsattes 1888. I fråga om soliditet lämnade kyrkans
iståndsättande efter branden mycket öfrigt att
önska, hvarför en ny och grundlig reparation företogs
1910–12 under ledning af V. Stenhammar. Tornet fick
ny kopparbeklädnad, fasaderna renhöggos, portalen
blef restaurerad, interiören (hvalf och pelare)
renskrapades, 5 målade fönster insattes, och åt
kyrkogården egnades särskild omsorg. Den första
gudstjänsten efter restaureringen egde rum juldagen
1912. – Församlingen räknar sina privilegier från
1571, och dessa bekräftades af Gustaf II Adolf 1612
samt af Gustaf III 1772. Till församlingen höra alla i
hufvudstaden bosatta, i Tyskland eller annorstädes af
tyska föräldrar födda män af evangeliska bekännelsen
samt deras hustrur, äfven om dessa härstamma
från annan nation än den tyska, barn efter nämnda
föräldrar, så länge de tillhöra föräldrarnas hus
och äfven därefter, om de så åstunda, äfvensom styf-
och fosterbarn utan afseende på härkomst, så länge
de äro medlemmar af familjen. Församlingen räknade
2,350 medlemmar 1917.
Åtskilliga af församlingens familjer ha i flera
generationer varit bosatta i Sverige och kunna därför
räknas för svenska samt bruka svenska språket. Vid
gudstjänsterna brukas omväxlande svenska eller
tyska språket, dock hufvudsakligen det senare. Vid
konfirmationen begagnas båda språken.
Församlingen använde från 1865 den gamla Württembergska
psalmboken, men sedan långfredagen 1919 används en
ny (397 n:r), en särupplaga af den genom Deutscher
evangelister kirchenausschuss utg. psalmboken för
utlandsförsamlingar. Jämte en honorarie ordförande
sköta 6 föreståndare alla kyrkans och församlingens
angelägenheter, vårda dess genom flera testamenten
erhållna medel och fastigheter, bevaka kyrkans
inkomster och bestrida dess utgifter. Kyrkoherden,
som kallas och väljes af församlingen samt godkännes
af ärkebiskopen och utnämnes af konungen, är led. af
Stockholms stads konsistorium. Enligt sina privilegier
eger förs. rätt att välja och anställa två prästmän
af lika värdighet, och den begagnade sig ock däraf
till 1818, då den erhöll K. M:ts tillstånd att
tills vidare och så länge församlingen det för godt
finner kalla blott en pastor. Pastorsadjunkt kallas
af församlingens föreståndare. Om församlingens
forna skola se Tyska nationallyceum. Om litteratur
ang. församlingen se Lüdeke 2. Tysk församling finnes
i Göteborg (se d. o., sp. 894) och har funnits äfven
i flera andra svenska städer t. ex. Malmö (se d. o.,
sp 670),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0309.html
