Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tändstickor - Tändsticksmaskin. Se Lagerman - Tändstickstrusten, i dagligt tal namn på Svenska tändsticksaktiebolaget (se d. o.) - Tändstift, krigsv. - Tändsvamp, detsamma som fnösksvamp. Se Fnöske - Täng, socken i Skaraborgs län - Tänjbarhet (Uttänjbarhet), fys. - Tänjning, konstind. Se Drifvet arbete, sp. 863 - Tänka fritt är stort, men tänka rätt är större - Tänkandet. 1. Psyk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Omedelbart därefter slås askarna in i paket, och
dessa packas i träkistor, af hvilka de, som skola
transporteras sjöledes eller äro afsedda för tropiska
klimat, till skydd mot fukt infodras med vattenfast
papp eller plåt.
De ännu på en del ställen i utlandet använda runda
trätändstickorna tillverkas ej olikt metalltråd
sålunda, att stocken i riktning af vedens fibrer
pressas mot en af skarpkantiga hål genombruten
stålskifva och dragés ut som långa trådar, hvilka
afskäras i tändstickslängder. – Tändsatsen kan
genom färgämnen göras röd, grön, gul etc. De runda
och smala s. k. vaxtändstickorna ("Vesta-stickor")
tillverkas på det sätt, att lösa vekar af 20-30 fina
bomullstrådar dragas genom smält stearin, blandad
med något paraffin, och sedan fettämnet hårdnat, få
sin jämna, glatta form genom att dragas genom hål i
stålskifvor, hvarefter de skäras i tändstickslängder
och förses med tändsats. Denna industri har ganska
stor omfattning, förnämligast i England, Frankrike
och norra Italien, men kan ej på långt när mäta sig
med den storartade säkerhetständsticksindustrien. I
Frankrike är tändstickstillverkningen ett inbringande
statsmonopol, som emellertid tvingar franska folket
att begagna ett i hög grad både dyrt och underhaltigt
fabrikat. Den största exporten af tändstickor sker
från Sverige.
Den svenska tändsticksindustriens skapare äro bröderna
J. E. och K. Fr. Lundström (se dessa), af hvilka
den förre 1845 anlade den världsbekanta Jönköpings
tändsticksfabrik (se d. o.). 1860 funnos i Sverige 14
tändsticksfabriker i gång, och 1917 var deras antal
inalles 23; de största äro belägna i Jönköping (3),
Tidaholm, Uddevalla, Kalmar, Västervik, Lidköping,
Göteborg m. fl. ställen. Tillverkningsvärdet uppgafs
1860 till 0,45 och 1917 till omkr. 50 mill. kr.
Förr måste den svenska tändsticksindustrien i
hufvudsak importera för tillverkningen erforderliga
kemikalier från utlandet, men sedan ett antal år
framställas i Sverige så godt som alla sådana,
såsom klorsyradt och kromsyradt kali, amorf
fosfor m. fl. Sedan fabrikationen fullkomnats,
kan man numera använda äfven svenska träslag,
hvarigenom den tidigare importerade ryska och
finska aspen ersatts med svensk. Att de svenska
tändstickorna kunnat bli en världsartikel, beror
dels på den rationella tillverkningsmetoden, dels på
likformigheten i vara, utstyrsel och förpackning,
men framför allt på de svenska tändstickornas
höga kvalitet, passande för äfven de svåraste
klimatförhållanden på vissa exportmarknader. Ett
högst betydligt arbete af teknisk intelligens
har också i vårt land nedlagts på uppfinningar
inom denna industris område. Till en början gingo
sträfvandena ut på att förbättra metoderna för själfva
tändstickornas framställning, och 1870–76 utfärdades
18 patent för dithörande uppfinningar. Därefter
koncentrerades uppfinnandet på asktillverkningen,
och ytterligare 14 patent beviljades på detta område
1876–83. Under en senare period uppfunnos maskiner för
tändstickornas inpackning i askarna och för askarnas
inslagning till paket m. m. Sedan några år tillbaka
tillverkas på de svenska tändsticksbolagens mekaniska
verkstäder diverse automatiska specialmaskiner,
bl. a. "komplettmaskiner", som utföra en
betydande del af det arbete, som förr gjordes
för hand, hvarigenom här ofvan beskrifna
tillverkningsmetoder väsentligt förbättrats. Dessa
specialmaskiner hålla emellertid de svenska fabrikerna
som fabrikshemliga.
