Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 627-628 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

producerades s. å. 2,632,282 ton och af melass
380,868 ton. Af alla betsockerproducerande länder
intar T. första rummet. Grönsaksodlingen är högt
uppdrifven. Särskildt trakterna kring Ulm, Stuttgart,
Karlsruhe, Düsseldorf, Erfurt, Braunschweig,
Hamburg, Dresden, Zittau, Liegnitz och Berlin äro
kända för sina rika trädgårdsalster, Nürnberg och
Bamberg äfven för medicinalväxter. Fruktodlingen
är utbredd öfver nästan hela T.; i Württemberg
och trakten kring Frankfurt am Main beredes
cider. Fruktträdgårdarna utgjorde omkr. 482,800 har;
antalet fruktträd beräknades till 168 mill., hvaraf
69 mill. plommon- och 52 mill. äppelträd (1900). Se
art. Trädgårdsodling, sp. 145–146. Mycket betydande är
vinodlingen, särskildt i s. v., där Rhendalen, från
Basel till Mainz, är ett nästan oafbrutet vinland,
i ö. fortsatt af Neckars och Mains dalar. Vingårdarna
ligga där ända upp till 400 m. ö. h. I Rheingau,
på sydsluttningen af Taunus, finnas T:s förnämsta
vindistrikt, Rüdesheim, Johannisberg, Geisenheim,
Rauenthal m. fl. 1913 upptogo vinodlingarna 105,876
har, och vinskörden beräknades till 1,004,947 hl. –
1904 uppgick den till 4,244,408 hl. Det mesta vinet
produceras i Bajern (347,499 hl. 1913), särskildt
Pfalz; närmast i ordningen komma Preussen – särskildt
Mosel-, Saar- och Ruwerområdena – (218,264 hl.),
Hessen (205,598 hl.), Elsass-Lothringen (178,836
hl.) och Baden (45,781 hl.). Humle odlas på många
ställen, mest och bäst i Bajern, där humlegårdarna
omfattade 17,476 har (1913) af 27,048 har i hela
T. Närmast kommo Elsass-Lothringen med 4,185
och Württemberg med 3,329 har. Humleskörden
uppskattades s. å. till 106,179 deciton, hvaraf
66,583 i Bajern. Särskildt trakterna af Spalt och
Hersbruck i Mittelfranken äro världsberömda för sin
humle.

Boskapsskötseln är starkt utvecklad och utgör
folkets hufvudnäring i Ostfriesland, marskländerna
vid Nordsjön, Schleswig-Holstein, Mecklenburg,
Pommern, Franken och alptrakterna, framför allt
Algau. Äfven i Württemberg samt i Thüringens
och Hessens bergländer är denna näring mycket
betydande. Nötboskap uppfödes mest, men äfven getter,
i bergstrakterna, och svin, särskildt i Westfalen
och Pommern. Hästafveln är utbredd i Ostpreussen,
Schleswig-Holstein, Mecklenburg, Oldenburg, Hannover,
Braunschweig, Lippe, Elsass-Lothringen, Württemberg
och Bajern. Stuterierna i Trakehnen i Ostpreussen
och Graditz i prov. Sachsen äro europeiskt
ryktbara. Fårafveln är betydande på de stora
godsen, men i allmänhet stadd i tillbakagång. Åsnor
och mulåsnor uppfödas, mest i Preussen. Senaste
kreatursräkningen, dec. 1913, uppgaf följ. antal
kreatur och fördelning.

	Hästar	Nötboskap	Får	Getter	Svin
Preussen	3,216,257	12,257,403	3,819,885	2,169,833	15,490,101
Bajern	(år 1900) 301,683	3,696,711	490,065	321,910	1,752,272
Sachsen	176,020	713,744	58,270	136,366	662,158
Württemberg	116,137	1,123,987	228,021	119,700	455,688
Baden	75,172	684,515	41,515	146,864	463,760
Hessen	(år 1900) 59,342	324,488	53,838	142,008	340,686
Elsass-Lothringen	(år 1900) 142,787	550,321	43,473	74,372	400,111
Tyska riket	(år 1900) 4,195,361	20,944,258	5,504,195	3,535,697	21,821,453

Vid 1912 anställd fjäderfäräkning befanns
beståndet af gäss, ankor, höns och kalkoner
utgöra 82,7 mill. st., hvaraf 51,3 mill. i
Preussen, 10,3 mill. i Bajern och 2,9 mill. i
Elsass-Lothringen. Bisamhällenas antal var s. å. 2,6
mill., hvaraf 1,5 mill. i Preussen och 0,4 mill. i
Bajern.

Fiske som hufvudnäring idkades 1913 af 24,805
personer, och fångsten anslogs s. å. till 1,867,236
deciton med ett värde af 44,99 mill. mark, oberäknadt
insjöfisket, hvars afkastning s. å. anslogs till
omkr. 5,8 mill. mark. Hafsfiskets ojämförligt
viktigaste produkter äro torsk, som 1913 fångades
i Nordsjön till ett värde af omkr. 5,8 mill. mark,
och kolja, 6,3 mill. mark s. å., båda slagen mest
från Islands vatten. Äfven rödspotta (1 mill. mark),
hvitling (0,99 mill. mark) och sill (0,8 mill. mark)
fångas i betydande mängder, liksom skaldjur (0,96
mill. mark, hvaraf krabbor 0,67 mill. och ostron 0,18
mill. mark).

Skogshandtering är en viktig näring, ehuru införseln
af trävaror är större än utförseln. Hela skogsarealen
uppgick 1900 till 13,996 mill. har, hvaraf 6,503
mill. har (46,5 proc.) tillhörde enskilda personer,
4,430 mill. har staten, 2,258 mill. har kommunerna och
306,214 har s. k. "waldgenossenschaften" (föreningar
för gemensam skogshandtering). Största skogsarealen
ega prov. Hessen-Nassau, Baden, prov. Brandenburg,
Bajern, Hessen, Württemberg och Sachsen. Furuskogarna
upptogo 9,3 mill. har (66,5 proc.) och löfskogarna
4,7 mill. har (33,5 proc.). Skogsskötseln sysselsatte
1895 352,566 pers., och skogsafverkningen belöpte
sig till 20 mill. kbm. slöjdvirke samt 17,9
mill. kbm. brännvirke.

Industrien, bergsbruk och byggnadsverksamhet
inbegripna, sysselsatte 10,852,873 pers. (1907), mer
än 1/6 af befolkningen. Frånräknas de företag, hvilka
sysselsatte mindre än 10 arbetare, så utgiorde 1912
antalet industriella företag 170,117 med 6,153,504
arbetare, af hvilka 11,256 voro under 14 år och
1,296,314 kvinnor. Om de olika industrigrenarnas
betydelse lämnar följande på 1912 års uppgifter
grundade öfversikt en uppfattning.

Industrigrupper	Antal arbetsställen	Antal arbetare
Bergsbruk och grufdrift	3,930	1,174,050
Jord- och stenindustri	15,468	551,034
Metallindustri	13,986	557,978
Maskin-, instrument- och verktygsindustri	14,290	1,022,311
Kemisk industri	2,107	156,896
Industri för belysningsämnen, såpa, fett, olja, fernissa m. m.	2,549	66,723
Textilindustri	12,065	840,649

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>