Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tännforsen - Tännsjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sökte simma öfver forsen ofvanför fallet,
rycktes med af detta och krossades mot klipporna
nedanför. Invånarna i byn Nordhallen (omkr. 3
km. ö. n. ö.) betalade t. o. m. skatt för detta
"djurfänge". I själfva fallhufvudet framträder
vid normalt vattenstånd en stor klippa, kallad
"Björnstenen", emedan en gång en björn dit
säges ha räddat sig vid färden utför den öfre
forsen och tagit det dödsbringande språnget utför
själfva fallet, först sedan barn på stranden oroat
honom genom stenkastning. T. anses som ett af
Sveriges vackraste vattenfall. Från fjällen i ö.,
Mullfjället och Åreskutan, ser man dess hvita genom
lätta dimmor glittrande skumslöja. 1906 anlades
af Svenska turistföreningen en körväg (omkr. 2
km.) från stora landsvägen Dufed–Medstugan fram
till fallet. Samma förening har vid fallhufvudet
anlagt en mindre turiststation, där mat och öfriga
förfriskningar samt i nödfall husrum kunna erhållas.
(J. V. E.)
Tännsjön, sjö i Åre socken i Jämtland, omkr. 12
km. n. v. om Dufeds järnvägsstation. T. genomflytes
af Åre älf och är mest bekant därigenom, att älfven
vid sitt utflöde ur sjön bildar Tännforsen (se
d. o.), ett af Sveriges vackraste vattenfall. Sjön,
som omges af vackra, skogiga, obebyggda stränder,
har en areal af omkr. 2 kvkm. och anses vara rätt
grund. Utom de för trakten vanliga fiskslagen,
laxöring och röding, finns i T. regnbågsforell,
som dit inplanterats.
J. V. E.
Tännån, biflod till Ljusnan (se d. o., sp. 906).
Tännäs, socken i Jämtlands län, Hede tingslag. 2,295
kvkm. 1,833 inv. (1918), hvaraf 437 inv. komma på den
till socknen hörande Ljusnedals bruksförsamling. Annex
till Hede, Härnösands stift, Jämtlands södra kontrakt.
Täolin. Se Hemliga medel.
Täppan. Se Trädgårdstidningar.
Tärby, socken i Älfsborgs län, Ås härad. 1,432
har. 227 inv. (1918). Annex till Rångedala, Skara
stift, Ås kontrakt.
Tärendö. 1. Socken i Norrbottens län, Korpilombolo
tingslag. 1,708 kvkm. 1,663 inv. (1918). T. utgör
ett pastorat i Luleå stift, Norrbottens norra
kontrakt. Inom socknen finnes (sedan 1913)
en arbetsstuga. – 2. Revir af öfre Norrbottens
öfverjägmästardistrikt, omfattar af Norrbottens
län Tärendö socken, Korpilombolo kapellförsamling
(med undantag af Ohtanajärvi kronopark) samt viss
del af Ängeså kronopark af Öfver-Kalix socken. Det
är indeladt i fyra bevakningstrakter. 181,271 har
allmänna skogar, hvaraf 11 kronoparker (149,528 har).
2. S–r.
Tärendö älf, ett inom Pajala och Tärendö socknar
i Norrbottens län beläget, omkr. 50 km. långt
vattendrag, som afleder ungefär hälften af öfre
Torne älfs vattenmassa till Kalix älf. Denna
s. k. bifurkation är den största i Sverige och
en af de största i världen. Skulle i en framtid
striden om vattnet mellan Torne och Kalix älfvar
utfalla till den senares förmån, komme Kalix älfs
vattenområde att ökas med omkr. 9,860 kvkm. till
27,790 kvkm. och Torne älfs att minskas med samma
belopp till 30,320 kvkm. Se Kalix älf och Torne älf.
(J. V. E.)
Tärepenning, äldre benämning på dagtraktamente (se
d. o.).
