Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 617-618 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Iller, 860 km. I n. gränsade T. till Nordsjön,
Danmark och Östersjön, i ö. till Ryssland, Polen och
Galizien, i s. till Österrike (från Weichsel i ö. till
Bodensjön i v.) och Schweiz, i v. till Frankrike,
Luxemburg, Belgien och Nederländerna (se vidstående
färglagda karta öfver Tyskland före 1914). Arealen
var, oberäknadt kustvattnen i Nordsjön (2,654) och
Östersjön (4,054) samt T:s andel af Bodensjön (309
kvkm.), 540,857,6 kvkm., fördelade på följande stater:

	Stater	Storlek i kvkm.	Folkmängd 1910	Inv. på 1 kvkm.
Konungariken	Preussen	348,779,9	40,165,219	115,2
	Bajern	75,870,2	6,887,291	90,8
	Sachsen	14,992,9	4,806,661	320,6
	Württemberg	19,507,3	2,437,574	125,0
Storhertigdömen	Baden	15,070,3	2,142,833	142,2
	Hessen	7,688,4	1,282,051	166,8
	Mecklenburg-Schwerin	13,126,9	639,958	48,8
	Sachsen-Weimar	3,610,0	417,149	115,6
	Mecklenburg-Strelitz	2,929,5	106,442	36,3
	Oldenburg	6,429,1	483,042	75,1
Hertigdömen	Braunschweig	3,672,0	494,339	134,6
	Sachsen-Meiningen	2,468,3	278,762	112,9
	Sachsen-Altenburg	1,323,5	216,128	163,3
	Sachsen-Koburg o. Gotha	1,976,8	257,177	130,1
	Anhalt	2,299,4	331,128	144,0
Furstendömen	Schwarzburg-Sondershausen	862,2	89,917	104,3
	Schwarzburg-Rudolstadt	941,0	100,702	107,0
	Waldeck	1,121,0	61,707	55,0
	Reuss-Greiz	316,3	72,769	230,1
	Reuss-Schleiz-Gera	826,7	152,752	184,8
	Schaumburg-Lippe	340,3	46,652	137,1
	Lippe	1,215,2	150,937	124,2
Fria städer	Lübeck	297,7	116,599	391,7
	Bremen	256,4	299,526	1,168,2
	Hamburg	414,5	1,014,664	2,447,6
Rikslandet	Elsass-Lothringen	14,521,8	1,874,014	129,0
	Summa	540,857,6	64,925,993	120,0

I storlek
öfverträffades T. bland Europas stater af Ryssland
och Österrike-Ungern, i folkmängd af Ryssland och
i befolkningstäthet af Belgien, Nederländerna,
Storbritannien och Italien.

Kust. Af T:s omkr. 7,350 km. långa, gräns utgjorde
kustlinjen 1,665 km., hvaraf 300 km. vid Nordsjön
och 1,365 vid Östersjön. I den grunda, på goda hamnar
fattiga Nordsjökusten bilda Dollart med Ems’ mynning,
på gränsen mot Nederländerna, Jade samt Weser-, Elbe-
och Eidermynningarna de enda större inskärningarna,
med de i rad från v. till ö. liggande ostfrisiska
öarna utanför, bland hvilka Borkum, Juist, Norderney,
Baltrum, Langeoog, Spiekeroog och Wangeroog äro de
största. Norr om den långa, breda Elbemynningen ligga
utanför Holsteins och Schleswigs västkust de

nordfrisiska öarna, bland dem Nordstrand, Pellworm,
Amrum, Föhr, Sylt och, längst i n., Röm. Flerstädes
på dessa öar, såsom utanför Eiders mynning, på Amrum
och Sylt, ligga kända fyrtorn, öarna äro bildade af
sanddyner, uppkastade af hafvet och sedan af detta
genombrutna och särklufna. En ständigt fortgående
förstöring af fastlandsstränderna eger rum genom
hafvet, och stora öfversvämningar ha i historisk
tid timat, såsom 1277, då Dollart bildades. Sanden
kringgärdar hela Nordsjökusten, så att tillträde
till hamnarna är omöjligt utan lots. Omkr. 45
km. från fastlandet, n. v. om Elbes mynning, ligger
ön Helgoland. Tidvattnet stiger i Jade och vid
Bremerhafen 3,5–4 m., vid Hamburg 1,8–2 m. Den i
n., i Schleswig-Holstein, natursköna Östersjökusten
har vikarna – här kallade förde – vid Hadersleben,
längst i n., Apenrade, Flensburg, Schleswig – Schlei
kallad –, Eckenförde och Kiel samt, längst i s., den
breda Lübeck- l. Neustadtbukten. Utanför ligga öarna
Als i n. och Femern i s. ö., som i ö. begränsar den
öppna Kielbukten. Längre åt ö. ligga Pommerska bukten,
med Rügen i v. samt i s. Usedom och Wollin, hvilka
i n. begränsa Stettiner haff, Danzigbukten, som,
s. om halfön Hela, åt v. bildar Putziger wiek och
i s. ö. genom Frische nehrung skiljes från Frisches
haff, och Kurisches haff, genom Kurische nehrung skild
från Östersjön. Bland de många fyrarna på denna kust
märkas Kekenishöi på Als, Puttgarden på Femern, Arkona
på Rügen samt Rixhöft och Hela vid Danzigbukten.

^{E. A–t.}

Naturbeskaffenhet. Geologi. Med hänsyn till sin
geologiska byggnad och därmed till sin fysiska
beskaffenhet består T. af två helt olika områden,
den nordtyska lågslätten, i stort sedt af enhetligt
ursprung, och de mellan- och sydtyska bergstrakterna
af ganska skiftande uppbyggnad. På nordtyska slätten
bildas berggrunden hufvudsakligen af en mosaik af
skollor af olika ålder, hvilka genom förkastningar,
väsentligen i riktningen n. v.–s. ö., blifvit
förskjutna i nivåförhållande mot hvarandra. Den fasta
berggrunden går endast obetydligt i dagen; den täckes
till största delen af lösa jordlager, hufvudsakligen
bildade under istiden. Genom en serie förkastningar i
samma riktning, som från Fennoskandias randzon öfver
Skåne och Bornholm sträcker sig ned till berget Lysa
Gora i sydliga Polen, afgränsas detta "saxoniska"
mosaiklandskap från den baltisk-ryska plattan, där
berggrunden utgöres af flackt liggande, orubbade
sedimentära aflagringar. De mellan- och sydtyska
bergen äro till största delen rester af den under
slutet af den paleozoiska tiden uppresta variskiska
bergskedjan (se d. o.); till en mindre del, i södra
Bajern, höra de till Alpernas under tertiärperioden
uppveckade bergskedjesystem. Harz är ett under
slutet af kritperioden genom saxoniska, äfven
hercyniska benämnda, veckningar och förkastningar
upprest berg, som skjuter upp öfver den nordtyska
lågslätten. Rhendalens lågslätt utgör en under
äldre tertiärtid bildad grafsänka mellan Vogeserna
och Schwarzwald. Den bajerska högslätten utgör en
fortsättning mot n. af Alperna. Under de olika
geologiska perioderna har T. undergått tämligen
omfattande förändringar, och land och haf ha på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>