- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
639-640

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hänvisadt till ett eller två bezirk, under det
att öfriga trupper erhöllo sitt manskap ur
vidsträcktare områden. – Underofficerare dels
utsågos bland manskapet, dels erhöllos från
de nio underofficersskolorna med 3-årig kurs
(som förberedelse till dessa funnos lika många
underofficersförskolor). Underofficerarna erhöllo
högre aflöning, men tjänade på samma villkor som
manskapet. Efter 12 års sammanlagd tjänst egde
de företräde till en del civila befattningar. En
mindre del officerare erhölls från kadettskolorna
(särskilda i Sachsen och Bajern); de fleste ingingo
först som frivilliga vid trupperna och utnämndes
efter genomgången rekrytutbildning och aflagd
examen till fänrikar (underofficerare) och genomgingo
därefter en af de elfva krigsskolorna med
tio månaders kurs. Officerskårens val var afgörande
för befordran. Reservofficerarnas antal fylldes med
enårsfrivilliga, som aflagt vissa prof. Efter tio års
tjänst kunde officer, som var oförmögen till tjänst,
erhålla pension. – Generalstaben bildade en särskild
kår med officerare af lägst kaptens grad, hvartill
kommo Sachsens och Bajerns generalstaber. I staben
intogos företrädesvis officerare, som genomgått
krigsakademien i Berlin eller München med treårig
kurs. För officerares utbildning funnos dessutom
en militärteknisk akademi i Charlottenburg, en
artilleri- och ingenjörskola i München, skjutskolor
för olika truppslag m. fl. – Beväpningen utgjordes af
mausergevär af 1898 års modell med 7,9 cm. kaliber
och laddning med patronpaket, innehållande 5
patroner, mauserkarbin af samma modell, sabel
och lans för allt kavalleri, fältkanon modell
1896 med 7,7 cm. kaliber, lätt fälthaubits modell
1898–1909 med 10,5 cm. kaliber, tung fälthaubits
med 15 cm. kaliber, 10 och 13 cm. kanoner och 21
cm. mörsare m. fl. Beklädnaden utgjordes af hjälm,
enradig mörkblå vapenrock (ljusblå för dragonerna och
de bajerska trupperna; hvit rock vid kyrassiärerna
– kyrass begagnades icke till fältutrustning –,
af särskild modell för ulaner), mörkgråa byxor, med
röd passpoal, och mörkgrå kappa. Husarerna hade sin
särskilda uniform med hvita snören. Vid krigsutbrottet
1914 anlades fältgrå mundering för alla trupper,
hvartill senare kom stålhjälm. Utredningen för
infanteriet, hvilken fastställdes ny 1888, var lätt
och ändamålsenlig.

Remonteringen besörjdes i Preussen af
6 remonteringskommissioner, och remonterna
öfverlämnades för lämplig vård på 1–2 års tid till
någon af de 15 remontdepåerna, från hvilka de sedan
utdelades till trupperna. Officerarna fingo själfva
anskaffa sina tjänstehästar; dock erhöll en del
sådana af staten eller remonteringsersättning.
I krigstid stodo landets alla hästar till
krigsstyrelsens förfogande.

– Truppernas utbildning handhades på det
samvetsgrannaste, utfördes delvis på de
stora, med läger försedda truppöfningsplatserna och
afslutades årligen med höstmanövrer, hvarvid
några armékårer vanligen manövrerade inför
kejsaren. – Vid krigsutbrottet 1914 fördubblades
armén därigenom, att de flesta infanteri- och högre
enheter utom den ord. enheten bildade en dylik,
kallad "reserv". Af öfriga truppslag bildades jämväl
nya enheter. Under krigets lopp tillkommo ytterligare
en mängd enheter, hvarigenom tyska hären växte
till en styrka, som uppges ända till 6 mill. man,
utan att

man känner dess indelning eller fördelning. – Om
budgeten 1913–14 se sp. 637.