Tärna (fsv. thärna, fnisl. [***]), ungmö; urspr,
jungfru i tjänst hos en förnäm dam; (brudtärna)
ung flicka, som tillhör ett brudpars uppvaktande
följe. Jfr Marskalk, sp. 1081. – Fsv. thärna
förekommer i skrift tidigast i Eufemia-visorna
(förra hälften af 1300-talet) och då öfverallt
i rimställning. Ordet förmodas af åtskilliga
språkforskare vara inlånadt i de nordiska språken
från lågtyskan, i och med riddarväsendets litterära
smakriktning.
Tärna. 1. Socken i Västerbottens län,
Lycksele lappmarks tingslag. 3,846 kvkm. 1,666
inv. (1918). T. utgör ett pastorat i Luleå stift,
Lappmarkens andra kontrakt. Jfr Skytteanska
skolan 2. – 2. Socken i Västmanlands län, Simtuna
härad. 5,628 har. 954 inv. (1918). T. utgör
ett pastorat i Uppsala stift, Fjärdhundra södra
kontrakt. Folkhögskola (sedan 1876). Se Tärna
folkhögskola. – 3. Gods. Se Tärnö 1.
Tärna, zool. Se Tärnsläktet.
Tärna folkhögskola i Tärna socken, Västmanlands län,
vid Sala–Tillberga-banan, grundlades 1875 och började
sitt första arbetsår 1 nov. 1876. De verksammaste
initiativtagarna voro domprosten K. V. Linder
i Västerås och riksdagsmannen J. E. Johansson
från Möklinta socken. Skolans främsta stöd ha
landstinget och folkhögskoleföreningen varit
samt under dess första utvecklingsperiod äfven
hushållningssällskapet. Numera är landstinget skolans
egare och ger betydande årliga anslag; statsbidrag
och elevafgifter äro dessutom inkomstkällor. Skolans
syfte är att införa den vuxna ungdomen i det svenska
samhällslifvet, dana en god medborgaranda, meddela
för hvardagskallet, särskildt landtbrukarens,
praktiska insikter samt ge "en förädlande inblick
i skapelsens sammanhang, i naturens former,
krafter och verksamhet". Lärokursen omfattar
vinterhalfåret. 1881 grundlades af föreståndarparet
den kvinnliga folkhögskolan, hvars kurs räcker tre
sommarmånader. Skolstyrelsen består af 7 personer:
landstinget utser 3 medlemmar, folkhögskoleföreningen
2 och K. M:ts befallningshafvande l, hvarjämte skolans
rektor är själfskrifven. Skolans förste ledare var
under 36 år direktör Teodor Holmberg (se denne). Vid
hans sida stod som de kvinnliga skolornas ledarinna
hans hustru författarinnan Cecilia Bååth-Holmberg
(se denna). Skolan utvecklades på deras initiativ:
landtmannaskola och husmodersskola tillkommo,
och en hel del nybyggnader, såsom internat,
elevbostäder, husmodersskolans lokaler med mejeri,
ysteri, småbruk, vidare gymnastiklokal m. m. Skolan
har äfven sökt bli en medelpunkt för ett förädladt
folklif i bygden, håller hvarje år några starkt
besökta folk- och ungdomsfester och sökes af unga män
och kvinnor från hela Sverige. Sedan 1913 är doktor
N. Hj. Bosson skolans rektor, och dess utveckling
har vidare fortskridit. Skolans hufvudbyggnad
är afbildad i fig. 1 till art. Folkhögskolor.
Th. H–g.
Tärning (isl. tenningr, af tönn, tand; tärningar
skuros förr vanligen af hvalrosständer). 1. En
i hasardspel använd liten kub af ben, elfenben,
sten e. d., å hvars sex sidor talen l–6 äro angifna
medelst prickar, s. k. ögon, på så sätt, att de två
motstående sidornas tal alltid tillhopa göra sju.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
