Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 745-746 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänderna (lat. dentes) - Tänderna. Jämförande anatomi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Härvid är att märka, att underkäkens tänder
normalt genombryta tidigare än de motsvarande i
öfverkäken. Undantag därifrån ge anledning till
tal om förtidig, försenad eller, i allmänhet,
oregelbunden tandsprickning. Den period af människans
lif, då mjölktänderna bortfalla samt hennes andra
och sista tanduppsättning (de permanenta tänderna)
bryter igenom tandköttet och ordnar sig i munnen,
kallas tandömsningen; den nya dentitionen är af
långt större betydelse än den första. Mjölktänderna
(1:a l. mjölkdentitionen) lossna och bortfalla i
samma ordning, som de tillkommit, men med längre
mellantider; och alltefter deras bortfallande
framkomma nu i stället de permanenta tänderna, detta
likaledes så, att underkäkens tänder komma före de
motsvarande i öfverkäken.

Fig. 4. (Åskådliggör tandömsningen. ö öppning i käkbenet för en nerv.)

I fig. 4, som visar de högra käkhalfvorna hos ett barn vid
ungefär 7 års ålder, synas de vid mjölktändernas
rötter nu redan i anlag och delvis utvecklade
ersättningständerna, I-VI i den öfre, I-VII i
den nedre käken, af hvilka VI och VII äro anlag
till permanenta kindtänder utan motsvarande
mjölktänder. De kvarsittande tändernas antal är
hos den fullvuxna människan 32 såsom redan nämnts
(16 i hvardera käken; fig. 8 i art. Hufvudskål
visar samtliga öfre tänderna sedda från tuggytan);
tandbågen bildar här hälften af en ellips. Däremot
beskrifver underkäkens tandbåge en parabel. Tiderna
för de kvarsittande tändernas tillkomst äro följande:
från 6:e–7:e året den första (främre) oxeltanden,
från 7:e–8:e året de båda mellersta framtänderna,
från 8:e–9:e året de båda sidoframtänderna, från
9:e–11:e året den första (främre) kindtanden, från
11:e–12:e året de båda hörntänderna, under 12:e året
den andra (bakre) kindtanden, från 12:e–14:e året
den andra mellersta) oxeltanden och från 17:e–25:e
året visdomständerna. Afvikelser från denna regel
äro ej ovanliga, beroende af hälsotillståndet, den
allmänna kroppsbeskaffenheten, ärftliga anlag m. m.,
men oregelbundenheter vid tändernas frambrytande
spela i det stora hela icke någon betydande roll. Mest
växlar tiden för de sist frambrytande och längst bak i
munnen sittande 4 visdomständernas framkomst. Vanligen
frambryta de mellan 17:e och 25:e året, men det kan
någon gång hända, att de först på sena
ålderdomen eller t. o. m. ej alls bryta fram, liksom de
ock stundom äro helt små och outvecklade. Vid trång
tandställning kan visdomständernas frambrytande vara
förenadt med ett eller annat obehag.

Tändernas färg växlar i hög grad hos olika
människor. Den är än mer eller mindre blåhvit, än
mer eller mindre gulhvit; de flesta tänder stöta dock
mer åt gult än åt blått. Rent hvita tänder förekomma
i själfva verket ytterst sällan. Färgen är i hög
grad beroende på emaljlagret, hvars olika tjocklek,
täthet och byggnad i öfrigt förläna större eller
mindre genomskinlighet och ljusbrytning åt det hela,
hvarigenom sålunda olika nyanseringar uppstå. Så
t. ex. erhålla också sådana tänder, hvilkas kronor
äro tunna och skarpkantade, en mera genomskinlig färg.

Tändernas hufvuduppgift är, som ofvan nämnts, att
sönderkrossa födan. Men de spela äfven en stor roll
vid uttalet af en mängd bokstafsljud, liksom de
ock i ej ringa grad inverka på ansiktsbildningen
och utseendet.

Om konstgjorda (artificiella) tänder se Löständer
och Tandprotes.

G. T-n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>