- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
737-738

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tälthydda, krigsv. - Tältläger, krigsv. Se Läger, sp. 175 - Tältpinne. Se Tält - Tältränsel, krigsv. - Tältstång. Se Tält - Tälttak, bygnk. Se Tak, sp. 304 - Tämnaren, Upplands största insjö - Tämnarån - Tämta, socken i Älfsborgs län - Tändapparat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den rymmer 30, men kan äfven göras 4- eller 6-kantig,
rymmande resp. 20 och 40 man. Den förstnämnda är dock
lämpligast med afseende på inre utrymme.

illustration placeholder
Fig. 2. Genomskärning af tälthydda med

eldningsgaller upphängdt.


I tälthyddan, till hvilken utom tältdelarna
erfordras endast 5-6 m. långa hörnstänger
samt järntråd eller surrtåg för dessas hopfästande
upptill, kan upphängas ett för eldning afsedt galler
(fig. 2). Jfr Lägerarbeten. L. W:son M.

Tältläger, krigsv. Se Läger, sp. 175.

Tältpinne. Se Tält.

Tältränsel, krigsv., kallas en efter långvariga
försök i Sverige 1902 antagen ränselmodell, enligt
hvilken den kring de persedlar, som medföras, virade
tältdelen utgör ränsel. Särskild ränsel skulle
därigenom inbesparas. Tältränseln hade dock flera
olägenheter, och som den icke kan användas till
tälthydda, har den kommit ur bruk.
C. O. N.

Tältstång. Se Tält.

Tälttak, bygnk. Se Tak, sp. 304.

Tämnaren, Upplands största insjö, belägen 36
m. ö. h. i nordvästra delen af landskapet på gränsen
mellan Uppsala och Västerås län. Sjöns största
längdutsträckning är i n. ö.–s. v. med omkr. 9 km. och
största bredd i n. v.–s. ö. med omkr. 5 km. Dess areal
uppgår numera till omkr. 37,5 kvkm. Sjön är mycket
grund, i allmänhet blott 2-3 m. (maximum 6 m.), och
har ett vattenområde af omkr. 750 kvkm. Den mottar
en stor mängd tillflöden, af hvilka det största,
Harbo-ån, kommer från s. v. Sjön afbördar sitt
vatten genom den omkr. 50 km. långa Tämnarån (se
d. o.) till Löfstabukten af Bottniska viken, T. omges
öfverallt af mycket låga, mestadels odlade marker,
och då skillnaden mellan dess hög- och lågvattenstånd
fordom uppgick till omkr. l,8 m., besvärades traktens
jordbrukare ofta af öfversvämningar. 1871–76 företogs
därför en sänkning af högvattenytan, hvarigenom ej
mindre än omkr. 6,500 har jord dels förbättrades, dels
direkt vanns från den forna sjöbottnen. Vidsträckta
torfmarker, underlagrade af insjögyttja, s. om
T. vittna, att denna sjö fordom haft betydligt större
utsträckning än i våra dagar. Vid norra stranden af
sjön ligger Aspnäs gamla säteri, fordom under olika
tider tillhörigt Folkunga-, Blå- och Sparresläkterna.
(J. V. E.)

Tämnarån, den omkr. 50 km. långa afloppsån för sjön
Tämnaren (se d. o.) i Uppland. Ån, som utgår från
sjöns nordöstra hörn, flyter mot n. n. ö. genom
Tierps, Tolfta och Västlands socknar samt
faller ut i Löfstabukten af Bottniska viken
vid Karlholms bruk. Vattenområdets areal vid
utloppet är omkr. 1,250 kvkm. T. har från Tämnaren
till hafvet en total fallhöjd af 36 m., men bildar
endast obetydliga forsar. En sådan vid Husby kvarn i
Tierps socken har Strömsnäs bruk 1917 utbyggt för att
elektriskt utnyttja vattenkraften (100 hkr). Några
andra ha sedan äldre tider användts för att drifva
kvarnar m. m. Ån flyter hela vägen genom tätt befolkad
jordbruksbygd samt skäres vid Tierps municipalsamhälle
af Uppsala–Gäfle järnväg. T:s dalgång är en af
Upplands tidigast befolkade bygder. Vid Torslunda
omkr. 1 1/2 km. n. om Tierps kyrka ha anträffats spår
efter en stenåldersboplats från tiden omkr. 2500
f. Kr., då hafsytan stod omkr. 30 m. högre än i
våra dagar och den nutida dalgången följaktligen
bildade en lång hafsvik. Äfven från brons- och
järnåldern ha här anträffats ovanligt rika fornfynd.
J. V. E.

Tämta, socken i Älfsborgs län, Vedens härad. 3,577
har. 404 inv. (1918). Annex till Bredared, Skara
stift, Ås kontrakt.

Tändapparat. Tändapparater, baserade på samma princip
som Döbereiners elddon, d. v. s. med användning af
platinasvampens katalytiska egenskaper (se Elddon,
sp. 164-165, och Platina, sp. 1036), användas ofta
som cigarrtändare, gaständare o. d. Vanligen äro
dessa tändapparater fyllda med metylalkohol, bensol
eller annan vätska, som vid låg temperatur afger
lättantändliga gaser.

illustration placeholder
Fig. 1. Fig. 2.

Maskin för elektrisk tändning af sprängskott (fig. 1)

och densammas tändare (fig. 2).


En annan typ af tändapparater
för motsvarande ändamål grundar sig på användning
af pyroforiska legeringar (se Pyroforer), exempelvis
cerjärn (s. k. auermetall). Sådana metaller
afge vid rifning mot ett hårdt föremål, t. ex. en
stålfil, starka gnistor, som lätt antända brännbara
gaser. Vanligen äro tändapparaterna så anordnade, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:02:04 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free