[T:s krigsmakt till lands har bestämts i
fredsvillkoren 1919. Hären (reichswehr)
får icke omfatta mera än 7 infanteri-
och 2 kavalleridivisioner, underställda
2 generalkommandon. Styrkan får "under
inga omständigheter" öfverstiga 100,000 man,
inberäknadt depåer och 4,000 officerare. Hvarje
infanteridiv. utgöres af stab, 3 infanterireg. på
3 bat. om 4 komp., af hvilka 1 kulsprute-, 3
minkastarkomp., 1 skvadron, 1 fältartillerireg. med
9 batt. (om 4 pjäser), 1 pionjärbat., 1
underrättelseafdelning, 1 sanitetsafd. samt
park och kolonner, tills. 410 officerare och
10,830 man (inkl. underofficerare). Hvardera
kavalleridiv. utgöres af stab, 6 kavallerireg. på
4 skv. och 1 ridande artilleridiv. med
3 batt. tills. 275 officerare och 5,250
man. Uppsättning af andra än de angifna formationerna
är förbjuden. Generalstab får icke finnas "i någon
gestalt", ej heller krigsakademi eller andra
skolor än för utbildning af erforderligt antal
officerare. Krigsministerium och liknande anstalter
få innehålla högst 300 officerare (inberäknade i
ofvan angifna antal) och förvaltningstjänstemän
till en tiondel af antalet 1913. Den allmänna
värnplikten är afskaffad, och armén uppställes
genom frivillig krigstjänst med 12 års tjänstetid för
manskap och underofficerare, 25 års för officerare;
högst 5 proc. af hela antalet får årligen afgå före
denna tids utgång. "Alla mobiliseringsåtgärder äro
förbjudna"; antalet vapen och ammunition, som får
finnas, är noga bestämdt. "Hären är afsedd endast
till upprätthållande af ordning inom tyska statens
område och till gränspolistjänst". Något militärt
luftfartsväsen får icke finnas. I lag af 31 okt. 1919
bestämdes utgifterna för armén, hvars styrka 1
okt. 1919–1 april 1920 upptogs till 200,000 man,
till 843,6 mill. mk.]

C. O. N.

Flottan, hvilken alltsedan 1898 utvecklats mera
planmässigt och ekonomiskt än någon annan, särskildt
tack vare marinministerns, amiral von Tirpitz’
sällsporda organisationsförmåga, skulle enligt 1912
års "Flottennovelle" (en utveckling af 1900 års
"Flottengesetz" jämte dess tillägg 1906 och 1908)
utgöras af 41 slagskepp, 20 stora kryssare, 40 mindre
kryssare, 144 jagare och 72 undervattensbåtar. I
verkligheten bestod flottan vid Världskrigets
utbrott af följande färdiga fartyg: 35 slagskepp,
13 stora kryssare, 41 mindre kryssare, 149 jagare,
70 äldre torpedbåtar och 28 undervattensbåtar jämte
åtskilliga, merendels äldre kustförsvarsfartyg,
kanonbåtar och specialfartyg. Af slagskeppen
egde 10 st. som hufvudbestyckning endast 24
cm. kanoner, 16 st. 28 cm. kanoner och de öfriga
(nyare) 30,5 cm. kanoner. Dessutom voro 7 st. för
30,5 och 38 cm. kanoner konstruerade slagskepp
och 4 st. slagkryssare under byggnad äfvensom
6 mindre kryssare, 17 jagare och åtskilliga
undervattensbåtar. De nyaste kryssarna och
jagarna utmärkte sig för stor snabbhet. Öfver
hufvud taget motsvarade fartygsmaterielen mycket
höga anspråk. Särskildt artilleriet ansågs såväl
som pansaret vara af öfverlägsen beskaffenhet. –
Flottan egde två med fullständiga skeppsvarf
försedda hufvudstationer, Wilhelmshafen och Kiel,
skyddade af kraftiga kustfästningar och förenade
genom Nord–Östersjö-kanalen, hvars utvidgning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free