Den ojämförligt största delen af de i Sverige
tillverkade tändstickorna exporteras till
utlandet. Exporten var 1865 950,000 kg., 1870
2,462,000 kg., 1880 9,717,000 kg., 1890 13,118,000
kg., 1900 18,801,000 kg., 1910 28,548,000 kg., 1915
44,814,000 kg. och 1916 49,438,000 kg. De svenska
tändstickorna äro nu ej endast en världsartikel,
utan äfven den handelsvara, som mest bidragit till
att utomlands göra svenska namnet kändt. En af de
grundläggande orsakerna härtill har naturligtvis
varit det svenska fabrikatets öfverlägsenhet öfver
det utländska, men under de senare åren ha kraftigt
bidragit de sammanslutningar, som egt rum mellan
tändsticksfabrikerna, så att slutligen (1917) hela
tändsticksindustrien koncentrerats på en hand, i
Svenska tändsticksaktiebolaget (se vidare d. o.),
i sin bransch utan jämförelse världens största
företag och till följd af enhetlig ledning och
stora resurser väl egnadt att med framgång bjuda
andra länders tändsticksindustrier, särskildt de
japanska, spetsen i konkurrensen om världsmarknaderna.
L. Z-n.
Tändsticksmaskin. Se Lagerman.
Tändstickstrusten, i dagligt tal namn på Svenska
tändsticksaktiebolaget (se d. o.).
Tändstift, krigsv., ett långt, framtill
spetsigt stålstift, som vid handeldvapen med
bakladdningsmekanism är lagradt i slutstycket
och åstadkommer affyringen, då det framdrifvet
af slagfjädern kastas mot den i patronhylsan
sittande tändhatten. Vid artilleripjäser
kallas motsvarande mekanismdel slagstift. Se
Handeldvapen (fig. 13, 16-19) och Kanon, sp. 780.
G. af Wdt.
Tändsvamp, detsamma som fnösksvamp. Se Fnöske.
Täng, socken i Skaraborgs län, Åse härad. 1,233
har. 330 inv. (1918). Annex till Särestad, Skara
stift, Väne kontrakt.
Tänjbarhet (Uttänjbarhet), fys., vissa kroppars
egenskap att kunna, utan att brista, utsträckas
öfver elasticitetsgränsen (se Elasticitet,
sp. 151). Kroppar med stor tänjbarhet äro t. ex. guld,
platina, silfver, järn och koppar, hvilka metaller
kunna utdragas till mycket fina trådar, samt glas. Jfr
Hållfasthet.
Tänjning, konstind. Se Drifvet arbete, sp. 863.
Tänka fritt är stort, men tänka rätt är större,
inskrift, hämtad från Tomas Thorild, på Uppsala
universitetshus’ byggnad.
Tänkandet. 1. Psyk. a) I vidsträckt bemärkelse,
det förnimmande och föreställande, som af
medvetandet inriktas och ledes mot ett visst
mål och därigenom erhåller planmässighet och
sammanhang. Under det att vi äro öfvervägande
receptiva vid sinnesförnimmelserna och minnena,
såvidt de sistnämnda framkallas af de tillfälliga
idéassociationerna, är vid tänkandet medvetandet
aktivt, behärskar sitt innehåll. Innehållet erbjudes
visserligen af förnimmelserna, minnet och fantasien,
men genom att i viss mån råda öfver uppmärksamhetens
riktning gör medvetandet ett planmässigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
